Statistik om suicid

Suicidtankar

Knappt 4 procent av befolkningen i åldern 16 år och äldre svarade 2024 att de har haft suicidtankar under det senaste året. Andelen var lika hög bland kvinnor och män. I den yngsta åldersgruppen (16–29 år) uppgav 8 procent att de haft suicidtankar under året, vilket kan jämföras med 1procent i åldrar över 65 år.

Suicid under 2023

Under 2023 dog 1 328 personer av säkert fastställda suicid i Sverige. Av dessa var 943 män och 385 kvinnor, 10 var barn under 15 år. Ytterligare 289 fall registrerades där det fanns misstanke om suicid, men där avsikten inte kunde styrkas.

Två tredjedelar av de som avled i suicid 2023 var män. I befolkningen 15 år eller äldre var suicidtalet (antal suicid per 100 000 invånare) 22 för män och 9 för kvinnor. Suicidtalet för män och kvinnor tillsammans var 15.

Skillnaden mellan könen ökar med stigande ålder. Det högsta suicidtalet fanns bland män som var 85 år eller äldre. I denna grupp var suicidtalet 53 vilket är mer än dubbelt så högt som bland män i de yngre åldersgrupperna. Det lägsta suicidtalet 2023 fanns bland kvinnor i åldersgrupperna 15–29 och 30–44 år (8 suicid per 100 000 invånare). Jämfört med 2022 ses en ökning i suicidtalet för kvinnor 15–29 år, från 5 till 8. Bland barn och unga (under 18 år) är det ungefär lika många flickor som pojkar som dör i suicid.

Eftersom suicidtalet beräknas i relation till åldersgruppernas storlek i befolkningen skiljer sig suicidtalen från det faktiska antalet suicid. För män är då antalet suicid lägst i den äldsta åldersgruppen (55 män) och högst i åldersgruppen 45–64 år (300 män). Man kan också studera suicid i relation till det totala antalet dödsfall i varje åldersgrupp. Bland unga personer (15–29 år), som har lägre risk än äldre att avlida till följd av sjukdom, stod suicid för ungefär en tredjedel av alla dödsfall. För personer över 65 år var suicid mindre än 1 procent av samtliga dödsfall.

Suicidtalets utveckling över tid

Suicidtalet i Sverige var som högst under 1970-talet och har sedan dess minskat. Under de senaste åren har minskningen emellertid mattats av. I samband med covid-19-pandemin var det många som befarade att suicidtalen skulle öka, men under pandemin registrerades färre antal suicid. Efter pandemin har dock suicidtalet ökat något och är nu på ungefär samma nivå som åren innan pandemin bröt ut.

Under den senaste 20-årsperioden har suicidtalet (antal suicid per 100 000 invånare) i befolkningen minskat i de flesta åldersgrupper, utom bland unga. Samtidigt har det blivit mindre skillnader i suicidtalen mellan olika åldersgrupper. I den äldsta åldersgruppen 85 år och äldre varierar suicidtalen mycket över tid, vilket beror på att gruppen består av förhållandevis få individer. Enstaka suicid kan då ge stor effekt på suicidtalet.

Figur 1. Antal suicid per 100 000 invånare mellan 1997–2023, fördelat på åldersgrupper. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret.

Metoder för suicid

De flesta suicid i Sverige sker genom hängning eller förgiftning. Metoderna skiljer sig dock mellan kvinnor och män. Den metod som används mest bland män är hängning, följt av förgiftning och skjutning. Bland kvinnor däremot är både förgiftning och hängning vanliga metoder medan skjutning knappt förekommer alls.

Andra metoder som förekommer i mindre utsträckning är exempelvis hopp från hög höjd och hopp framför rörligt föremål. Årligen sker cirka 130 suicid inom det svenska transportsystemet, de flesta inom järnväg och tunnelbana.

Suicidförsök

Drygt 11 000 personer vårdades 2022 i samband med ett suicidförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling. Flickor och kvinnor under 30 år är de som vårdas oftare än andra och i dessa åldrar finns även stora könsskillnader (figur 2). I den yngsta åldersgruppen 10–17 år var andelen vårdade flera gånger högre bland flickor än pojkar och bland 18–29-åringar var andelen kvinnor mer än dubbelt så hög. I äldre åldersgrupper är könsskillnaden betydligt lägre. I den äldsta åldersgruppen 85 år och äldre vårdas fler män än kvinnor.

Figur 2. Antal pojkar/män och flickor/kvinnor per 100 000 invånare i olika åldersgrupper som vårdats för suicidförsök eller andra självdestruktiva handlingar i specialiserad öppen eller slutenvård 2023. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Statistiken om avsiktlig självdestruktiv handling kommer från Socialstyrelsens patientregister och omfattar diagnoskoderna X60–X84. Dessa koder används både för suicidförsök och avsiktlig självdestruktiv handling utan suicidavsikt.

I de flesta fall – både bland kvinnor och män och i olika åldersgrupper – vårdades patienten för förgiftning. Totalt hade 69 procent av männen och 77 procent av kvinnorna använt förgiftning 2022. För flickor har andelen som vårdas för avsiktlig självdestruktiv handling gradvis ökat över både bland 10–14-åringar och 15–19-åringar. För pojkar i samma ålder och bland vuxna män och kvinnor har andelen vårdade varit relativt oförändrad eller minskat något sedan 2008.

Flest suicid sker på våren

Även om antalet suicid är förhållandevis jämnt fördelat över året i Sverige inträffar det något fler suicid under månaderna mars och april jämfört med resten av året. Denna säsongsvariation omfattar både män och kvinnor och alla åldersgrupper. Sett till specifika dagar sker flest suicid på nyårsdagen, men även 1 mars, Valborgsmässoafton och 2 maj är dagar som har haft ett högre antal suicid under perioden 2006–2018.

Analyserna är baserade på data från Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Alla som avlidit i säkert fastställda suicid (ICD-10: X60–X84) under åren 2006–2018 ingick. Dödsdatum saknades i 9 procent av dödsfallen. Dessa, liksom suicid som skett på skottdagen, ingår inte i analyserna.

Även i andra delar av världen sker fler suicid under våren eller tidig sommar jämfört med resten av året. Det finns flera olika faktorer som kan tänkas påverka detta. Några av dessa är ökad tillgång till metoder för suicid under vissa delar av året. Andra förklaringar är att en ökad mängd solljus liksom allergener kan påverka olika fysiologiska processer och inverka negativt på den psykiska hälsan, och därmed öka risken för suicid.

Nyårsafton och valborgsmässoafton är till exempel helger som är förknippade med ökad alkoholkonsumtion. Alkohol kan vara en viktig utlösande faktor till suicid eftersom det bidrar till att minska hämningarna. En studie som undersökte förekomsten av suicid runt midsommar fann dock ingen signifikant ökning av säkert fastställda suicid i samband med den högtiden.

Svensk midsommar är inte förknippad med högre självmordsrisk (ki.se)

Säsongsvariationerna i suicid bör inte överskattas, utan skillnaderna mellan olika dagar och månader framträder först när ett större antal år analyseras samtidigt. Andra faktorer har sannolikt större påverkan på suicid än årstid, till exempel välkända riskfaktorer som depression eller tidigare suicidförsök.

Läs mer

• Datakällor – så tar vi fram statistik
• Psykisk hälsa och suicid i Sverige – Statistik om nuläge och utveckling fram till 2022