Kunskap och fakta om barn och unga

Vilka faktorer hänger ihop med tobaks- och nikotinanvändning bland unga?

Vi har undersökt nikotin- och tobaksanvändningen bland elever i årskurs nio och hur den samvarierar med olika faktorer. Resultaten visar bland annat att vänner och föräldrar påverkar, att det är vanligt att använda flera produkter samtidigt och att användningen ökar i de lägre åldrarna. Resultaten bygger på fördjupade analyser från CAN:s (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) nationella skolundersökning mellan åren 2016 och 2023. Publikationen vänder sig till dig som arbetar ANDTS-förebyggande på lokal, regional eller nationell nivå.

Vad tycker ungdomar om snus?

För att få djupare förståelse för hur ungdomar ser på snus har vi intervjuat 25 ungdomar om snus och snusanvändning. I det här faktabladet sammanfattar vi deras syn på användning, exponering, hälsa och smaksättning av snus. Resultaten visar bland annat att snus är en del av ungdomarnas liv och inget de funderar särskilt mycket på, man funderar heller inte så mycket på vilken typ av snus man använder. Ungdomarna var överens om att ens vänner och smaksättningen på snuset påverkar användandet.

Föräldrar och unga – om ANTS och psykisk hälsa

Folkhälsomyndigheten har tidigare kartlagt forskning om gemensamma risk- och skyddsfaktorer för att barn och unga ska börja använda alkohol, tobak, narkotika eller få problem med spel om pengar (ANTS). En av de centrala risk- och skyddsfaktorerna som framhölls i kartläggningen var relationen mellan barn och förälder. I broschyren ”Föräldrar och unga – om ANTS och psykisk hälsa” är relationen mellan unga och föräldrar i fokus för både ANTS-användning men även psykisk hälsa. Kunskapen riktas till dig som arbetar med att förebygga användning av ANTS och främja psykisk hälsa bland unga.

Digitala medier och barns och ungas hälsa

Kunskapsläget om hur barn och ungas användning av digitala medier kan påverka deras hälsa sammanställs i den här rapporten. Den grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar. Rapporten riktar sig till alla som arbetar med frågor som rör barn och unga.

Rekommendationer för digital medieanvändning bland barn och unga

Här hittar du våra rekommendationer för barns och ungas skärmanvändning, vad de bygger på och hur de kan användas.

Digitala medier och hälsa

Unga som använder e-cigaretter har ökad risk för alkohol- och cannabisanvändning

Användningen av e-cigaretter har ökat kraftigt bland ungdomar de senaste åren. Barn och unga är extra känsliga för nikotin, exempelvis kan nikotin förstärka belöningseffekten av andra substanser. Här sammanfattas en systematisk litteraturöversikt i form av en Utblick folkhälsa. Den visar att unga som använder e-cigaretter med tiden oftare använder alkohol och cannabis. Publikationen riktar sig till alla som arbetar med hälsofrämjande och förebyggande arbete inom ANDTS.

Vad behöver unga för att må bättre psykiskt?

I den här rapporten presenteras ungas egna röster om psykisk hälsa, vad som påverkar hälsan och hur unga hanterar dåligt mående. Detta sätts i relation till tillgänglig statistik. Dessutom lyfts de ungas behov och vad de ser skulle skapa bättre förutsättningar för deras psykiska hälsa. I rapporten presenteras vidare förslag på en rad förbättringar inom till exempel skolan, fritiden och hälso- och sjukvården, framtagna utifrån de ungas tankar och tillgänglig kunskap.

Att inte bara överleva, utan att faktiskt också leva – En kartläggning om ungas psykiska hälsa (mucf.se)

Elevhälsans arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)

Frågor som rör sex, kroppen, känslor och identitet är viktiga för många unga. Denna kartläggande litteratur- och intervjustudie från Folkhälsomyndigheten visar att personal inom elevhälsan tycker att området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) utgör en viktig del i ungas liv och utveckling. Det finns dock en risk att elevernas tillgång till kunskap och insatser blir ojämlik då arbetet med SRHR inom skolans elevhälsa ser olika ut i landet.

Risk- och skyddsfaktorer för ANTS

Kunskap om de faktorer som utgör en risk för, eller skyddar barn och unga från att börja använda eller utveckla problem kopplat till ANTS kan användas i arbetet med att kartlägga och analysera den lokala situationen, följa utvecklingen över tid och utvärdera de åtgärder som vidtas. På webbsidan hittar du samlat material om samband när det gäller orsaker, användning och problem kopplade till alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar, samt hur man kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande i dessa frågor.

Risk- och skyddsfaktorer för ANTS

Skolbarn som är fysiskt aktiva rapporterar bättre psykisk hälsa

Fysiskt aktiva skolbarn är mer tillfreds med livet och har mindre psykiska besvär. Detta ska ses i ljuset av att allt fler skolbarn anger psykiska besvär och den genomsnittliga livstillfredsställelsen minskar, samtidigt som merparten rör sig för lite. Sådana problem är vanligast bland flickor och de med sämre socioekonomiska förutsättningar. I en rapport kan du läsa om hur mycket skolbarn rör sig och hur de mår, sambanden mellan fysisk och psykisk hälsa och skolan som arena.

Skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn

En systematisk kartläggning av litteraturöversikter om skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn visar att problemen kan minska när skolan lär barnen om psykisk hälsa och sätt att hantera denna.

Insatser för fysisk aktivitet i skolan och effekt på barns och ungas psykiska hälsa

Resultaten från en systematisk litteraturöversikt tyder på att insatser i skolan för att öka barns och ungas fysiska aktivitet kan bidra till ökat psykiskt välbefinnande och ökad resiliens bland skolbarnen, dvs. bättre motståndskraft och anpassningsförmåga vid svårigheter, och till mindre problem med ångest.

Hur kan en kostpolicy i skolan bidra till bättre matvanor?

Barn i Sverige får ungefär en tredjedel av det dagliga energi- och näringsbehovet från måltider i skolan. En kostpolicy i skolan kan bidra till bättre matvanor hos barn, inte bara i skolan utan även utanför. Kostpolicyn kan till exempel handla om att ha ett hälsosamt utbud i skolkafeterian och riktlinjer för skolmåltiderna.