Dina tankar om existentiell hälsa

Lyssna

Vad gör att du känner livslust och meningsfullhet? Vad gör du för att känna dig starkare, eller för att återhämta dig och uppleva harmoni och lugn? Vilka sammanhang mår du bra av? Vi vill ha ditt svar för att bättre förstå vad en existentiell hälsa kan handla om.

Delta i vår undersökning

Observera att de svar som du lämnar till Folkhälsomyndigheten blir allmänna handlingar och därför inte ska innehålla information om din eller någon annans personliga omständigheter som till exempel namn, adress eller ort.

Har du frågor om hur vi behandlar personuppgifter kan du kontakta myndighetens Dataskyddsombud: dataskyddsombud@folkhalsomyndigheten.se

Mer om hur Folkhälsomyndigheten hanterar personuppgifter

Varför ställer vi de här frågorna?

Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att genomföra insatser för att utveckla arbetet med existentiell hälsa inom ramen för den nationella folkhälsopolitiken (S2024/00846 [delvis]). I uppdraget ingår att definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning för att utveckla kunskapen om och arbetet med existentiell hälsa, samt lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till en god och jämlik hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande.

I uppdraget beskrivs existentiell hälsa som förmågan att tro på, ta vara på, och känna meningsfullhet med livet. Det ses som viktigt att individen har möjlighet att förhålla sig till sin omgivning, möta motgångar, samt uppleva livskvalitet och välbefinnande. WHO har föreslagit att existentiell hälsa kan förstås utifrån dimensioner som harmoni och inre lugn, helhet och sammanhang, samt tillit och förhoppning. Forskare från olika akademiska discipliner utgår från olika definitioner av begreppet och det finns överlapp med andra hälsobegrepp, till exempel psykiskt välbefinnande.

I uppdraget ingår att utforska möjligheter och fördelar med att i större utsträckning inkludera det existentiella perspektivet också i folkhälsoarbetet. Folkhälsomyndigheten samarbetar redan med myndigheter inom uppdrag som angränsar till området existentiell hälsa, till exempel inom arbetet med att minska ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser samt en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Avsikten är att använda lärdomar som dras inom uppdraget om existentiell hälsa i andra pågående uppdrag och inom folkhälsopolitiken generellt.

Uppdraget kommer att redovisas vid två tillfällen, delredovising 6 december och slutredovisning 3 mars 2025. Resultat från frågan som du svarat på kommer redovisas i 3 mars 2025.