Existentiell hälsa och folkhälsa – Delredovisning av regeringsuppdrag Begrepp, aktörer och mätmetoder
LyssnaI denna rapport presenteras resultaten från en kartläggning av existentiell hälsa. Vi har sammanställt internationell och svensk litteratur, vilka aktörer som arbetar inom området och med vad, och hur aspekter med bäring på existentiella frågor mäts och följs upp.
Kartläggningen av vetenskaplig och annan litteratur visar att existentiell hälsa saknar en entydig definition. I Sverige definieras och används begreppet inom områden och forskningstraditioner som rör religionspsykologi, hälsa, natur, kultur och filosofi.
En enkätstudie visar att insatser som kan kopplas till området ofta rör sociala eller fysiska aktiviteter, rättighets- och policyarbete samt kunskapsstöd och utbildning med målgrupper. Dessa kan både vara riktade till allmänheten och till grupper som barn och äldre, anhöriga, migranter, nationella minoriteter, hbtqi-personer och personer med funktionsnedsättning. Frågor med bäring på existentiella aspekter hittas till viss del inom Folkhälsomyndighetens egna befolkningsundersökningar men mätbarhet och uppföljning är komplext.
Rapporten är en delredovisning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att genomföra en kartläggning för att utveckla kunskapen om och arbetet med existentiell hälsa samt att, utifrån resultaten av kartläggningen, lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till folkhälsopolitikens mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande.
Rapporten vänder sig främst till politiker, beslutsfattare och handläggare på nationell, regional och lokal nivå som arbetar med frågor som berör dimensioner av existentiella frågor. Andra målgrupper finns inom civilsamhälle, näringsliv och forskning.
Relaterad läsning
