Nu tas nästa steg i arbetet med Fritidskortet
LyssnaFritidskortet ska öka möjligheterna för barn och unga att delta i fritidsaktivteter inom idrott, kultur, friluftsliv och övrigt föreningsliv. Regeringen har lämnat över en proposition till riksdagen med förslag på hur satsningen ska genomföras.
De förslag som regeringen nu presenterar för riksdagen innebär bland annat att det införs en ny lag om ett statligt stöd i form av ett Fritidskort, och att det stödet ska kunna användas för avgifter kopplat till barn och ungas fritidsaktiviteter. I propositionen föreslås även att E-hälsomyndigheten får en framträdande roll i denna kommande reform.
Sedan länge sker ett nära samarbete om Fritidskortet mellan Folkhälsomyndigheten, E-hälsomyndigheten, Försäkringskassan, MUCF och Kulturrådet, där Folkhälsomyndigheten ansvarar för den övergripande kommunikationen om satsningen. Myndigheten har även uppdraget att följa och utvärdera effekten av Fritidskortet.
– Arbetet med Fritidskortet involverar många, och vi har haft en nära dialog med aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Därför är vi glada för att vi nu är ännu ett steg närmare lanseringen. Satsningen är ett viktigt bidrag till barns och ungas hälsa och välmående, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.
Riksdagen röstar om förslagen i propositionen i sommar, och Fritidskortet lanseras i september 2025.
Om Fritidskortet
Fritidskortet är ett ekonomiskt stöd för att fler barn, 8–16 år, ska kunna ägna sig åt organiserade fritidsaktiviteter inom kultur, idrott, friluftsliv och annat föreningsliv. Satsningen innebär att alla barn får 500 kronor per år för nyttjande av Fritidskortet, och barn som bor i hushåll med ansträngd ekonomi– hushåll med bostadsbidrag – får 2 000 kronor per år. I de fortsatta förberedelserna med Fritidskortet arbetar Folkhälsomyndigheten tillsammans med E-hälsomyndigheten, Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Kulturrådet.