Ångestsyndrom är ett av de vanligaste psykiatriska tillstånden i Sverige. Hittills har kunskap om befolkningens attityder till personer med ångestsyndrom varit begränsad, eftersom forskningen främst varit fokuserad på andra psykiatriska tillstånd, så som psykossjukdomar. Nu finns både svenska och internationella studier om attityder till ångestsyndrom.
Nästan var tredje tror att ångest är självorsakat
I den svenska befolkningsundersökningen Synen på psykisk ohälsa och suicid (2022) svarade 29 procent av befolkningen att de tror att ångest är orsakat av personen själv. Sådana föreställningar kan skapa problem för personer som har ångestsyndrom eftersom följden kan bli att vi undviker eller tar avstånd ifrån dem. Den som stigmatiseras kan även ta till sig omgivningens fördomar och själv börja tro på dem. Det kallas självstigmatisering och kan leda till sämre självkänsla och sämre tilltro till sin egen förmåga. Det kan till exempel göra att man undviker sociala sammanhang, och inte söker hjälp fast det behövs.
Befolkningsundersökningen visade även att andra psykiatriska tillstånd bedöms som självorsakade, till exempel alkohol- och drogberoende (40 procent) och hallucinationer (11 procent). Psykiatriska tillstånd bedöms således på olika sätt, vilket är en viktig kunskap i sig. Fördjupad förståelse för hur attityder till olika tillstånd ser ut ger en bra grund för fortsatt arbete med att minska stigmatisering.
Stigmatisering vid ångestsyndrom i Sverige och internationellt
Internationell forskning visar på negativa attityder
De svenska studierna överensstämmer med resultaten från en systematisk litteraturöversikt som analyserat 18 internationella studier om befolkningens attityder till ångestsyndrom samt faktorer som påverkar attityderna. Sammantaget visar litteraturöversikten att det förekommer negativa attityder till personer som har ångestsyndrom. Särskilt vanlig var föreställningen om ångestsyndrom som en personlig egenskap snarare än ett psykiatriskt tillstånd, och att man kan komma över sina problem genom att ta sig samman. Kunskap om liksom erfarenhet av egen eller andras psykiska ohälsa var relaterat till mer positiva attityder.
Förekomst av svåra besvär av ängslan, oro eller ångest i Sverige
Enligt Nationella folkhälsoenkäten uppgav 7 procent av befolkningen svåra besvär av ängslan, oro eller ångest 2022. Det är okänt hur många av dessa som uppfyller kriterierna för ångestsyndrom. Statistik från Socialstyrelsen visar att 0,7 procent av befolkningen, 15 år eller äldre, fick specialistvård för generaliserat ångestsyndrom 2021 och 5,6 procent hämtade ut ångestdämpande läkemedel.
Viktiga arenor för att öka kunskap
För att minska stigmatisering av personer med ångestsyndrom behöver kunskapen om tillståndet öka, i både allmänhet och profession. Långsiktiga kunskapshöjande och attitydförändrande insatser på olika arenor i samhället är en framgångsfaktor. Skolan och arbetslivet är exempel på två viktiga arenor.
Skolan är betydelsefull för såväl barns hälsa som lärande. De allra flesta barn går i skolan och tillbringar en stor del av sin tid där. I flera undersökningar uppger unga att det bör vara obligatoriskt att få kunskap om psykisk hälsa i skolan. Forskningslitteratur visar också att när skolan lär barn om psykisk hälsa och hur den kan hanteras så minskar förekomsten av inåtvända psykiska problem.
Skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn – En kartläggning av systematiska litteraturöversikter
Många personer med ångestsyndrom är i arbetsför ålder och inom arbetslivet förekommer stigmatisering av personer med psykiatriska tillstånd. Stigmatiseringen kan leda till sämre bemötande och att medarbetare och chefer inte berättar om hur de mår, eftersom de inte vill betraktas som annorlunda. En enkätundersökning från Folkhälsomyndigheten (2022) visade till exempel att fyra av fem trodde att det är svårare för personer med psykisk ohälsa att få anställning och göra karriär.
Arbetslivet är ett viktigt område för att minska stigmatisering av personer med psykiatriska tillstånd. Folkhälsomyndigheten har därför tagit fram ett kunskapsstöd till arbetsgivare och HR-personal. Syftet är att skapa medvetenhet och kunskap om att stigmatisering av personer med psykiatriska tillstånd förekommer i arbetslivet och vilka konsekvenser det kan få, men också att det går att förändra.
Minskad stigmatisering gynnar hela arbetsplatsen – Ett material om stigma och psykiatriska tillstånd för dig som är arbetsgivare
Fakta om ångestsyndrom
Ångestsyndrom är en grupp psykiatriska tillstånd som kännetecknas av en överväldigande, svårkontrollerad och ofta återkommande ångest. Det innebär ett starkt obehag, vilket lätt leder till att man undviker situationer som kan utlösa ångesten. Tillstånden kan bli långvariga, men ofta går de att behandla med god effekt, till exempel med psykoterapi eller läkemedel.
Vanliga former av ångestsyndrom:
- Social ångest (social fobi): Stark rädsla för vissa sociala sammanhang. Rädslan handlar ofta om att bli granskad, skämma ut sig eller tappa kontrollen medan andra ser på.
- Generaliserat ångestsyndrom: Stark rädsla och oro för olika problem som kan uppstå i livet. Den är svår att kontrollera och närvarande en stor del av dagen.
- Paniksyndrom: Återkommande plötsliga panikattacker med starka kroppsliga reaktioner så som hjärtklappning, yrsel och svettningar med eller utan någon tydlig yttre orsak.
Utbildningen ”Det vi inte ser”
”Det vi inte ser” är en bemötandeutbildning framtagen av Socialstyrelsen.
Syftet med utbildningen är att ge deltagaren en ökad trygghet i att hantera svåra samtal med patienter som mår psykiskt dåligt och kan ha tankar på att ta sitt eget liv. Till exempel finns ett tema som rör ångest och oro med stöd för vad kan man säga och vad kan man göra för att minska ångesten hos patienten.
Det vi inte ser (utbildning.socialstyrelsen.se)
Du kan även läsa mer på Folkhälsomyndighetens webbplats dinpsykiskahälsa.se. Där samlar vi kunskap om vad som påverkar din psykiska hälsa, vad du kan göra för att må bättre och hur du kan stötta andra:
Läs mer
