Bättre hälsa för de flesta – Folkhälsan i Sverige

Berätta kort om Folkhälsan i Sverige – vad är det?

Folkhälsan i Sverige är en del i Folkhälsomyndighetens samlade uppföljningssystem för en god och jämlik hälsa. Uppföljningen utgår från det folkhälsopolitiska ramverket med de åtta målområdena och olika aspekter av hälsa. Sammantaget ska uppföljningen visa utvecklingen mot det övergripande folkhälsopolitiska målet. Tidigare kallades denna uppföljning Folkhälsans utveckling men har från och med mars i år bytt namn till Folkhälsan i Sverige.

Berätta om årets resultat

Sammanfattningsvis kan man säga att hälsan blir bättre för de flesta. På befolkningsnivå har hälsan förbättrats. Exempelvis har dödligheten i de vanligaste dödsorsakerna som hjärtinfarkt, stroke och cancer sjunkit, liksom risken att dö innan 65 års ålder. Befolkningen uppfattar generellt sin hälsa som god. Kvinnor uppger sämre allmän hälsa än män och särskilt yngre kvinnor uppger olika former av psykiska besvär, jämfört med andra åldersgrupper.

Dödligheten i de vanligaste dödsorsakerna har sjunkit.

En del levnadsvanor har under en längre tidsperiod haft en positiv utveckling, till exempel minskade daglig tobaksrökning i hela befolkningen och riskkonsumtion av alkohol bland yngre 16-29 år. Samtidigt har dock skillnaderna ökat mellan olika grupper.

Viss negativ utveckling kan ses. Kvinnor med låg socioekonomisk status, har tvärtemot övriga grupper haft en negativ utveckling. I gruppen har medellivslängden till och med sjunkit. Samtidigt har även deras ekonomiska standard sjunkit vilket kan påverka hälsan för dem och deras barn längre fram i tiden.

Det finns stora skillnader mellan grupper. Bland kvinnor med kort utbildning har medellivslängden sjunkit.

Bland barn till personer med kort utbildning lever mer än vart femte barn i en situation där inkomsterna under flera år inte har räckt till de nödvändigaste utgifterna. I samma grupp tar endast cirka 40 procent gymnasieexamen, något som tydligt påverkar framtida möjligheter till en god hälsa.

Vad behövs för att det övergripande folkhälsopolitiska målet ska nås?

Målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara klyftorna inom en generation (till år 2048). I dagens takt kommer det folkhälsopolitiska målet inte att nås. För att målet ska nås krävs breda insatser i samhället med särskilt fokus på de grupper som har störst behov. Hälsan och dess förutsättningar behöver förbättras för de grupper som har sämst hälsa, både för att minska hälsoklyftorna och för att det är i dessa grupper de största hälsovinsterna går att göra.

Uppföljningen består av tre huvuddelar

Här hittar du kort beskrivning och länkar.

Årsrapport 2023

Årsrapporten sammanfattar folkhälsoläget med fokus på målet om en god och jämlik hälsa.

Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2023

Fördjupade resultat per målområde samt hälsa

Totalt 9 stycken e-publikationer, en för varje målområde och en om hälsa. Resultatrapporter med analyserad och kommenterad statistik med fördjupad kunskap kring kärnindikatorerna. Resultaten är analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Fördjupat resultat för Folkhälsan i Sverige

Resultat på läns- och kommunnivå

Är ett webbverktyg där man kan ta fram rörlig grafik på läns- och kommunnivå för de kärnindikatorer där det är möjligt utifrån datas förutsättningar. Det går också att göra egna jämförelser mellan riket, län, kommuner och ladda ner data.

Resultat på läns- och kommunnivå