Tvärpolitiska områden som berör folkhälsa

Bild. Illustration av tvärpolitiska områden som berör folkhälsopolitiken.

Hälsa i alla politikområden

Den europeiska strategin Health in All Policies (HiAP), eller Hälsa i alla politikområden, initierades i Europa år 2006 under Finlands ordförandeskap i Europeiska rådet. Strategin betonar att samverkan mellan olika sektorer kan påverka hälsans bestämningsfaktorer, såsom utbildning, arbete, fritid, bostad, transporter och miljö, därmed betonar strategin att hälsosektorn behöver involvera andra sektorer i frågor som rör folkhälsa. Hälsa inom alla politikområden tas upp i EU:s fördrag och i stadgan om grundläggande rättigheter, med syfte att hälsoaspekter ska arbetas in i all politik.

En förutsättning för att uppnå det folkhälsopolitiska målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation är att inkludera hälsa i alla politikområden. De åtta målområdena för folkhälsopolitiken tydliggör vikten av att många sektorer samverkar.

Nationellt folkhälsomål och målområden

Regeringens politik är indelad i olika verksamhetsområden. Folkhälsopolitiken är tvärsektoriell – vilket innebär att den kräver insatser inom flera olika verksamhetsområden och regelkomplex för att förverkliga politiken. Det finns många frågor som i någon mening är tvärsektoriella, och olika tvärsektoriella frågor skiljer sig från varandra i flera avseenden. Nedan görs en genomgång av tvärsektoriella frågor som är viktiga för folkhälsopolitiken och dess genomförande.

Funktionshinder

En viktig del av målet om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen är att prioritera grupper i särskilt utsatta situationer, däribland personer med funktionsnedsättningar. Även i Agenda 2030 berörs dessa personer på flera sätt, tydligast i den övergripande principen om att ”ingen ska lämnas utanför”.

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktions­nedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionens artikel 25 slår fast att personer med funktionsnedsättning har rätt till bästa möjliga hälsa och inte ska diskrimineras.

Mål för funktionshinderspolitiken (regeringen.se)

Jämställdhet

En förutsättning för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen är jämställdhet mellan kvinnor och män. I Agenda 2030 handlar mål 5 om jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt.

Det nationella målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt och inflytande att forma samhället och sitt eget liv. Det övergripande målet är nedbrutet i sex delmål varav ett specifikt handlar om jämställd hälsa: ”Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor”.

Övriga delmål i jämställdhetspolitiken handlar om makt och inflytande, ekonomi, utbildning, det obetalda hem- och omsorgsarbetet samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Sveriges jämställdhetspolitik (jamstalldhetsmyndigheten.se)

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att uppnå ett jämställt samhälle. Strategin innebär kortfattat att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.

Jämställdhetsintegrering (jamstalldhetsmyndigheten.se)

Hbtq-frågor

En viktig del av målet om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen är att prioritera grupper i särskilt utsatta situationer, däribland homo- och bisexuella, transpersoner och queera (hbtq). Hbtq-perspektivet handlar om att beakta sexuell identitet, könsidentitet och könsuttryck. Även i Agenda 2030 berörs denna grupp på olika sätt, tydligast i den övergripande principen om att ”Ingen ska lämnas utanför”. Även det globala målet 10 handlar om minskad ojämlikhet inom och mellan länder. Agendan understryker att det är viktigt att säkerställa lika rättigheter för alla och utrota diskriminering.

Den nationella strategin för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck ger en översiktlig bild av situationen för hbtq-personer i Sverige i dag, och vilka insatser som gjorts. Genom strategin ges arbetet en sammanhållen struktur som består av sex fokusområden. Inom fokusområdet hälsa, vård och sociala tjänster är ambitionen att skapa en mer jämlik vård och social omsorg, och att hbtq-personer ska ha lika förutsättningar och möjligheter att uppnå en god hälsa som heterosexuella och cispersoner. Cispersoner är de som tycker att deras biologiska och upplevda kön stämmer överens.

Andra viktiga områden, som beskrivs i HBTQ-strategin, berör våld, diskriminering och andra kränkningar, unga hbtq-personer, privat- och familjeliv, kulturområdet och det civila samhället. Fokusområdena är sammankopplade och i strategin ingår samråd mellan civilsamhället och myndigheter med utpekade fokusområden. Folkhälsomyndigheten är en av dessa myndigheter.

En strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck (Kortversion) (regeringen.se)

Barns rättigheter

Det tidiga livet är centralt för att uppnå jämlik hälsa och utgör därför ett särskilt målområde för folkhälsopolitiken. Agenda 2030 vill särskilt stärka utsatta grupper inklusive barn, unga och personer med funktionsnedsättning. Agenda 2030 genomsyras av principen att ingen ska lämnas utanför. Flera delmål i Agenda 2030 berör barns hälsa och välbefinnande samt förutsättningar för hälsa såsom skolgång. Agenda 2030 har inbyggt barnperspektiv eftersom en hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov.

FN:s barnkonvention är ett av de viktigaste verktygen för att säkerställa att barns rättigheter tillgodoses. Av konventionen framgår exempelvis att barn har rätt till skydd mot våld, rätt till utbildning och rätt till social trygghet. Barnkonventionen slår också fast att barn ska få uttrycka sin mening och bli lyssnade på, en rättighet som är central både för det enskilda barnet och för att skapa ett bättre samhälle och goda uppväxtvillkor för alla barn. En central princip i konventionen är att man vid alla åtgärder som rör ett barn i första hand ska beakta vad man bedömer vara barnets bästa. Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag.

Barnens rättigheter (regeringen.se)

Ungdomspolitiska mål

Ungdomspolitiken är sektorsövergripande och omfattar alla de beslut och åtgärder som påverkar villkoren för ungdomar inom en rad olika områden som arbete, boende, utbildning, hälsa, fritid, kultur och inflytande. Målet för ungdomspolitiken är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Målet gäller för alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar mellan 13 och 25 år.

Ungdomspolitik (mucf.se)

Nationella minoriteter

De nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är också ett urfolk. Grunden för skyddet för de nationella minoriteterna är två Europaråds­konventioner som Sverige ratificerat: ramkonventionen och språkstadgan. Sverige har genom ramkonventionen åtagit sig att vidta lämpliga åtgärder för att inom alla områden av det ekonomiska, sociala, politiska och kulturella livet främja fullständig och effektiv jämlikhet mellan nationella minoriteter och den övriga befolkningen. De grupper som är nationella minoriteter har olika bakgrund, kultur och historia men gemensamt är att alla har långvarig historisk närvaro i landet. Varje person har rätt att välja om den identifierar sig som nationell minoritet. Målet för den svenska politiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt att stödja de historiska minoritetsspråken.

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att stärka och utveckla kunskapen om hälsosituationen bland de nationella minoriteterna. Idag är kunskapen bristfällig vad gäller hälsosituationen generellt och psykisk hälsa och suicid i synnerhet för respektive minoritet i Sverige. Den begränsade kunskapen om hälsosituationen hos de olika nationella minoriteterna och urfolket samer tyder på en sämre hälsa jämfört med majoritetsbefolkningen för vissa hälsoaspekter. Uppföljning av hälsa inom de nationella minoriteterna behöver av historiska och metodologiska skäl ta särskild hänsyn till individen såväl som till företrädare för minoritetsgruppen i både genomförande och återkoppling.

Läs mer om hälsan hos Sveriges nationella minoriteter

Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritet.se)

Miljö och klimat

En viktig förutsättning för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen är en långsiktigt hållbar miljö. Det övergripande generationsmålet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

Sveriges miljömålssystem består av generationsmålet, 16 miljökvalitetsmål och ett antal etappmål. Sveriges miljömål och de globala målen går hand i hand; de syftar till att nå en miljömässigt hållbar utveckling. Miljökvalitetsmålen med sina preciseringar beskriver vad som är en god miljö i Sverige. De är utgångspunkten för olika styrmedel och för hela samhällets arbete med miljöfrågor. Slutligen finns etappmål och indikatorer för att visa hur miljöarbetet går och beskriva vad som måste göras och när.

Så fungerar arbetet med Sveriges miljömål (sverigesmiljomal.se)

Miljömål knyter an till mål för folkhälsan

I rapporten "Hälsa i miljömålen" kartlägger vi hur Sveriges 16 miljökvalitetsmål kopplas till en god och jämlik hälsa. Här redovisas hur hälsa hanteras i miljömålsarbetet och vilka uppföljningssystem som finns. Rapporten beskriver hur respektive miljökvalitetsmål knyter an till relevanta nationella och internationella mål och policyer.

Kartläggning av hälsa i miljökvalitetsmålen – En samverkansåtgärd under Miljömålsrådet

Kartläggningen riktar sig till dig som arbetar med miljömålen och med miljörelaterad hälsa.