Nytt simuleringsverktyg visar levnadsvanornas betydelse för folkhälsan

̶ Det här verktyget ger oss unika möjligheter i arbetet för en bättre folkhälsa. Nu kan vi på ett bättre sätt följa riskfaktorer och påverkan på hälsan i den svenska befolkningen in i framtiden, säger Olivia Wigzell, Folkhälsomyndighetens generaldirektör.

I simuleringsverktyget är det möjligt att variera hur många som kommer att ha olika riskfaktorer i framtiden, som till exempel rökning eller högt saltintag. Totalt åtta olika riskfaktorer kan användas för att simulera hur effekten på cancer och hjärt-kärlsjukdom blir, det vill säga hur många som insjuknar, är sjuka, hur stora vårdkostnaderna blir och hur många som dör. Med en åldrande befolkning är behovet stort av att redan i dag kunna se hur många som riskerar att drabbas av cancer och hjärt-kärlsjukdom om 20-30 år.

Kosten har stor inverkan på sjukdom och dödlighet

Med dagens levnadsvanor har vad, och hur mycket vi äter, en betydande roll för hur många som insjuknar i cancer och hjärt-kärlsjukdom i Sverige. Simuleringar i verktyget visar att:

• Om alla i den vuxna befolkningen skulle äta enligt de nordiska näringsrekommendationerna skulle det kunna innebära en minskning med omkring 107 000 pågående sjukdomsfall i cancer och hjärt-kärlsjukdom år 2060, jämfört med om dagens kostvanor behålls. Vårdkostnaderna skulle kunna minska med 2,9 miljarder kronor samma år.
• Om riskfaktorn högt dagligt intag av salt tas bort, skulle det kunna innebära en minskning med omkring 31 000 personer med cancer och hjärt-kärlsjukdom år 2060, jämfört med om saltintaget är oförändrat. Vårdkostnaderna skulle kunna minska med omkring 0,8 miljarder kronor samma år.
• Om andelen personer som äter för lite fiber, fullkorn samt frukt och grönt minskar med 20 procent och att andelen som äter för mycket kött och salt minskar med motsvarande nivåer skulle det kunna innebära en minskning på omkring 18 000 sjukdomsfall i cancer och hjärt-kärlsjukdom år 2060. Det skulle kunna innebära en minskning av sjukvårdskostnaderna med omkring 0,5 miljarder kronor samma år.

Resultaten kan användas som beslutsunderlag

Simuleringsverktyget kallas NCDSim, där ”NCD” står för ”non-communicable diseases”, eller ”icke smittsamma sjukdomar” på svenska. Det är framtaget gemensamt av Folkhälsomyndigheten, Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden. Resultaten av beräkningarna kan ingå i beslutsunderlag till politiker och andra beslutsfattare på alla nivåer i samhället. Till exempel kan det komma till nytta i regioner och kommuner tillsammans med andra kunskapsunderlag. De åtta riskfaktorer som i dag är inkluderade i verktyget är rökning, obesitas (fetma) och otillräcklig fysisk aktivitet, samt de fem kostrelaterade riskfaktorerna lågt intag av fiber, fullkorn, grönsaker och frukt samt högt intag av kött och salt.

̶ Vi ser en stor utvecklingspotential med simuleringsverktyget, eftersom det steg för steg kan utvecklas vidare genom att inkludera ytterligare riskfaktorer, till exempel alkohol. På samma sätt kan andra sjukdomar läggas till, exempelvis diabetes, säger Lisa Brouwers, analyschef på Folkhälsomyndigheten.

Läs mer

NCDSim – en simuleringsmodell för den framtida utvecklingen av icke-smittsamma sjukdomar