Vi har kartlagt förutsättningarna för folkhälsoarbete

Varför har ni kartlagt folkhälsoarbetet i Sverige?

– För att stärka och utveckla ett effektivt och kunskapsbaserat folkhälsoarbete och förverkliga folkhälsopolitiken brett i Sverige behöver vi veta hur förutsättningarna för att arbeta med folkhälsofrågor ser ut lokalt och regionalt, säger Malin Kark. Med den här kunskapen kan vi bättre stödja och möjliggöra ett systematiskt folkhälsoarbete utifrån de behov som lyfts fram, fortsätter Malin. Kartläggningen ingick i ett regeringsuppdrag där vi stöttade länsstyrelserna i att implementera den nationella folkhälsopolitiken.

Vad skulle behöva stärkas i folkhälsoarbetet?

– Resultaten visar att folkhälsoarbetet ser olika ut i länen idag och det är ju naturligt eftersom förutsättningarna varierar. Utifrån kartläggningen ser vi att fler aktörer skulle behöva få in ett generellt folkhälsoarbete i styr- och ledningsdokumenten, för att arbetet ska bli mer strategiskt och långsiktigt, berättar Malin Åman.

– Något annat vi såg är att den nationella folkhälsopolitiken inte är så vägledande för landets kommuner och regioner som vi kanske hade förväntat oss. Till exempel uppgav en del kommuner att kännedomen om folkhälsopolitiken är låg. Vi behöver bli bättre på att nå ut med kunskap om folkhälsopolitiken och hur den kan vara ett stöd, fortsätter Malin Åman. Vi hoppas att vår nya e-utbildning ”God och jämlik hälsa för samhällets utveckling” kan bli en gemensam grund för ökad kunskap.

– Vissa kommuner har strateger eller samordnare som är centralt placerade i organisationen, medan andra inte har någon specifik person.

– Att ha en centralt placerad tjänsteperson kan till exempel öka förutsättningarna för att folkhälsofrågor integreras i det ordinarie arbetet, säger Malin Kark. Oavsett hur folkhälsoarbetet är organiserat är det bra om kontaktvägar för samverkan är tydliga.

– Mindre än hälften av kommunerna uppgav att ”jämlik hälsa” är ett prioriterat område för folkhälsoarbetet, jämfört med 80 procent i regionerna, berättar Malin Åman. Eftersom målet med folkhälsopolitiken är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation kan jämlikhetsperspektivet behöva komma högre upp på den politiska agendan även i kommunerna.

Hur kan man stärka folkhälsoarbetet lokalt och regionalt?

– Kartläggningen kan användas för att reflektera kring förutsättningar, behov och tillgängliga aktörer i det lokala och regionala folkhälsoarbetet, menar Malin Åman. Baserat på kartläggningen har vi tagit fram några frågor som stöd för reflektion:

• Hur ser vår kunskap ut om den nationella folkhälsopolitiken?
• Hur ser vår kunskap om befolkningens hälsa ut och kan vi utveckla hur vi använder den statistik som finns om folkhälsan lokalt och regionalt?
• Hur synligt är folkhälsa i våra olika styrdokument?
• Hur ser resurserna ut hos oss ut för att arbeta långsiktigt med strategiskt och generellt folkhälsoarbete? Vilka behov av utveckling ser vi?
• Hur är arbetet organiserat? Finns till exempel en centralt placerad tjänsteperson och tydliga kontaktvägar för folkhälsofrågor?
• Hur ser samverkan om folkhälsa och folkhälsoarbete ut hos oss och vad kan vi utveckla? Saknas några aktörer i vår samverkan?

Hur påverkar kartläggningen Folkhälsomyndighetens arbete framåt?

– Vår roll som samordnande och stödjande myndighet för folkhälsofrågor behöver organiseras utifrån att förutsättningarna för folkhälsoarbetet ser olika ut. Vi vill bidra till likvärdiga förutsättningar för en god och jämlik hälsa oavsett var i landet man bor. Av den anledningen ser vi också ett behov av att fortsätta följa hur folkhälsoarbetets förutsättningar ser ut, säger Malin Kark.

– I kartläggningen identifieras en rad behov och önskemål om stöd som kommuner, regioner och länsstyrelser vill se för att kunna arbeta mer systematiskt med folkhälsofrågorna, fortsätter Malin Kark. Behoven speglar dels sådant som varje organisation behöver arbeta med internt, dels sådant som berör samarbetet med andra aktörer.

Det som efterfrågas är bland annat processtöd, stödmaterial för prioriteringar, och en gemensam kunskapsbank där metodstöd och utbildningar finns samlade. Folkhälsomyndigheten tittar vidare på de behov och förslag som lyfts fram för att kunna komplettera de stöd som redan finns, till exempel våra uppföljningsrapporter om Folkhälsan i Sverige, e-utbildningen ”God och jämlik hälsa för samhällets utveckling” och E-guide implementering.

Vad bidrar kartläggningen till på den nationella nivån?

– Vi tror att resultaten är intressanta för många eftersom det nationella folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation, är ett sektorsövergripande ansvar. Nationellt kan kartläggningen skapa en förståelse för hur olika det ser ut i landet och därmed vara användbar vid samverkan mellan lokal, regional och nationell nivå, säger Malin Åman.

– Vi behöver alla arbeta strategiskt, samordnat och effektivt för att nå målet till 2048. Kunskapen från kartläggningen är särskilt viktig för oss då vårt uppdrag är att samla, stödja och driva på folkhälsoarbetet i Sverige, avslutar Malin Kark.

Läs mer:

• Folkhälsan i Sverige — Folkhälsomyndigheten
• E-utbildning: God och jämlik hälsa för samhällets utveckling — Folkhälsomyndigheten
• Att lyckas med implementering inom folkhälsoområdet — Folkhälsomyndigheten
• Den nationella folkhälsopolitiken — Folkhälsomyndigheten
• Stödmaterial om folkhälsopolitiken — Folkhälsomyndigheten
• Faktablad om folkhälsopolitiken och dess åtta målområden — Folkhälsomyndigheten