Som kunskapsmyndighet tar Folkhälsomyndigheten fram vetenskapligt grundad kunskap och stödjer samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Ett förändrat klimat innebär att vår verksamhet behöver anpassas till nya och ändrade hälsorisker för Sveriges befolkning.

Myndigheten har analyserat hur klimatförändringen påverkar verksamheten och har tagit fram fem mål som anger inriktningen för myndighetens arbete med klimatanpassning till 2024:

• Klimatanpassning är integrerad i Folkhälsomyndighetens verksamhet. Målet innebär att myndigheten ska arbeta löpande, och generellt mer, med kunskapsinhämtning, kunskapsspridning och beredskap när det gäller klimatförändringens påverkan på folkhälsan i Sverige.
• Folkhälsomyndigheten har bidragit med kunskapsstöd, vägledning, övervakning och uppföljning för hälsorisker av värmeböljor.
• Folkhälsomyndigheten har bidragit med kunskapsstöd och vägledning för klimatrelaterade hälsorisker i inomhusmiljön.
• Folkhälsomyndigheten har bidragit med kunskapsstöd, diagnostik, övervakning och uppföljning för vatten-, livsmedels- och vektorburna smittämnen i ett förändrat klimat.
• Folkhälsomyndigheten har bidragit med sammanställd kunskap om hur klimatförändring i andra länder kan påverka hälsorisker i Sverige.

Myndigheten har också tagit fram en handlingsplan för arbetet med att nå målen, och den innehåller åtgärder som ska genomföras under tidsperioden 2021–2024. Den årliga verksamhetsplaneringen kommer sedan att specificera vad som ska göras för varje åtgärd, av vem och med vilka resurser.

Public health in a changing climate – The Public Health Agency of Sweden’s objectives and action plan on climate change adaptation 2021–2024.

The Swedish Public Health Agency produces scientifically based knowledge and supports society's work to promote good health, prevent ill health, and protect against health threats. A changing climate means that our operations need to be adapted to new and changing health risks for the Swedish population.

The authority has analysed how climate change affects our operations and has developed five goals that set the direction for our work with climate change adaptation by 2024:

• Climate adaptation is integrated into the Public Health Agency's operations.
  This goal means that the authority will work continuously, and generally work more, with knowledge acquisition, knowledge dissemination, and preparedness regarding the impact of climate change on public health in Sweden.
• The Swedish Public Health Agency has contributed with knowledge support, guidance, monitoring and follow-up for health risks of heat waves.
• The Swedish Public Health Agency has contributed with knowledge support and guidance for climate-related health risks in the indoor environment.
• The Swedish Public Health Agency has contributed with knowledge support, diagnostics, monitoring, and follow-up for water-, food-, and vector-borne infectious agents in a changing climate.
• The Swedish Public Health Agency has contributed with compiled knowledge about how climate change in other countries can affect health risks in Sweden.

The authority has also produced an action plan for the work toward achieving the goals, and it contains measures to be implemented during the period 2021–2024. The annual operational planning will then specify what is to be done for each measure, by whom, and with what resources.

Den här publikationen ska i första hand vägleda Folkhälsomyndigheten i att hantera klimatförändringens påverkan på myndighetens verksamhet och uppdraget att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning. Mål och handlingsplan ska bidra till att skapa struktur och systematik i arbetet med att planera, genomföra, följa upp och förbättra klimatanpassningen.

Publikationen riktar sig även till andra aktörer som arbetar med klimatanpassning i Sverige, med information om hur Folkhälsomyndigheten utifrån vårt ansvarsområde och uppdrag har prioriterat i klimatanpassningsarbetet och hur vi avser att hantera uppgiften under tidsperioden 2021–2024.

Projektledare har varit Elin Andersson. Ansvarig avdelningschef har varit Britta Björkholm.

Folkhälsomyndigheten

Johan Carlson
Generaldirektör

Klimatanpassning handlar om att vidta åtgärder för att mildra, och om möjligt undanröja, de negativa klimateffekter som redan märks i dag och som inte går att förhindra i framtiden. Det kan också vara att utnyttja de möjligheter som kan uppstå till följd av klimatförändringen. Klimatanpassning innebär att planera för dagens situation men även för årtionden framåt och in i nästa århundrade.

Klimatanpassning handlar inte om åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser, så kallad mitigation, men ju mer utsläppen minskar, desto mindre blir klimateffekterna och behovet av klimatanpassning.

Att klimatanpassa ett samhälle eller en verksamhet innebär i första hand en löpande och långsiktig anpassning till nya förutsättningar, genom att förändra processer, metoder och strukturer. Det behövs även en anpassad krisberedskap för naturhändelser såsom skyfall, värmeböljor och översvämningar.

I förordning (2018:1428) om myndigheternas klimatanpassningsarbete definieras klimatanpassning som åtgärder som syftar till att skydda miljön, människors liv och hälsa samt egendom genom att samhället anpassas till de konsekvenser som ett förändrat klimat kan medföra.

År 2018 presenterade regeringen en nationell strategi för klimatanpassning som långsiktigt ska stärka klimatanpassningsarbetet och den nationella samordningen (1). Strategin skapar en sammanhållande ram med organisation och ansvarsfördelning, uppföljning och en finansieringsprincip för det nationella arbetet med klimatanpassning.

Strategin innehåller det nationella målet för klimatanpassning, vilket är att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och ta tillvara möjligheter. Det ingår även att uppnå målsättningarna om klimatanpassning i Parisavtalet och Agenda 2030 med de globala målen för hållbar utveckling. Dessa mål bör beaktas i politik, strategier och planering på nationell nivå och integreras i ordinarie verksamheter och ansvar.

Strategin uttrycker också sju prioriterade utmaningar för Sverige och att klimatanpassningsarbetet bör bedrivas utifrån tio vägledande principer: hållbar utveckling, ömsesidighet, vetenskaplig grund, försiktighetsprincipen, integrering av anpassningsåtgärder, flexibilitet, hantering av osäkerhets- och riskfaktorer, tidsperspektiv och transparens.

För att utvärdera arbetet med klimatanpassning i Sverige och ge underlag till fortsatt arbete har regeringen tillsatt Nationella expertrådet för klimatanpassning (2). Expertrådet ska vart femte år ge underlag för den nationella klimatanpassningsstrategin.

I januari 2019 trädde förordning (2018:1428) om myndigheternas klimatanpassningsarbete i kraft, vilken omfattar länsstyrelserna och 32 nationella myndigheter, däribland Folkhälsomyndigheten. Förordningen förtydligar skyldigheten att arbeta med klimatanpassning genom att ställa krav på att varje myndighet ska initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning, inom sitt ansvarsområde och inom ramen för sitt uppdrag.

Förordningen ställer också krav på struktur och systematik i klimatanpassningsarbetet:

• Arbetet ska utgå ifrån en klimat- och sårbarhetsanalys för klimatförändringens påverkan på myndighetens verksamhet.
• Arbetets inriktning ska uttryckas i aktuella och mätbara mål som bidrar till att regeringen når sina mål med klimatanpassning.
• Arbetets utformning ska specificeras i en handlingsplan för hur myndighetens mål för klimatanpassning ska nås.
• Arbetet ska regelbundet följas upp och utvärderas i syfte att fortlöpande förbättra arbetet.
• Myndigheten ska också ta hänsyn till klimatanpassning i upphandlingar, i den mån det är möjligt.

Ingen nationell myndighet har övergripande ansvar för klimatanpassningen i Sverige. Boverket fick 2018 ett särskilt uppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbete som rör den byggda miljön (3). Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ansvarar för metodutveckling, rådgivning och utbildning med anledning av förordningen (4). Nationellt kunskapscentrum driver och förvaltar även webbportalen Klimatanpassning.se i syfte att stödja olika aktörer i samhället i arbetet med klimatanpassning. Bakom webbportalen står Myndighetsnätverket för klimatanpassning, där Folkhälsomyndigheten deltar sedan 2014 (5).

Jordens klimat blir allt varmare och enligt den senaste sammanställningen från FN:s klimatpanel IPCC kommer klimatet att fortsätta ändras under överskådlig tid, även om växthusgasutsläppen minskar omedelbart. Klimatförändringen påverkar människors hälsa och leder till betydande hälsorisker på individ- och befolkningsnivå, främst genom att befintliga hälsoproblem förvärras (6).

Hälsan kommer att påverkas också i Sverige, även om klimatförändringens påverkan blir mildare här än i många andra delar av världen. Detta beror på att befolkningen, samhället och miljön är anpassade till det rådande klimatet. Länderna på norra halvklotet kommer att uppleva en högre temperaturhöjning än övriga världen, särskilt under vintersäsongen.

Folkhälsomyndigheten har gjort en kunskapssammanställning och en risk- och sårbarhetsanalys när det gäller de hälsorisker som klimatförändringen medför i Sverige. Riskerna som har identifierats förväntas ge direkta eller indirekta hälsoeffekter i varierande grad.

Flera av de identifierade riskerna är miljöfaktorer som påverkas av klimatförändringens effekter på temperatur och nederbörd: värmeböljor, köldknäppar, nollgenomgångar, varmare vintrar, skogsbrand, luftföroreningar, torka, översvämningar och ras och skred. Vidare har inomhusmiljön behandlats som en egen risk, trots att en kombination av miljöfaktorer påverkar inomhusmiljön. Detsamma gäller dricksvattenkvalitet, som även påverkas av förändringar i ekosystem.

Övriga är hälsorisker som kan kopplas till en kombination av väderrelaterade händelser och förändringar i ekosystemen, som en konsekvens av klimatförändringen. Det gäller vatten- och livsmedelsburen smitta, fästing-, mygg- och gnagarburna infektioner och pollenallergier.

Värmeböljor och fästingburna infektioner bedöms vara de största riskerna för folkhälsan i Sverige, både sett till allvarlighetsgrad och sannolikhet. Ur perspektivet allvarliga hälsokonsekvenser följer sedan myggburna infektioner och skogsbrand, även om de bedöms ha lägre sannolikhet att inträffa.

Med hög sannolikhet leder klimatförändringen till fler nollgenomgångar, fler översvämningar och sämre dricksvattenkvalitet. Dessutom väntas en ökning av vatten- och livsmedelsburen smitta, gnagarburna infektioner och pollenallergier.

Folkhälsomyndigheten tillsatte en arbetsgrupp med representanter för de främst berörda enheterna för att definiera uppdraget enligt förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete, för att identifiera myndighetens mål för klimatanpassning, och för att utarbeta en handlingsplan för hur målen ska nås.

Enligt förordningen ska Folkhälsomyndigheten – inom ramen för vårt ansvarsområde och uppdrag – initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning. För att definiera vad detta innefattar gjorde arbetsgruppen en analys av klimatförändringens påverkan på myndighetens verksamhet. Analysen baserades på de hälsorisker i ett förändrat klimat som identifierats i myndighetens klimat- och sårbarhetsanalys (se kapitlet Klimatförändringens påverkan på hälsa). Arbetsgruppen har också identifierat de lagar och författningar som påverkar myndighetens arbete med klimatanpassning.

Därefter tog gruppen fram en policycykel som synkroniserar med den femåriga policycykel som beskrivs i den nationella strategin för klimatanpassning (1). Folkhälsomyndigheten har en handlingsplan som gäller t.o.m. utgången av 2020 och därför omfattar den nya policyn fyra år, 2021–2024. Därefter är tanken att övergå till femårscykler.

Utifrån slutsatserna i analyserna formulerade arbetsgruppen fem mål för myndighetens klimatanpassning till och med 2024 och identifierade ett antal åtgärder som översiktligt beskriver klimatanpassningsarbetet under perioden. Det är i praktiken först i den årliga verksamhetsplaneringen som en specificering av åtgärderna kan göras.

Folkhälsomyndigheten är en kunskapsmyndighet med ett nationellt ansvar för folkhälsofrågor och att verka för en god folkhälsa. Det gör myndigheten genom att ta fram vetenskapligt grundad kunskap och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot (7). Detta gäller även under de nya förutsättningar som ett förändrat klimat medför (8).

Folkhälsomyndigheten är också en beredskapsmyndighet som ska ta initiativ till åtgärder som skyddar befolkningen mot smittsamma sjukdomar och andra allvarliga hälsohot i kris och under höjd beredskap. Myndigheten ska även samordna en beredskap mot allvarliga hälsohot enligt lag (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa.

En av myndighetens uppgifter är att prioritera de viktigaste folkhälsofrågorna och, inte minst, att bidra till att undanröja de hinder som finns för att hela befolkningen ska ha en god hälsa. Myndigheten fäster särskild stor vikt vid de grupper som löper störst risk att drabbas av ohälsa. Myndighetens prioriterade målgrupper är riksdag och regering, andra statliga myndigheter, regioner och kommuner, länsstyrelser och olika intresseorganisationer (7).

En viktig grund för allt folkhälsoarbete är att samla in och analysera data från olika källor. Därför följer Folkhälsomyndigheten löpande upp hälsoläget för att tidigt upptäcka förändringar i befolkningen.

Inom ramen för myndighetens uppdrag utvecklas också effektiva system för att följa folkhälsan och de faktorer som påverkar hälsan i befolkningen (7). I instruktionen anges också att Folkhälsomyndigheten ska ”följa upp, utvärdera och sprida kunskap om hur människors hälsa påverkas av miljön”.

Klimatförändringens konsekvenser är en av vår tids största utmaningar, men anpassningen kan samtidigt innebära att vi tar oss an en nödvändig samhällsomställning även ur andra perspektiv och samtidigt bygger det hållbara samhälle vi strävar efter (9).

Klimatförändringen och klimatanpassningsarbetet påverkar förutsättningarna för att uppnå flera av de samhällsmål som styr och stödjer Folkhälsomyndighetens verksamhet.

Klimatförändringen kan försämra förutsättningarna för att nå det övergripande målet för folkhälsopolitiken – att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation (10). De åtta folkhälsopolitiska målområdena ger vägledning för det statliga folkhälsoarbetet. Folkhälsomyndigheten har ansvar för att samordna folkhälsoarbetet och ska bidra till samverkan av insatser för en god och jämlik hälsa. Målområden som har tydlig koppling till klimatanpassning är Boende och närmiljö, Levnadsvanor och Inkomster och försörjningsmöjligheter.

Illustration över logotyperna för de åtta folkhälsopolitiska målområdena.

Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling är ett ramverk som styr och stödjer klimatanpassningsarbetet (11). De globala målen är integrerade och inkluderar samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Flera mål har stark koppling till klimatanpassning och hälsa: Bekämpa klimatförändringarna (mål 13), God hälsa och välbefinnande (mål 3), Rent vatten och sanitet för alla (mål 6), Minskad ojämlikhet (mål 10), Hållbara städer och samhällen (mål 11) och Ekosystem och biologisk mångfald (mål 15).

Folkhälsomyndigheten arbetar med och bidrar aktivt till flera av de globala målen och delmålen i Agenda 2030. Myndigheten har också ett ansvar i uppföljningen av Agenda 2030-målen, som samordnas av Statistiska centralbyrån. Myndigheten samordnar dessutom GD-Forum som är en plattform för samverkan mellan svenska myndigheter för att genomföra Agenda 2030 i statsförvaltningen.

Illustration över logotyperna för de 17 globala hållbarhetsmålen.

Klimatförändringen och klimatanpassningsarbetet påverkar också möjligheten att nå det övergripande målet för Sveriges miljöpolitik, Generationsmålet, och flera av de 16 miljökvalitetsmålen (12). Generationsmålet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Klimatförändringen leder till stora förändringar för biologisk mångfald, ekosystem och ekosystemtjänster. Indirekt får det konsekvenser för folkhälsan och för till exempel gröna näringar, kulturarv, turism och friluftsliv. Flera miljökvalitetsmål har koppling till hälsa och klimatanpassning, exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö och Ett rikt växt och djurliv.

Folkhälsomyndigheten är en miljömålsmyndighet och deltar i Miljömålsrådet. I publikationen Hälsa som drivkraft i miljömålen och för hållbar utveckling beskrivs klimatanpassning som en del av arbetet med hälsorelaterat miljömålsarbete (13).

Illustration över logotyperna för de 16 miljökvalitetsmålen. Illustratör: Tobias Flygar.

Vidare finns det jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, och det är också relevant att beakta i anpassningen till ett förändrat klimat. Bland annat uttrycker delmålet Jämställd hälsa att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för att ha en god hälsa. Därför behövs exempelvis kunskap om hur skyddsfaktorer och riskfaktorer för ohälsa vid ett förändrat klimat fördelar sig efter kön.

Folkhälsomyndigheten strävar i all sin verksamhet mot visionen om en folkhälsa som stärker samhällets utveckling. Myndigheten tar fram vetenskapligt grundad kunskap och stödjer samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot.

Utifrån en analys av hur klimatförändringen påverkar myndighetens verksamhet har fem mål tagits fram för arbetet med klimatanpassning, samt en handlingsplan för hur varje mål ska uppnås, se nedanstående kapitel.

• Målen anger en inriktning för det fortsatta arbetet med att integrera klimatanpassning i ordinarie verksamhet. Inom ramen för myndighetens ansvarsområde och uppdrag bidrar de till att uppnå det nationella målet för klimatanpassning och att möta flera av de prioriterade utmaningarna för Sverige.
• Handlingsplanen anger utformningen för arbetet med att nå målen och består av åtgärder som ska genomföras under 2021–2024. I den årliga verksamhetsplaneringen preciseras sedan vad som ska göras under varje åtgärd, av vem och med vilka resurser. En arbetsrutin ska tas fram för hur det ska gå till att integrera klimatanpassning i verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning.

Folkhälsomyndigheten har många uppdrag i samband med coronapandemin och det kan påverka prioriteringen av åtgärder, särskilt i början av fyraårsperioden.

Ett förändrat klimat innebär att verksamheten behöver anpassas till nya eller ändrade hälsorisker för Sveriges befolkning. För att kunna integrera ett brett och horisontellt sakområde som klimatanpassning i organisationen behöver tillvägagångssätt, ansvarsfördelning och resurser tydliggöras. Integreringen går också lättare om det finns ett utpekat ansvar för samordning och uppföljning samt strukturer för intern samverkan och kompetensutveckling.

Kunskapsunderlag, forskning och metoder inom klimatförändring och klimatanpassning utvecklas snabbt och behöver löpande fångas upp och beaktas i verksamheten, bland annat i kunskapssammanställningar, risk- och sårbarhetsanalysen (RSA) och de omvärlds- och behovsanalyser som ligger till grund för den årliga verksamhetsplaneringen.

Myndigheten behöver också ha ett löpande utbyte med andra nationella och internationella aktörer. Därför fortsätter myndighetens deltagande i Myndighetsnätverket för klimatanpassning, det nationella miljömålsarbetet och Världshälsoorganisationens (WHO:s) miljöhälsoprocess och arbetsgruppen Health in Climate Change (HIC) (5, 14). Det finns också andra nätverk som hanterar frågor som kopplar till de identifierade hälsoriskerna i ett förändrat klimat.

Klimatanpassning i upphandlingar kan stärka förmågan att möta klimatförändringen, både för Folkhälsomyndigheten och för samhället. Myndigheten kan efterfråga varor och tjänster som är funktionella i hela sin livslängd och där producenterna har hanterat de risker och sårbarheter som klimatförändringen kan orsaka för produktion och leverans.

Folkhälsomyndigheten har utformat ett övergripande mål till 2024:

Klimatanpassning är integrerad i Folkhälsomyndighetens verksamhet.

Målet kommer att uppnås genom att:

• integrera klimatanpassning i befintliga rutiner för verksamhetsstöd och sakverksamhet
• sammanställa och sprida kunskap
• samverka och omvärldsbevaka
• övervaka och följa upp klimatförändringens påverkan på hälsa samt lämna underlag för förebyggande åtgärder
• regelbundet följa upp och utvärdera klimatanpassningsarbetet i syfte att hela tiden förbättra det.

För åren 2021–2024 planeras följande åtgärder:

• Utveckla en arbetsrutin för att systematiskt integrera klimatanpassning i verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning.
• Identifiera synergier, samverkansmöjligheter och eventuella målkonflikter med annat internt hållbarhetsarbete, såsom folkhälsopolitiska målområden, Agenda 2030, miljömålsarbete och jämställdhetspolitiska mål.
• Bidra till att utveckla nationella indikatorer för sjuklighet i ett förändrat klimat, inklusive psykisk ohälsa. Indikatorerna ska användas för att följa upp anpassningsarbetet och dess effekter på sårbarhet.
• Delta i relevanta nationella och internationella nätverk och projekt som hanterar och påverkar arbetet med folkhälsa i ett förändrat klimat.
• Sammanställa och riskbedöma klimatförändringens påverkan på folkhälsan i Sverige.
• Utreda möjligheten att uppskatta den klimatrelaterade sjukdomsbördan kopplat till ett förändrat klimat.
• Omvärldsbevaka klimatets påverkan på folkhälsa samt samhällets behov och möjligheter till klimatanpassning.
• Upprätthålla en beredskap för smittsamma sjukdomar, extrema naturhändelser och andra klimatrelaterade hälsohot.
• Ta hänsyn till klimatanpassning i upphandlingar.
• Säkerställa en god intern kommunikation och interna samarbeten inom klimatanpassning.
• Säkerställa en god extern kommunikation om klimatets påverkan på folkhälsan och åtgärder för klimatanpassning.

Värmeböljor väntas bli vanligare, intensivare och mer långvariga i framtiden och är den klimateffekt som väntas få störst påverkan på hälsan i Europa (15, 16). I tätorter kan befolkningen bli särskilt exponerad för värme eftersom bebyggelsen skapar ett lokalt varmare klimat och så kallade urbana värmeöar (17).

Höga temperaturer kan ge direkta effekter på hälsan, och leda till högre dödlighet och sjuklighet i befolkningen. En ökad medeltemperatur och värmeböljor kan också ge indirekta hälsoeffekter, till exempel genom en ökad förekomst av marknära ozon, luftburna partiklar och pollen samt tillväxt av smittämnen i mat, dricksvatten och badvatten. Under sommaren 2018 vittnade både allmänheten och olika verksamheter om problem med inomhustemperatur i byggnader, och landets vårdhygieniska enheter rapporterade om hög luftfuktighet i känsliga lokaler och utrustning som inte fungerade på grund av värmen (18).

Folkhälsomyndigheten har gett ut ett kunskapsstöd om hälsoeffekter av höga temperaturer, en vägledning till handlingsplaner till stöd för regional och lokal beredskap och informationsmaterial till stöd för vård- och omsorg (19). Myndigheten har också gett ut kunskapsstöd för åtgärder som minskar hälsoskadlig värme i utomhus- och inomhusmiljö samt ett metodstöd för att kartlägga riskområden för höga temperaturer (17, 20).

Folkhälsomyndigheten vägleder kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder och länsstyrelserna när det gäller miljöbalkens regler om hälsoskydd. Myndigheten utfärdar till exempel allmänna råd om temperatur inomhus och om fukt och mikroorganismer, och har gett ut en vägledning för hälsoskyddstillsyn i lokaler för vård och omsorg (21-23).

Folkhälsomyndigheten övervakar hälsoläget i befolkningen kopplat till värmeböljor, men övervakningssystemen kan potentiellt utvecklas. Dödlighet övervakas inom övervakningssystemet EuroMOMO. Värmepåverkan i befolkningen kan följas på nationell nivå via ett värmestressindex som baseras på samtal till Vårdguiden 1177. Panelen Hälsorapport har använts för att följa upp upplevda hälsoeffekter och hur befolkningen har anpassat sig vid värmeböljor. Det finns även möjlighet att beakta temperatur i analyserna av sjukdomsfall för vissa smittsamma sjukdomar.

Det behövs en bättre samverkan och samordning mellan myndigheter när det gäller kunskap och information om hälsoeffekter av värmeböljor. I första hand behöver insatser samordnas med Socialstyrelsen, men även andra myndigheter såsom Arbetsmiljöverket, Inspektionen för vård och omsorg, Boverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och SMHI.

För hälsorisker av värmeböljor har myndigheten utformat följande mål till 2024:

Folkhälsomyndigheten har bidragit med kunskapsstöd, vägledning, övervakning och uppföljning för hälsorisker av värmeböljor.

För åren 2021–2024 planeras följande åtgärder:

• Vid behov uppdatera eller ta fram nya kunskapssammanställningar för hälsoeffekter av värmeböljor.
• Vid behov uppdatera eller ta fram nya vägledningar för hälsoeffekter av värmeböljor.
• Övervaka överdödlighet i samband med värmeböljor.
• Vid behov vidareutveckla värmestressindexet i tjänsten Hälsoläge, för att få en bättre geografisk upplösning.
• Vid behov följa hälsoeffekter av värmeböljor i webbpanelen Hälsorapport.
• Fortsätta samverka med i första hand Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner om förberedande kommunikation inför sommaren.

De flesta tillbringar huvuddelen av sin tid inomhus, så miljön där har stor betydelse för människors hälsa. Klimatförändringen väntas leda till högre inomhustemperatur, sämre luftkvalitet, högre halter av inomhusallergener och fler fukt- och översvämningsskador.

Sambanden mellan inomhusmiljön och hälsan är komplexa eftersom många olika faktorer samverkar. Inomhusmiljön påverkas av byggnadens utformning, installationer och byggnadsmaterial, men också av hur den används, underhålls och vårdas. Det är också individuellt hur man påverkas av och upplever inomhusmiljön, beroende på till exempel känslighet, ålder, livsstil, kön och eventuell sjukdom.

All tillsyn inom hälsoskydd utgår från miljöbalken. Skyddet mot olägenhet för människors hälsa kopplat till inomhusmiljön i bostäder och lokaler finns i 9 kap. 9 § miljöbalken. Ett annat exempel är försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 § miljöbalken som anger att en verksamhetsutövare ska vidta de skyddsåtgärder och den försiktighet som behövs för att ”förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön”.

Folkhälsomyndigheten vägleder kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder och länsstyrelserna när det gäller miljöbalkens regler om hälsoskydd, främst inom områdena inomhusmiljö, hygien och objektburen smitta. Myndigheten upprättar treåriga planer för sin tillsynsvägledning enligt miljöbalken, och de bygger bland annat på en analys av länsstyrelsernas och kommunernas behov (24). Till exempel utfärdar myndigheten allmänna råd om temperatur inomhus och om fukt och mikroorganismer samt vägledning för hälsoskyddstillsyn i lokaler för vård och omsorg (21-23).

För klimatrelaterade hälsorisker i inomhusmiljön har myndigheten utformat följande mål till 2024:

Folkhälsomyndigheten har bidragit med kunskapsstöd och vägledning för klimatrelaterade hälsorisker i inomhusmiljön.

För åren 2021–2024 planeras följande åtgärder:

• Belysa hälsoeffekter av klimatförändringen i kunskapsstöd om inomhusmiljö.
• Beakta klimatförändringens effekter på inomhusmiljön i tillsynsvägledning enligt miljöbalken.
• Uppmärksamma och beakta klimatrelaterade hälsorisker i inomhusmiljön, i fortsatt samverkan med andra myndigheter.

Högre temperaturer i sjöar och hav kan öka förekomsten av vattenburna smittämnen som kan orsaka infektionssjukdomar i befolkningen. Högre temperaturer och högre luftfuktighet kan också ge ökad tillväxt av mikroorganismer i livsmedel. Klimatförändringen väntas även påverka vektorer och vektorburna smittämnen, både de som förekommer i dag och de som kan etablera sig i Sverige när klimatet blir varmare. Bland annat väntas större problem med myggor på grund av fler skyfall och ökande regnmängder under höst till vår samt en förlängd aktivitetssäsong. Fästingar väntas också spridas längre norrut och till högre altituder på grund av kortare och mildare vintrar, tidiga varma vårar och längre vegetationssäsong med temperaturer som är gynnsamma för fästingar. Dessutom kan risken för sjukdomsöverföring mellan gnagare och människa öka, främst på grund av ändrade kontaktvägar.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för mikrobiologisk och epidemiologisk övervakning av de vatten-, livsmedels- och vektorburna sjukdomar som är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. De smittämnen som orsakar dessa sjukdomar kan förekomma i Sverige eller drabba resenärer till endemiska områden. För både livsmedelsburna och vattenburna sjukdomar utför myndigheten utbrottsutredningar i samarbete med regionala smittskyddsenheter, kommuner och andra centrala myndigheter såsom Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), för att etablera en eventuell koppling mellan livsmedel, vatten, djur, miljö och insjuknade personer.

Folkhälsomyndigheten utför också diagnostik av ovanliga vektorburna smittämnen och har Nordens enda säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 4 (P4). Det är en viktig del av den nationella beredskapen för smittämnen i riskklass 4, varav de allra flesta är vektorburna. Myndighetens ansvarsområde omfattar inte vektorers utbredning och förekomsten av vektorburna smittämnen i värddjur, men den internationella utbredningen bevakas eftersom den kan ha betydelse för nationell beredskap och diagnostik.

Samarbete med andra aktörer är viktigt för att minimera hälsoutfallet av smittämnen i ett förändrat klimat. För livsmedelsburna smittämnen behövs samarbete med Jordbruksverket, SVA, Livsmedelsverket, regioner och kommuner. När det gäller vatten och vattenburen smitta behövs samarbete med till exempel SVA, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Boverket och länsstyrelserna. För att följa etablering och utbredning av värddjur och vektorer som kan bära på nya och kända smittämnen behövs ett tätt samarbete med till exempel SVA, Jordbruksverket och Livsmedelsverket.

För smittämnen i ett förändrat klimat har myndigheten utformat följande mål till 2024:

Folkhälsomyndigheten har bidragit med kunskapsstöd, diagnostik, övervakning och uppföljning för vatten-, livsmedels- och vektorburna smittämnen i ett förändrat klimat.

För åren 2021–2024 planeras följande åtgärder:

• Belysa effekter av klimatförändringen i kunskapsstöd om smittspridning via miljö, vatten, livsmedel och vektorer.
• Övervaka smittämnen som kan påverkas av väder och klimat.
• Beakta klimatförändringens effekter på smittspridning, i fortsatt samverkan med andra myndigheter.

Förutom direkt påverkan i Sverige kan klimatförändringen i andra länder ge indirekta effekter. Konsekvenserna kan till exempel gälla tillgång på importerade livsmedel, handel med läkemedel och vaccin, människors rörelsemönster och politisk säkerhet. Sveriges försörjningstrygghet kan försämras med ett ökat importberoende från regioner som destabiliseras på grund av klimatförändringen. Det saknas dock kunskap om de potentiella effekterna i andra länder och om hur dessa effekter orsakar hälsorisker i Sverige.

I den nationella säkerhetsstrategin konstaterar regeringen att klimatförändringen påverkar säkerheten i Sverige, både direkt och indirekt. De internationella följderna kommer att få minst lika stora konsekvenser som de som direkt berör vårt land, och därmed är klimatanpassning en säkerhetsfråga för Sverige (25).

För att följa kunskapsutvecklingen behöver flera av Folkhälsomyndighetens enheter ha löpande omvärldsbevakning och utbyte med andra nationella och internationella aktörer. Det görs övergripande genom fortsatt dialog inom Myndighetsnätverket för klimatanpassning och med Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Folkhälsomyndigheten representerar också Sverige i arbetsgruppen Health in Climate Change (HIC) (5, 14). Den är en del av WHO:s miljöhälsoprocess och syftar till att underlätta kommunikationen mellan medlemsstaterna och andra intressenter om frågor som rör klimatförändring och hälsa. Arbetsgruppen ska också bidra till att medlemsländerna kan uppnå målen om klimat och hälsa i ministerdeklarationerna (den senaste är Ostravadeklarationen från 2017).

För hälsorisker i Sverige av klimatförändring i andra länder har myndigheten utformat följande mål till 2024:

Folkhälsomyndigheten har bidragit med sammanställd kunskap om hur klimatförändringen i andra länder kan påverka hälsorisker i Sverige.

För åren 2021–2024 planeras följande åtgärd:

• Följa kunskapsutvecklingen om hur folkhälsan i Sverige påverkas av klimatförändringar i andra länder.

Arbetet med att följa handlingsplanen och nå målen för klimatanpassning ska dokumenteras, följas upp, utvärderas och redovisas, i syfte att hela tiden förbättra arbetet.

Uppföljningen ska säkerställa att arbetet med handlingsplanen löper som planerat, men också visa om åtgärderna har bidragit till Folkhälsomyndighetens mål och i förlängningen till det nationella målet för klimatanpassning.

Uppföljningen ska besvara den övergripande frågan: ”Bidrar målen och handlingsplanen till en struktur och systematik i Folkhälsomyndighetens planering, genomförande, uppföljning och förbättring av klimatanpassningsarbetet?”.

I detta ingår att följa upp vilka processer som har etablerats, vilka åtgärder som har genomförts och vilka mätbara effekter som åtgärderna medfört. Det innebär bland annat att följa upp den arbetsrutin som ska tas fram för att systematiskt integrera klimatanpassning i verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning. Denna uppföljning ska ske årligen i samband med tertialuppföljning, årsredovisning och årlig rapportering enligt förordningen.

Effekterna av arbetet behöver också följas upp, för att säkerställa att Folkhälsomyndighetens klimatanpassningsarbete bidrar till det nationella målet för klimatanpassning. Denna uppföljning ska besvara den övergripande frågan: ”Bidrar Folkhälsomyndighetens klimatanpassningsarbete till att skapa ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringen genom att minska sårbarheter och ta tillvara möjligheter?”

För effektuppföljning krävs ofta tillgång till nationell statistik. SMHI har i uppdrag av regeringen att ta fram ett system för att följa upp och utvärdera klimatanpassningsarbetet på nationell nivå. Bland annat identifieras effektindikatorer som kan användas för att följa om Sverige får bättre eller sämre förmåga att möta klimatförändringen.

Varje år ska Folkhälsomyndigheten redovisa klimatanpassningsarbetet för SMHI, i samband med årsredovisningen, och SMHI ska i sin tur lämna en sammanfattad analys till regeringen.

Uppgifterna i den årliga redovisningen används inte bara i den nationella uppföljningen, utan även som underlag till flera internationella rapporteringar. SMHI samordnar rapportering till FN enligt artikel 12 i klimatkonventionen och artikel 13 i Parisavtalet, till EU enligt artikel 19 i EU:s förordning 2018/1999. Redovisningen används också i rapporteringar inom Sendairamverket och Agenda 2030.

Handlingsplanen ska uppdateras vid väsentliga förändringar i verksamheten, eller minst vart femte år, enligt förordningen för myndigheters klimatanpassning. Även klimat- och sårbarhetsanalysen ska hållas aktuell genom att ses över och uppdateras vid väsentliga förändringar i verksamheten, eller minst vart femte år.

Folkhälsomyndigheten har utarbetat en policycykel för arbetet enligt förordningen, vilket inkluderar att revidera målen och handlingsplanen samt klimat- och sårbarhetsanalysen, se figur 1. Myndighetens policycykel har synkroniserats med den nationella policycykel som beskrivs i den nationella strategin för klimatanpassning (1).

Figur 1. Policycykel för Folkhälsomyndighetens klimatanpassningsarbete. Figuren specificerar årtalen för den pågående policycykeln (mörkblå) och för den kommande policycykeln (ljusblå).

1. Prop. 2017/18:163. Nationell strategi för klimatanpassning. Regeringskansliet; 2018.
2. Nationella expertrådet för klimatanpassning. Aktuellt från expertrådet [citerad 2020-12-03]. Hämtad från: https://klimatanpassningsradet.se/.
3. Regeringen. Uppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön. M2018/01716/KI: Regeringen; 2018 [citerad 2020-12-03]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/49d7ae/contentassets/09404a9d02614cc2a6aca611b31395ca/uppdrag-att-samordna-det-nationella-klimatanpassningsarbetet-for-den-byggda-miljon-dnr-m201801716kl.
4. SMHI. Kunskapscentrum för klimatanpassning [citerad 2020-12-03]. Hämtad från: https://www.smhi.se/tema/nationellt-kunskapscentrum-for-klimatanpassning.
5. Klimatanpassning.se. Om oss: SMHI; [citerad 2020-12-03]. Hämtad från: http://www.klimatanpassning.se/om-oss.
6. IPCC. Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Geneva, Switzerland.: IPCC, 2014.
7. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndighetens uppdrag: Folkhälsomyndigheten; 2020 [citerad 2020-12-03]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsomyndigheten/vart-uppdrag/.
8. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsa i ett förändrat klimat. Handlingsplan för klimatanpassning år 2017-2020. 2017. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/livsvillkor-levnadsvanor/halsoskydd-miljohalsa/handlingsplan-klimatanpassning-folkhalsomyndigheten.pdf (PDF, 714 kB).
9. Watts N, Adger WN, Agnolucci P, Blackstock J, Byass P, Cai W, et al. Health and climate change: policy responses to protect public health. Lancet. 2015;386(10006):1861-914. DOI:10.1016/S0140-6736(15)60854-6.
10. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsopolitiska mål: Folkhälsomyndigheten; [citerad 2020-12-03]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsoarbete/folkhalsopolitikens-mal/.
11. Regeringkansliet. Agenda 2030 och globala målen [citerad 2020-12-03]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/.
12. Sveriges miljömål. Så fungerar arbetet med Sveriges miljömål: Naturvårdsverket; [citerad 2020-12-03]. Hämtad från: https://sverigesmiljomal.se/sa-fungerar-arbetet-med-sveriges-miljomal/.
13. Folkhälsomyndigheten. Hälsa i miljömålen 2020 [citerad 2020-12-03]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/miljohalsa-och-halsoskydd/miljomalen/halsa-i-miljomalen/.
14. World Health Organization. Working Group on Health in Climate Change (HIC) of the Environment and Health Process (EHP) in Europe: WHO; [citerad 2020-12-03]. Hämtad från: https://www.euro.who.int/en/health-topics/environment-and-health/Climate-change/policy/working-group-on-health-in-climate-change-hic-of-the-environment-and-health-process-ehp-in-europe.
15. Watts N, Amann M, Arnell N, Ayeb-Karlsson S, Belesova K, Berry H, et al. The 2018 report of the Lancet Countdown on health and climate change: shaping the health of nations for centuries to come. Lancet. 2018;392(10163):2479-514. DOI:10.1016/S0140-6736(18)32594-7.
16. SMHI. Klimatscenarier: SMHI; [citerad 2020-12-04]. Hämtad från: https://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/klimatscenarier/.
17. Folkhälsomyndigheten. Värme och människa i bebyggd miljö. Kunskapsstöd för åtgärder som minskar hälsoskadlig värme. 2019. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/v/varme-och-manniska-i-bebyggd-miljo--kunskapsstod-for-atgarder-som-minskar-halsoskadlig-varme/.
18. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om kunskapsstöd angående värmeböljor. Dnr 02846-2018-1.1.1. In: Folkhälsomyndigheten, editor. 2019.
19. Folkhälsomyndigheten. Beredskap vid värmebölja: Folkhälsomyndigheten; 2020 [citerad 2020-12-03]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/krisberedskap/varmeboljor.
20. Folkhälsomyndigheten. Kartläggning av bebyggelse med risk för höga temperaturer. Metodbeskrivning av GIS-verktyg utifrån marktäckning.2019. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/k/kartlaggning-av-bebyggelse-med-risk-for-hoga-temperaturer--metodbeskrivning-av-gis-verktyg-utifran-marktackning/.
21. Folkhälsomyndigheten. Tillsynsvägledning om lokaler för vård och omsorg: Folkhälsomyndigheten; [citerad 2020-12-03]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/miljohalsa-och-halsoskydd/tillsynsvagledning-halsoskydd/tillsynsvagledning-miljobalken/tillsynsvagledning-lokaler-for-vard-och-omsorg/.
22. Folkhälsomyndigheten. Temperatur inomhus: Folkhälsomyndigheten; [citerad 2020-12-03]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/miljohalsa-och-halsoskydd/tillsynsvagledning-halsoskydd/temperatur/.
23. Folkhälsomyndigheten. Fukt och mikroorganismer: Folkhälsomyndigheten; [citerad 2020-12-03]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/miljohalsa-och-halsoskydd/tillsynsvagledning-halsoskydd/kompletterande-vagledning-om-fuktproblem-i-byggnader/.
24. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndighetens plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken Folkhälsomyndigheten; [citerad 2020-12-03]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/miljohalsa-och-halsoskydd/tillsynsvagledning-halsoskydd/folkhalsomyndighetens-plan-for-tillsynsvagledning/.
25. Regeringskansliet. Nationell säkerhetsstrategi.Statsrådsberedningen, 2017. Hämtad från: https://www.regeringen.se/48e36d/contentassets/a02552ad9de94efcb84154b0f6ed76f9/nationell-sakerhetsstrategi.pdf.