Vuxnas matvanor fortsätter att utvecklas i fel riktning
LyssnaAndelen vuxna som dagligen äter frukt och grönsaker och regelbundet äter fisk fortsätter att minska. Samtidigt ökar andelen av befolkningen som ofta dricker sötad dryck, till exempel läsk, visar Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor.
Konsumtionen av frukt och bär, grönsaker, rotsaker och fisk fortsätter att minska, visar Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor, HLV. Störst skillnad mot 2022, då den förra undersökningen gjordes, syns i hur många som äter fisk två gånger i veckan eller mer. Andelen har där minskat med 5,4 procentenheter. Andelen som dricker sötad dryck två gånger per vecka eller oftare har samtidigt ökat med 3,5 procentenheter.
Livsmedelskonsumtionens utveckling bland vuxna mellan åren 2016 och 2024. Foto: Pontus Johansson/Scandinav Bildbyrå.
Försämringen av den vuxna befolkningens matvanor ses i alla åldersgrupper, men varierar i storlek mellan grupperna. Störst förändring sedan 2022 ses bland unga kvinnor 16-29 år, samt hos personer med eftergymnasial utbildning. Till exempel har andelen unga kvinnor som dricker sötad dryck två gånger i veckan eller oftare ökat med mer än tio procentenheter. En stor förändring ses också i gruppen 30-44-åringar. Andelen som äter grönsaker och frukt minst två gånger per dag har minskat med mer än fyra procentenheter, under samma period.
– De som tidigare ätit mer hälsosamt verkar försämra sina matvanor mest, vilket gör att skillnaderna mellan grupperna minskar. Vi ser till exempel att unga kvinnor och män numera dricker sötade drycker i nästan lika stor usträckning, säger Pia Lindeskog, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Kvinnor äter mer grönsaker, frukt och fisk än män
Kvinnor som grupp verkar fortfarande ha en mer hälsosam konsumtion än män. Andelen kvinnor som äter grönsaker och frukt minst två gånger per dag och fisk minst två gånger per vecka är högre än hos män. Andelen kvinnor som dricker sötade drycker minst två gånger per vecka är lägre än andelen bland män. De grupper som har den lägsta andelen konsumtion av hälsosamma livsmedel är oftare de med lägre utbildning, ekonomiska problem, män och 16-29-åringar.
– När en stor andel av befolkningen förändrar sina matvanor beror det inte på individuella faktorer, utan på faktorer i den sociala och fysiska miljö som de lever i. Det kan handla om att fler arbetar hemifrån, en ökning av livsmedelspriser eller att det sker en ökad exponering för marknadsföring av ohälsosamma livsmedel i olika medier i dag än tidigare, säger Pia Lindeskog.
Kostfaktorer bidragande orsak till folksjukdomar
Matvanor är kopplade till några av de främsta orsakerna till sjukdomsbördan och förlorade friska levnadsår i Sverige. Kostfaktorer är en stor bidragande orsak till sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom och vissa typer av cancer. Utvecklingen av övervikt och obesitas i hela befolkningen visar även att konsumtionen av energi, kalorier, är för stor i förhållande till behovet. I syfte att skapa mer hållbar och hälsosam utveckling har Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket föreslagit nationella mål och insatsområden för att ge en tydlig inriktning för arbetet med hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.
Om folkhälsoenkäten
Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, HLV, undersöker hur Sveriges befolkning mår och följer förändringarna i hälsa över tid. Undersökningen är ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och regionerna. Den senaste enkäten besvarades av närmare 17 000 personer i åldrarna 16 år och uppåt.