Nytt folkhälsopolitiskt program i Skellefteå
LyssnaEtt aktivt och strategiskt folkhälsoarbete på lokal och regional nivå är en förutsättning för att uppnå en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Kommuner och regioner är centrala aktörer i folkhälsoarbetet eftersom de i sina verksamheters kärnuppdrag ansvarar för merparten av de välfärdstjänster, till exempel förskola, skola, vård och omsorg, som påverkar befolkningens hälsa genom hela livet. I Skellefteå kommun har man nyligen antagit ett folkhälsopolitiskt program.
Länsstyrelserna har just nu ett regeringsuppdrag att stödja den regionala implementeringen av den nationella folkhälsopolitiken – ett arbete som Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att bistå.
I Skellefteå kommun har man nyligen antagit ett folkhälsopolitiskt program. Vi har frågat Lina Tjärnström, folkhälsostrateg vid Skellefteå kommun, om arbetet med att ta fram programmet.
Varför har ni tagit fram ett folkhälsopolitiskt program?
I Skellefteå finns en lång tradition av folkhälsoarbete. Det första Folkhälsopolitiska programmet i vår kommun antogs 2006 och byggde på det nationella mål för folkhälsa som antogs av riksdagen i början på 2000-talet. När folkhälsomålen reviderades 2019 med ett tydligare fokus på jämlikhet i hälsa blev det tydligt att vi behövde uppdatera vårt Folkhälsopolitiska program och vår uppföljningsprocess. Det nya programmet antags i Kommunfullmäktige 2021 och följs upp av Folkhälsorådet som består av politiker och tjänstepersoner från kommunen och region Västerbotten. För att följa våra insatser har vi valt några av Folkhälsomyndighetens kärnindikatorer för uppföljning av det folkhälsopolitiska målet, vi följer utvecklingen i vår kommun och rapportera löpnade till Kommunstyrelsen. Det är fortfarande en process att arbeta in folkhälsoprogrammet i organisationen och modellen för uppföljning genom indikatorer. Men vi lär oss av processen och litar på att den tar oss i rätt riktning.
Kan ni berätta kort om programmet och kommunens folkhälsoarbete?
Grunden för programmet är folkhälsopolitikens mål om jämlik hälsa genom fokuserat folkhälsoarbete inom dess målområden. För varje målområde har vi därför tagit fram en kort film och sammanställt information om vad vi vet, vad vi gör och vad vill göra (klicka på länken nedan och kolla). Organisatoriskt utgår kommunens folkhälsoarbete från Folkhälsorådet där vårt folkhälsoprogram blir en stabil grund för det arbetet. Vi måste ständigt påminna organisationen om att folkhälsoarbetet är gränslöst mellan kommunala nämnder, förvaltningar, region och civilsamhälle. Det innebär att vi måste arbeta för att främja initiativ och inte skapa ett enskilt forum för att styra det. Skellefteås vision är ”En hållbar plats för en bättre vardag” och folkhälsoarbetet måste leverera för att stärka vår vision. Det krävs en bra balans mellan politiken och organisationen för att fatta modiga beslut och för att förstå sitt sammanhang.
Hur kan andra kommuner dra lärdom av ert arbete? Har ni några tips?
I början av en process är det inte alltid så enkelt att se slutresultatet. Om vi alltför tidigt i processen vet hur slutresultatet ska se ut riskerar vi att inte få till en bred och bra delaktighet. En framgång har varit att knyta nyckelpersoner i den egna organisationen till sig och att ha respekt för de olika politiska processerna. För dem som deltar i arbetet är det centralt att de utgår från sitt eget sammanhang och att vi genom folkhälsoarbetet kan stärka deras kärnuppdrag. Med dessa delar som grund finns det goda möjligheter att arbeta fram ett väl förankrat styrdokument och slutresultatet kan bli hur bra som helst. Men det blir viktigt att komma ihåg att när dokumenten är beslutade och processen för eventuell uppföljning är klar, det är då arbetet börjar på riktigt. Den processen måste också få vara rörlig och ständigt utvärderas för att vara aktuell i sitt sammanhang. När folkhälsoarbetet tillåts utvecklas i förhållande till sin omgivning blir det som mest framgångsrikt.
Vad ser ni som de största folkhälsoutmaningarna just nu?
Det sker en snabb samhällsomvandling i norr med stora industrietableringar och stor inflyttning av nya invånare. Här behöver vårt folkhälsoarbete vara en motståndskraft i de utmaningar som vi ställs inför. Det handlar om att möta upp med ett samhälle som är välkomnande, bjuder in till dialog och är relationsskapande. Ett samhälle som har ett aktivt liv mellan husen och en bostadsmarknad som möter efterfrågan. Vi måste ha en stark värdegrund för vårt samhälle när det fattas snabba beslut. I detta måste vi väva in vårt arbete för att öka den fysiska aktiviteten och minska stillasittande. Det kan vi göra genom väl planerade aktiviteter i våra verksamheter och genom väl planerade bostadsområden och friluftsliv. Dagens samhälle utmanar den psykiska hälsan och här behöver arbetet ske på fler nivåer och genom flera aktörer. Vi behöver dela på ansvaret för en god folkhälsa och bygga tillit genom dialog, i en snabb samhällsomvandling måste vi komma ihåg att ge oss tid för just detta, dialogen.
Läs mer
-
Kärnindikatorer för uppföljning av det folkhälsopolitiska målet
Publicerad:Rapporten sammanfattar de kärnindikatorer som Folkhälsomyndighetens har tagit fram för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik…