Ny rapport: Existentiell hälsa en viktig del i folkhälsoarbetet
LyssnaDen del av vår hälsa som rör existentiella frågor är en viktig del i arbetet för en god hälsa i hela befolkningen. Folkhälsomyndigheten föreslår fyra områden där arbetet med existentiell hälsa kan stärkas.
Folkhälsomyndigheten har tagit fram förslag på hur arbetet med existentiell hälsa kan bidra till folkhälsopolitikens övergripande mål. Den rapport som lämnats till regeringen lyfter vikten av att existentiella perspektiv integreras i befintliga uppdrag inom folkhälsa.
Rapporten bygger på vetenskaplig litteratur, dialoger med och enkätsvar från aktörer som arbetar med frågor som rör existentiell hälsa, samt djupintervjuer och frågor ställda till allmänheten. Svaren visar att man behöver tid för att hinna reflektera över meningen i livet, och för att uppnå lugn och inre frid.
– Vi ser att relationer, mening i livet och att uppfatta sig vara del av något större är centralt. Men vi har även frågat om vad som bidrar till existentiell oro inför framtiden, och där handlar svaren om till exempel hur man uppfattar utvecklingen av klimatet och fientligheten i omvärlden, säger Emma Lindholm, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Det är också viktigt med sammanhang, och personer man känner gemenskap med. Med vem eller vilka varierar, men en förutsättning är att man känner sig sedd och accepterad för den man är.
Förslag på fyra områden för arbetet med existensiell hälsa
Mycket arbete inom området existentiell hälsa pågår redan på olika nivåer och arenor i samhället, men Folkhälsomyndigheten lämnar även förslag på fyra områden för att stärka arbetet:
- Synliggöra och stimulera: Skapa intresse, engagemang och utveckling av existentiella frågor ur ett folkhälsoperspektiv, till exempel med seminarier och dialoger med särskilt berörda myndigheter, och lyft goda exempel från lokal och regional nivå.
- Öka kunskap om samband: Öka kunskapen om hur existentiella frågor påverkar fysisk och psykisk hälsa och levnadsvanor, och hur aspekter av hälsa påverkar existentiella upplevelser och erfarenheter.
- Utvärdera verksamheter: Skapa kunskapsunderlag för prioritering av folkhälsoarbete genom utvärdering av processer och effekter, i samverkan med kommuner, regioner, civilsamhälle och forskarsamhälle.
- Utforska mätmetoder: Skapa förutsättningar för uppföljning och analys inom området genom kontinuerliga intervjuer och övergripande frågor om existentiella perspektiv i befolkningsundersökningar.