25-årsjubileum för Stramadagen om Sveriges banbrytande arbete mot antibiotikaresistens
LyssnaDen 15 maj hölls den 25:e Stramadagen i Stockholm med Folkhälsomyndigheten och Strama. Detta för att uppmärksamma Stramas viktiga del i det svenska arbetet mot antibiotikaresistens. Med anledning av jubileet närvarade Hennes Kungliga Höghet Kronprinsessan och socialminister Jakob Forssmed.
Stramadagen vänder sig till alla inom sjukvård, smittskydd och myndigheter som arbetar med eller är intresserade av arbetet mot antibiotikaresistens. Årets möte arrangerades av Nationella Strama, Stramanätverket och Folkhälsomyndigheten med bidrag från lokala Stramagrupper. Hedersgäster var Hennes Kungliga Höghet Kronprinsessan och socialminister Jakob Forssmed. I år lyftes bland annat betydelsen av de långa och kontinuerliga insatser som Strama bidragit till i det svenska arbetet mot antibiotikaresistens och för en hållbar antibiotikaanvändning. 25-årsjubileet gav också tillfälle att reflektera över goda resultat samt diskutera aktuella ämnen och framtid.
Från vänster Anna-Lena Fastén, ordf Stramanätverket, Thomas Tängdén, ordf NAG Strama, Karin Tegmark Wisell, generaldirektör Folkhälsomyndigheten, Hennes Kungliga Höghet Kronprinsessan, socialminister Jakob Forssmed och Andreas Sandgren, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.
– Det svenska Strama-arbetet har visat sig vara effektivt när det gäller att begränsa utvecklingen och spridningen av antibiotikaresistens. Det här är en hållbarhetsfråga som behöver ha hög prioritet hos alla berörda aktörer, säger Karin Tegmark Wisell, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten.
Jämfört med andra länder i Europa har Sverige en låg förekomst av resistenta bakterier.
– Antibiotika är en helt avgörande komponent i den moderna sjukvården och det är främst tack vare en ansvarsfull användning som antibiotikaresistensen är lägre i Sverige. Men det är samtidigt ett ökande problem globalt och det påverkar även oss, säger Thomas Tängdén, ordförande i Nationella Strama.
Det behövs även åtgärder för att säkerställa tillgången till antibiotika på den svenska marknaden. Folkhälsomyndigheten har lämnat förslag på modeller för att förebygga rest- och bristsituationer i Sverige genom att ge företag ekonomiska incitament att fortsatt tillhandahålla produkterna. Sverige kommer också att fortsätta att erbjuda stöd till andra länder i det viktiga arbetet mot antibiotikaresistens.