Vad gör vi?

Lyssna

Folkhälsomyndigheten arbetar med att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid.

Detta gör vi genom att följa utvecklingen inom området och bidra med kunskap om hur samhället kan främja psykisk hälsa, samt hur individer själva kan främja sin psykiska hälsa. Här kan du läsa mer om Folkhälsomyndighetens arbete och andra aktörers roll i arbetet med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid.

Vi förmedlar kunskap och följer utvecklingen

Vi sammanställer och förmedlar kunskap inom området psykisk hälsa och suicidprevention ur ett förebyggande och främjande perspektiv, där även jämlikhet ingår. Vi följer även utvecklingen inom området och hur den psykiska hälsan är fördelad mellan olika grupper i samhället. Vi fäster särskild vikt vid de grupper som löper störst risk att drabbas av psykisk ohälsa.

Kunskap som vi samlar in kan till exempel handla om hur myndigheter och andra aktörer arbetar för att förebygga olika former av psykisk ohälsa i olika åldersgrupper, bedriver hälsofrämjande insatser inom olika arenor (som till exempel arbetsplatsen eller skolan) och hur de arbetar med att förebygga självmord. Kunskapen publicerar vi sen i rapporter, på webbsidor, i faktablad eller i filmer. En stor del av kunskapen får vi genom våra statistikverktyg.

Vi strävar efter att anpassa det kunskapsstödjande arbetet efter behov och målgrupp och att det främjande och förebyggande arbetet ska bedrivas enligt den bästa tillgängliga kunskapen. Det kunskapsstödjande arbetet har flera målgrupper, men riktar sig främst till de som i sitt arbete kommer i kontakt med frågor som rör psykisk hälsa och suicidprevention.

Vi samordnar det nationella arbetet

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att samordna det nationella arbetet inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Det gör vi genom att samverka med en rad olika aktörer inom flera olika uppdrag.

Den nationella samordningen syftar till att stödja den sektorsövergripande samverkan mellan myndigheter och andra aktörer vars uppdrag och verksamhet har betydelse för området. I samordningsuppdraget lägger vi fokus på att bygga upp långsiktiga strukturer för samverkan mellan olika aktörer på nationell nivå.

Nationell samordning inom psykisk hälsa och suicidprevention

Vi kommunicerar med allmänheten om psykisk hälsa

Sedan 2021 ingår det i Folkhälsomyndighetens uppdrag att kommunicera och föra dialog med allmänheten om psykisk hälsa och suicidprevention. Tidigare var våra målgrupper framför allt professionen inom till exempel kommuner, regioner och civilsamhället.

I vår kommunikation fokuserar vi på allmänna faktorer som påverkar den psykiska hälsan, både i samhället och i människors vardag. Det gör vi bland annat genom att ge information och stöd kring vad man kan göra för att främja sin egen och andras psykiska hälsa. Däremot är vår roll inte att tillhandahålla sjukdomsspecifika kunskaper eller information om vård- och behandlingsinsatser.

Det här uppdraget är en del av vårt befintliga arbete med att främja psykisk hälsa och välbefinnande, att förebygga psykisk ohälsa och suicid, samt att bidra till minskat stigma kring dessa frågor.

Kommunikation med allmänheten om psykisk hälsa

Vi följer, utvärderar och stödjer insatser på regional och lokal nivå

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har i uppdrag att följa, utvärdera och stödja de insatser som kommuner och regioner genomför inom ramen för överenskommelsen mellan staten och Sveriges kommuner och regioner (SKR) inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Syftet med uppdraget är att stärka förutsättningarna hos kommuner och regioner för att genomföra insatserna, att synliggöra utvecklingen inom området psykisk hälsa och att identifiera frågor som kan behöva prioriteras på lokal och regional nivå.

Följa, utvärdera och stödja insatser inom psykisk hälsa och suicidprevention

Vi undersöker digital medieanvändning och hälsa bland barn och unga

Folkhälsomyndigheten ska tillsammans med Mediemyndigheten inhämta, sammanställa, vägleda och sprida kunskap om hälsoeffekter förknippade med digital medieanvändning bland barn och unga.

Syftet är att fördjupa förståelsen för hur digital medieanvändning på olika sätt kan påverka den psykiska och fysiska hälsan hos barn och unga. Detta ska i sin tur bidra till att barn och unga stöttas till ett hälsosamt användande av digitala medier. Det här kan till exempel ske genom vägledning och rekommendationer till föräldrar/vårdnadshavare samt andra viktiga aktörer i barns och ungas närhet.

Uppdrag om medieanvändning bland barn och unga

Vi arbetar för att minska ofrivillig ensamhet

Folkhälsomyndigheten ska kartlägga och öka kunskapen om ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser. Utifrån kartläggningen ska vi därefter föreslå en nationell strategi för hur arbetet med att förebygga och minska ofrivillig ensamhet kan intensifieras och vidareutvecklas.

Vi kallar uppdraget ”Tillsammans” eftersom målet är att öka gemenskapen mellan människor, men också för att betona att flera samhällsaktörer behöver bidra i arbetet. Strategin ska beskriva hur regeringen och olika myndigheter kan arbeta för att minska ensamhet i Sverige, men också hur regioner, kommuner, civilsamhälle och näringsliv kan bidra.

Tillsammans minskar vi ofrivillig ensamhet

Vi samordnar, stödjer och följer upp genomförandet av den nationella strategin

Det handlar om livet – så heter regeringens strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention som stäcker sig från 2025 till och med år 2034. Strategin innehåller ett samlat ramverk med mål och delmål och för första gången ska dessa knytas ihop med ett uppföljningssystem för ett ökat lärande och effektivare arbete.

Ett stort antal myndigheter, totalt 27 stycken, har i uppdrag att medverka i arbetet kopplat till den nationella strategin. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ska samordna, stödja och följa upp genomförandet av strategin i nära samverkan med övriga myndigheter.

Andra aktörer inom området

Många aktörer och organisationer har verksamhet som är viktig för det främjande och förebyggande arbetet inom psykisk hälsa och suicidprevention. Till exempel genomförs mycket av det praktiska folkhälsoarbetet i regioner och kommuner inom arenor såsom skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Den ideella sektorn har också en viktig roll i att komplettera statens, regionernas och kommunernas insatser för att främja psykiskt välbefinnande, förebygga psykisk ohälsa och minska suicid.

Aktörernas nivå och ansvarsområde

I tabellerna nedan beskriver vi övergripande vilka aktörer som verkar på olika nivåer och deras ansvarsområden. Vi ger också exempel på verksamheter som är relevanta för arbetet med psykisk hälsa.

Tabell 1. Nationell nivå – regering, riksdag och myndigheter.
Aktörer Ansvarområden Exempel på verksamhet
Regeringen Fastställer mål, uppgifter och resursfördelning för myndigheternas verksamheter. Lägger fram förslag, så kallade propositioner, som riksdagen ska ta ställning till.
Riksdagen Lagstiftar. Beslutar om lagar och om statsbudgeten.
Myndigheter av särskild relevans: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och SBU Se till att riksdagens och regeringens beslut genomförs. Implementerar lagar och regler. Tar fram kunskapsstöd, stöd till kommuner, regioner, länsstyrelser och organisationer av särskild relevans för arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) Stöttar regionernas och kommunernas arbete med psykisk hälsa och suicidprevention genom överenskommelser med staten. Samordningsfunktionen Uppdrag psykisk hälsa fördelar stimulansmedel till kommuner och regioner och stöttar arbetet på lokal och regional nivå.
Tabell 2. Regional nivå – regioner och länsstyrelser.
Aktör Ansvarsområden Exempel på verksamhet
21 regioner Ansvarar för regionens hälso- och sjukvård, tandvård, regional utveckling, kollektivtrafik och kultur i länet. Politiskt styrda organisationer. Tar fram regional utvecklingsstrategi, arbetar bland annat med folkhälsa och jämlik hälsa, primärvård, första linjen-mottagningar, specialiserad psykiatrisk vård, samt tvångsvård och rättspsykiatrisk vård.
21 länsstyrelser Regeringens företrädare i länet. Arbetar för samverkan och likvärdig service. Ansvarsområden med relevans för folkhälsopolitiken målområde 1–7 (ibland under rubrik Social hållbarhet). Arbetar med bland annat ANDTS, integration, brottsprevention och föräldraskapsstöd.
Tabell 3. Lokal nivå – kommuner.
Aktör Ansvarsområden Exempel på verksamhet
290 Kommuner Ansvarar för en stor del av den samhällsservice som finns där medborgarna bor, dvs. merparten av de välfärdstjänster som påverkar befolkningens hälsa genom hela livet. Förskola, skola inkl. elevhälsa, socialtjänst, bostäder, bibliotek, räddningstjänst och omsorg om äldre och funktionsnedsatta. Kommunerna har också ansvar för samhällsplanering samt miljö- och hälsoskydd.
Tabell 4. Övriga aktörer – civilsamhället
Aktör Exempel på verksamheter
Civilsamhälle Många idéburna organisationer erbjuder stöd och aktiviteter med fokus på psykisk hälsa. Till exempel NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa), Mind, Suicide Zero, Hjärnkoll och SPES (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandestöd).

Läs mer