Statistik om psykisk hälsa i Sverige

Psykiskt välbefinnande

Våra enkätundersökningar visar att de flesta barn och vuxna i Sverige har en god självskattad hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Psykiskt välbefinnande kan bland annat handla om hur nöjd man är med livet (livstillfredsställelse). Bland skolbarn i åldern 11, 13 och 15 år finns en relativt god livstillfredsställelse 2022 och utvecklingen under 2000-talet har varit stabil. Pojkar skattar generellt sin livstillfredsställelse högre än flickor och 11-åringar gör högre skattningar är 13- och 15-åringar.

Psykiskt välbefinnande kan också handla om hur man klarar av olika saker i vardagen. Det kan handla om att ha bra relationer, kunna lösa utmaningar eller att ha en ljus syn på framtiden. Med detta sätt att mäta svarade 84 procent av befolkningen 16 år eller äldre att de har ett gott psykiskt välbefinnande 2024. Andelen var högst i åldersgruppen 65–84 år (89 procent) och lägst bland 16–29-åringarna (78 procent). I alla åldrar var andelen med gott psykiskt välbefinnande högre bland män än kvinnor.

Figur 1. Andel män och kvinnor i olika åldersgrupper som uppger gott psykiskt välbefinnande, 2024. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Psykiska besvär

Även om de flesta har gott psykiskt välbefinnande eller god livstillfredsställelse är psykiska besvär vanligt. Bland skolbarn kan det handla om att känna sig irriterad eller på dåligt humör, att ha svårt att somna eller att känna sig nedstämd. Bland vuxna är det vanligt med ängslan, oro eller ångest och sömnbesvär. Högst andel som uppger psykiska besvär finns bland flickor och kvinnor och bland tonåringar och unga vuxna. Under 2000-talet har andelen med besvär ökat bland både vuxna (figur 2) och barn.

Figur 2. Andel kvinnor och män 16–84 år som svarar att de har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, 2006–2024. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Allvarlig psykisk påfrestning innebär att man har en relativt hög nivå av besvär så som oro, nedstämdhet och hopplöshetskänslor, vilket innebär att man skulle kunna ha ett psykiatriskt tillstånd. Allvarlig psykisk påfrestning är vanligast i den yngsta åldersgruppen, särskilt bland kvinnor (figur 3), men även bland de äldsta kvinnorna finns en högre andel jämfört med övriga åldersgrupper.

Figur 3. Andel män och kvinnor i olika åldersgrupper som uppger allvarlig psykisk påfrestning, 2024. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Stress

Både skolbarn och vuxna under 30 år svarar oftare än andra att de känner sig stressade. För skolbarn handlar stressen ofta om skolarbetet. Flickor svarar oftare än pojkar att de känner sig stressade på grund av skolarbetet, men bland både pojkar och flickor är andelen stressade högst bland 15-åringar och lägst bland 11-åringar (figur 4).

Figur 4. Andel pojkar och flickor i olika åldrar som svarar att de känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbetet, 2021/2022. Källa: Skolbarns hälsovanor.

Även bland vuxna är det vanligt att uppge stress och andelen är högst bland unga. Av kvinnorna i åldern 16–29 år svarade 37 procent 2024 att de känner sig ganska eller mycket stressade. Bland männen var denna andel knappt hälften så hög (21 procent). Bland personer över 65 år är andelen som uppger stress låg (6 procent). Över tid har andelen som uppger stress ökat i gruppen 16–29 år och i viss mån bland 30–44-åringar.

Vård för psykiatriska tillstånd

Under hela 2000-talet har det skett en gradvis ökning av andelen som får vård för psykiatriska tillstånd. Det gäller både läkarbesök och läkemedelsuttag. Andelen som har fått psykiatrisk vård är högre bland flickor och kvinnor i alla åldrar, utom bland barn under 15 år där fler pojkar än flickor vårdas. Bland barn och vuxna under 30 år var adhd den vanligaste diagnosen 2023 och det gäller båda könen. Denna diagnos är en av de vanligaste även i åldrarna 30–54 år, bland både män och kvinnor. För kvinnor i denna ålder är det dock fler som fått vård för stress. Bland personer över 65 år är det relativt få som vårdas i den specialiserade vården (figur 5).

Figur 5. Antal individer per 100 000 invånare i olika åldersgrupper och uppdelat på kön som har gjort ett läkarbesök i psykiatrin (sluten och specialiserad öppenvård), 2023. Källa: Patientregistret.

Även om äldre åldersgrupper sällan får specialiserad vård har de betydligt högre uttag av exempelvis antidepressiva läkemedel. Högst uttag har personer 85 år och äldre där 25 procent av männen och 37 procent av kvinnorna har tagit ut antidepressiva 2023 (figur 6). Under 2000-talet har andelen som hämtar ut antidepressiva ökat i alla åldersgrupper och bland båda könen, även bland barn.

Figur 6. Andel män och kvinnor i olika åldersgrupper som har hämtat ut antidepressiva läkemedel, 2023. Källa: Läkemedelsregistret.

Statistik om suicid

Årligen dör omkring 1200 personer av suicid i Sverige. Ytterligare omkring 300 fall brukar registreras där det fanns misstanke om suicid men där avsikten inte kunnat styrkas. Av samtliga fall är omkring 70 procent män och det högsta suicidtalet återfinns bland män över 85 år.

Statistik om suicid

Psykisk hälsa – läns- och kommunstatistik

Här kan du med hjälp av vårt webbaserade verktyg följa utvecklingen av psykisk hälsa och suicid med hjälp av rörlig grafik på läns- och kommunnivå. Verktyget gör statistiken mer lättillgänglig och interaktiv, och du kan spara och skriva ut den som ett faktablad eller använda den i en presentation.

Läns- och kommunstatistik för psykisk hälsa

Datakällor – så tar vi fram statistik

Här beskriver vi de datakällor som vi brukar använda oss av. Vi länkar även till statistikdatabaser där du kan ta fram egen statistik

Så tar vi fram statistik

Ta fram egen statistik

Vi har samlat ett flertal datakällor där du kan ta fram egen statistik över psykisk hälsa och suicid.

Ta fram egen statistik