Medellivslängd
Utvecklingen av medellivslängden i en population speglar folkhälsan i alla livets åldrar.
Kön
År 2023 var medellivslängden vid födseln 83,3 år i Sverige. Kvinnors medellivslängd var 84,9 år och mäns medellivslängd var 81,6 år (figur 1). Skillnaden mellan kvinnor och män i livslängd minskade under perioden från 4,2 år 2006 till 3,3 år 2023. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder visar samma mönster och var 53,9 år 2023, men med något mindre skillnader mellan kvinnor och män (3,1 år).
Figur 1. Medellivslängd (år), fördelad på kön, 2006–2023. Möjliga val: Vid födseln, vid 30 år.
Länk till Figur 1. Medellivslängd, fördelad på kön, 2006–2023 (app.statisticsstudio.com)
Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.
Födelseland
År 2023 var den återstående medellivslängden vid 30 års ålder 56,0 år för personer födda utanför Europa, 54,3 år för personer födda i Europa utanför Norden, 53,8 år för personer födda i Sverige och 52,2 år för personer födda i övriga Norden (figur 2). Medellivslängden har ökat i samtliga grupper av födelseländer under perioden 2006–2019. Under 2020 sågs dock en nedgång i alla grupper. Nedgången var störst, nästan tre år, bland män födda utanför Europa. I samtliga grupper av födelseländer har medellivslängden ökat igen, så att den nu är något högre i nästan alla grupper år 2023 jämfört med år 2019.
Figur 2. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder (år), fördelad på födelseland, 2006–2023. Möjliga val: kön.
Länk till Figur 2. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder, fördelad på födelseland, 2006–2023 (app.statisticsstudio.com)
Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.
Utbildningsnivå
År 2023 var den återstående medellivslängden vid 30 års ålder 56,4 år för personer med eftergymnasial utbildning, 53,3 år för personer med gymnasial utbildning och 49,5 år för personer med förgymnasial utbildning (figur 3). Under hela perioden 2006–2023 har medellivslängden ökat i alla utbildningsgrupper. Ett undantag är kvinnor med förgymnasial utbildning, där den har minskat efter 2019. För kvinnor med gymnasieutbildning har medellivslängden inte heller fortsatt att öka efter 2019.
Figur 3. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder (år), fördelad på utbildningsnivå, 2006–2023. Möjliga val: kön.
Länk till Figur 3. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder, fördelad på utbildningsnivå, 2006–2023 (app.statisticsstudio.com)
Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.
Hushållets inkomst
År 2022 var den återstående medellivslängden vid 30 års ålder 55,8 år bland personer i hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5), 56,1 år bland personer med de näst högsta inkomsterna (kvintil 4) och 54,8 år bland personer i hushåll i mitten av inkomstfördelningen (kvintil 3). Bland personer med de näst lägsta inkomsterna (kvintil 2) var medellivslängden 53,0 år, och bland personer med de lägsta inkomsterna (kvintil 1) 48,6 år (figur 4). Under perioden 2012–2022 sågs en ökning av medellivslängden i samtliga inkomstgrupper, men en mindre ökning i gruppen med lägst inkomster jämfört med övriga inkomstgrupper.
Figur 4. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder (år), fördelad på hushållets inkomst, 2012–2022. Möjliga val: kön.
Länk till Figur 4. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder , fördelad på hushållets inkomst, 2012–2022 (app.statisticsstudio.com)
Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.
Figur 5. Medellivslängd från 30-års ålder, efter hushållets inkomst.

Förtida dödlighet
Här definieras dödsfall mellan 25 och 64 års ålder som förtida. Genom att avgränsa i ålder får vi ett mått på dödlighet under en period av människans liv där dödsfall är mer ovanligt.
Kön
År 2023 inträffade totalt 9 252 förtida dödsfall, vilket motsvarar 172 dödsfall per 100 000 invånare 25–64 år (ej ålderstandardiserat). Det åldersstandardiserade antalet förtida dödsfall var bland kvinnor 135 dödsfall per 100 000 invånare och bland män 205 dödsfall per 100 000 invånare (figur 6). Den högre förtida dödligheten bland män jämfört med kvinnor var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till födelseland.
Figur 6. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 25–64 år, fördelat på kön, 2006–2023.
Länk till Figur 6. Förtida dödlighet, 25–64 år, fördelat på kön, 2006–2023 (app.statisticsstudio.com)
Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.
Under perioden 2006–2023 sågs en nedgång av den förtida dödligheten bland både kvinnor och män (figur 6). När hänsyn togs till ålder och födelseland var nedgången under perioden 27 procent bland kvinnor och 28 procent bland män.
Ålder
År 2023 var antalet (ej ålderstandardiserat) förtida dödsfall 295 per 100 000 invånare bland personer 45–64 år och 59 dödsfall per 100 000 bland personer 25–44 år (figur 7). Den högre dödligheten i åldersgruppen 45–64 år jämfört med åldersgruppen 25–44 år (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland.
Figur 7. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 25–64 år, fördelat på ålder, 2006–2023. Möjliga val: kön.
Länk till Figur 7. Förtida dödlighet, 25–64 år, fördelat på ålder, 2006–2023 (app.statisticsstudio.com)
Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.
Under perioden 2006–2023 sågs en nedgång av den förtida dödligheten i båda åldersgrupperna (figur 7). När hänsyn togs till kön och födelseland sågs en statistiskt säkerställd nedgång med 33 procent bland personer 45–64 år och 12 procent bland personer 25–44 år.
Födelseland
År 2023 var det ålderstandardiserade antalet förtida dödsfall 226 per 100 000 invånare bland personer födda i övriga Norden, 155 per 100 000 invånare bland personer födda i Europa utanför Norden, 179 per 100 000 invånare bland personer födda i Sverige och 118 per 100 000 invånare bland personer födda utanför Europa (figur 8). Den högre förtida dödligheten bland personer födda i övriga Norden jämfört med personer födda i Sverige (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till kön. Den lägre förtida dödligheten bland personer födda i Europa utanför Norden respektive födda utanför Europa jämfört med födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till kön.
Figur 8. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 25–64 år, fördelat på födelseland, 2006–2023. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.
Länk till Figur 8. Förtida dödlighet, 25–64 år, fördelat på födelseland, 2006–2023 (app.statisticsstudio.com)
Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.
Under perioden 2006–2023 sågs en nedgång av förtida dödlighet i samtliga grupper av födelseländer (figur 8). När hänsyn togs till ålder och kön var samtliga trender statistiskt säkerställda.
Utbildningsnivå
År 2023 var det ålderstandardiserade antalet förtida dödsfall 334 per 100 000 invånare bland personer med förgymnasial utbildning, 193 dödsfall per 100 000 invånare bland personer med gymnasial utbildning och 103 dödsfall per 100 000 invånare bland personer med eftergymnasial utbildning (figur 9). Den högre förtida dödligheten i gruppen med förgymnasial respektive gymnasial utbildning jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till kön och födelseland.
Figur 9. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 25–64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2023. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.
Länk till Figur 9. Förtida dödlighet, 25–64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2023 (app.statisticsstudio.com)
Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.
Utvecklingen av den förtida dödligheten under perioden 2006–2023 såg något olika ut i utbildningsgrupperna (figur 9). När hänsyn togs till kön, ålder och födelseland sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer med eftergymnasial utbildning och bland personer med gymnasial utbildning. Bland personer med förgymnasial utbildning sågs istället en statistiskt säkerställd uppgång för kvinnor under perioden, och ingen säkerställd förändring för män.
Hushållets inkomst
År 2023 var det ålderstandardiserade antalet förtida dödsfall 87 per 100 000 invånare bland personer i hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5), 118 förtida dödsfall per 100 000 invånare bland personer med de näst högsta inkomsterna (kvintil 4) och 149 förtida dödfall per 100 000 invånare bland personer i hushåll i mitten av inkomstfördelningen (kvintil 3). Det inträffade 227 förtida dödsfall per 100 000 invånare bland personer med de näst lägsta inkomsterna (kvintil 2) och 451 förtida dödsfall per 100 000 invånare bland personer med de lägsta inkomsterna (kvintil 1) (figur 10). Den högre förtida dödligheten i alla fyra grupperna med lägre inkomst jämfört med gruppen med de högsta inkomsterna (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd när hänsyn utöver ålder togs till kön, födelseland och utbildningsnivå.
Figur 10. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 25–64 år, fördelat på hushållets inkomst, 2012–2023. Möjliga val: kön.
Länk till Figur 10. Förtida dödlighet, 25–64 år, fördelat på hushållets inkomst, 2012–2023 (app.statisticsstudio.com)
Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.
Utvecklingen av den förtida dödligheten under perioden 2012–2023 såg något olika ut i inkomstgrupperna (figur 10). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och utbildningsnivå sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland fyra inkomstgrupper (kvintil 2–5). Bland personer i hushåll med de lägsta inkomsterna sågs i stället en statistiskt säkerställd uppgång, men en större uppgång för kvinnor än för män.
Självskattad hälsa
Självskattad hälsa visar hur människor uppfattar sin egen hälsa. Måttet har visats kunna indikera en persons framtida fysiska och psykiska hälsa.
Kön
Andelen (ej ålderstandardiserad) av befolkningen 16–84 år som uppgav en bra eller mycket bra hälsa år 2024 var 69 procent. Den åldersstandardiserade andelen var 68 procent bland kvinnor och 72 procent bland män (figur 11). Den högre andelen bland män jämfört med kvinnor var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till födelseland.
Figur 11. Bra eller mycket bra hälsa (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2024. Möjliga val: ej åldersstandardiserat.
Länk till Figur 11. Bra eller mycket bra hälsa, 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)
Källa: Folkhälsomyndigheten.
Under perioden 2006–2024 varierade andelen som uppgav en bra eller mycket bra hälsa något, både totalt och för respektive kön (figur 11). När hänsyn togs till ålder och födelseland sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland både kvinnor och män under 2006–2021, men andelen som uppgav en bra eller mycket bra hälsa sjönk igen 2021–2024. Det är för tidigt att säga om detta innebär ett trendbrott.
Ålder
Andelen (ej ålderstandardiserad) personer som uppgav en bra eller mycket bra hälsa 2024 var 76 procent bland personer 16–29 år, 74 procent bland personer 30–44 år, 68 procent bland personer 45–64 år och 60 procent bland personer 65–84 år Andelen bland personer 85 år och äldre var 44 procent (figur 12). De lägre andelarna i åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år, jämfört med 30–44 år (jämförelsegrupp), var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland. I åldersgruppen 16–29 år fanns en statistiskt säkerställd skillnad för män, där andelarna var högre, men inte för kvinnor jämfört med jämförelsegruppen 30–44 år.
Figur 12. Bra eller mycket bra hälsa (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2024. Möjliga val: kön.
Länk till Figur 12. Bra eller mycket bra hälsa, 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)
Källa: Folkhälsomyndigheten.
Under perioden 2006–2024 såg utvecklingen i självskattad hälsa olika ut i åldersgrupperna (figur 12). När hänsyn togs till kön och födelseland sågs en statistiskt säkerställd nedgång med 15 procent i åldersgruppen 16–29 år och en uppgång med 21 procent i åldersgruppen 65–84 år. Även i åldersgrupperna 30–44 och 45–64 år sågs en statistiskt säkerställd uppgång i början av perioden, men i dessa åldersgrupper har andelen sjunkit igen 2021–2024. Det är för tidigt att säga om detta innebär ett trendbrott.
Födelseland
Andelen (ej ålderstandardiserad) personer som uppgav en bra eller mycket bra hälsa var 71 procent bland personer födda utanför Europa, 70 procent bland personer födda i Europa utanför Norden, 69 procent bland personer födda i Sverige och 60 procent bland personer födda i övriga Norden (figur 13). Den lägre andelen som uppgav en bra eller mycket bra hälsa bland personer födda i övriga Norden jämfört med personer födda i Sverige (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd för män, men inte för kvinnor, när hänsyn togs till ålder. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan personer födda i Sverige och personer födda i Europa utanför Norden eller födda utanför Europa.
Figur 13. Bra eller mycket bra hälsa (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2024. Möjliga val: kön.
Länk till Figur 13. Bra eller mycket bra hälsa, 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)
Källa: Folkhälsomyndigheten.
Under perioden 2006–2024 steg andelen som uppgav en bra eller mycket bra hälsa i nästan samtliga grupper av födelseländer (figur 13). När hänsyn togs till kön och ålder sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland personer födda i övriga Norden, bland personer födda i Europa utanför Norden och bland personer födda utanför Europa under hela perioden, trots att andelen som uppgav en bra eller mycket bra hälsa sjönk 2021–2024. Även bland personer födda i Sverige sjönk andelen som uppgav en bra eller mycket bra hälsa 2021–2024. Det är för tidigt att säga om det är ett trendbrott.
Utbildningsnivå
År 2024 var den åldersstandardiserade andelen personer 25–84 år som uppgav en bra eller mycket bra hälsa 74 procent bland personer med eftergymnasial utbildning, 65 procent bland personer med gymnasial utbildning och 59 procent bland personer med förgymnasial utbildning (figur 14). De lägre andelarna bland personer i övriga utbildningsgrupper, jämfört med personer med eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till kön och födelseland.
Figur 14. Bra eller mycket bra hälsa (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2024. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.
Länk till Figur 14. Bra eller mycket bra hälsa, 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)
Källa: Folkhälsomyndigheten.
Under perioden 2006–2024 såg utvecklingen av den självskattade hälsan olika ut i utbildningsgrupperna (figur 14). När hänsyn togs till ålder, kön och födelseland sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland personer med gymnasial och eftergymnasial utbildning i början av perioden. År 2021–2024 sjönk andelarna som uppgav en bra eller mycket bra hälsa i dessa grupper, men det är ännu för tidigt att säga om det är ett trendbrott. I gruppen med förgymnasial utbildning varierade andelarna över hela perioden 2006–2024.
Hushållets inkomst
Den ålderstandardiserade andelen personer som uppgav en bra eller mycket bra hälsa 2024 var 78 procent bland personer i hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5), 73 procent bland personer i hushåll med de näst högsta inkomsterna (kvintil 4) och 67 procent bland personer i hushåll i mitten av inkomstfördelningen (kvintil 3). Bland personer i hushåll med de näst lägsta inkomsterna (kvintil 2) var andelen 63 procent och bland personer i hushåll med de lägsta inkomsterna (kvintil 1) 57 procent (figur 15). De lägre andelarna i övriga inkomstgrupper jämfört med personer i hushåll med de högsta inkomsterna (jämförelsegrupp), var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till kön, födelseland och utbildningsnivå.
Figur 15. Bra eller mycket bra hälsa (andel i procent), 25–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2016–2024. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.
Länk till Figur 15. Bra eller mycket bra hälsa, 25–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2016–2024 (app.statisticsstudio.com)
Källa: Folkhälsomyndigheten.
Under perioden 2016–2024 sågs en nedgång av andelen personer med en bra eller mycket bra självskattad hälsa i samtliga inkomstgrupper (figur 15). När hänsyn togs till ålder, kön, födelseland och utbildningsnivå sågs en statistiskt säkerställd nedgång i alla inkomstgrupper förutom i den med näst lägst inkomst.
Självskattad hälsa, barn
Indikatorn Självskattad hälsa, barn, följer andelen barn i åldrarna 11, 13 och 15 år som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra. Resultaten som presenteras är ej ålderstandardiserade.
Kön
År 2021/2022 var andelen flickor och pojkar som skattade sin hälsa som bra eller mycket bra 91 procent. Andelen var bland flickor 88 procent och bland pojkar 94 procent (figur 16). Skillnaden mellan pojkar, där andelarna var högre, och flickor var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder och födelseland.
Figur 16. Bra eller mycket bra hälsa, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på kön, 2013/2014–2021/2022.
Länk till Figur 16. Bra eller mycket bra hälsa, barn, 11, 13, 15 år, fördelat på kön, 2013/2014–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)
Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.
Ålder
Andelen barn som skattade sin hälsa som bra eller mycket bra var 96 procent bland 11-åringar, 88 procent bland 13-åringar och 90 procent bland 15-åringar år 2021/2022 (figur 17). Skillnaden mellan 11-åringar, där andelen var högre, och 15-åringar (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när togs till kön och födelseland. För 13-åringar sågs ingen statistiskt säkerställd skillnad jämfört med 15-åringar.
Figur 17. Bra eller mycket bra hälsa, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på kön, 2013/2014–2021/2022.
Länk till Figur 17. Bra eller mycket bra hälsa, barn, 11, 13, 15 år, fördelat på kön, 2013/2014–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)
Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten
Födelseland
År 2021/2022 uppgav 91 procent av barn födda i Sverige och barn födda utanför Europa att deras hälsa var bra eller mycket bra. Andelen var 90 procent bland barn födda i övriga Europa (figur 18). Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan barn i övriga grupper av födelseländer och barn födda i Sverige (jämförelsegrupp) när hänsyn togs till kön och ålder.
Figur 18. Bra eller mycket bra hälsa, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på födelseland, 2013/2014–2021/2022.
Länk till Figur 18. Bra eller mycket bra hälsa, barn, 11, 13, 15 år, fördelat på födelseland, 2013/2014–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)
Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten
Ekonomisk situation
Andelen barn som år 2021/2022 uppgav att deras hälsa var bra eller mycket bra, var 94 procent bland barn som uppgav att familjens ekonomiska situation var mycket bra och 92 procent bland barn som uppgav att deras ekonomiska situation var ganska bra. Bland barn som uppgav att familjens ekonomiska situation var genomsnittlig eller sämre var andelen 81 procent (figur 19). De lägre andelarna bland barn som uppgav att familjens ekonomiska situation var ganska bra respektive genomsnittlig eller sämre, jämfört med barn som uppgav att familjens ekonomiska situation var mycket bra (jämförelsegrupp), var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder och födelseland.
Figur 19. Bra eller mycket bra hälsa, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på ekonomisk situation, 2013/2014–2021/2022.
Länk till Figur 19. Bra eller mycket bra hälsa, barn, 11, 13, 15 år, fördelat på ekonomisk situation, 2013/2014–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)
Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten
Allvarlig psykisk påfrestning
Måttet allvarlig psykisk påfrestning syftar till att uppskatta hur stor andel av befolkningen som skulle kunna uppfylla kriterierna för ett psykiatriskt tillstånd.
Kön
Andelen (ej ålderstandardiserad) av befolkningen 16–84 år som uppgav allvarlig psykisk påfrestning var 11 procent år 2024. Den åldersstandardiserade andelen var bland kvinnor 12 procent och bland män 11 procent (figur 20). Den lägre andelen bland män jämfört med kvinnor var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till födelseland.
Figur 20. Allvarlig psykisk påfrestning (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2020–2024. Möjliga val: ej ålderstandardiserat.
Länk till Figur 20. Allvarlig psykisk påfrestning, 16–84 år, fördelat på kön, 2020–2024 (app.statisticsstudio.com)
Källa: Folkhälsomyndigheten.
Ålder
Andelen (ej ålderstandardiserad) personer som uppgav allvarlig psykisk påfrestning år 2024 var 18 procent i åldersgruppen 16–29 år, 13 procent i åldersgruppen 30–44 år och 9 procent i åldersgruppen 45–64 år. I åldersgruppen 65–84 år var andelen 6 procent och i åldersgruppen 85 och äldre var den 8 procent. I åldersgruppen 16–29 år uppgav 22 procent av kvinnorna och 15 procent av männen allvarlig psykisk påfrestning (figur 21, val kön). Den högre andelen med allvarlig psykisk påfrestning i gruppen 16–29 år jämfört med 30–44 år (jämförelsegrupp), och den lägre andelen i åldersgrupperna 45–64 och 65–84 år jämfört med 30–44 år, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland.
Figur 21. Allvarlig psykisk påfrestning (andel i procent), fördelat på ålder, 2020–2024. Möjliga val: kön.
Länk till Figur 21. Allvarlig psykisk påfrestning, fördelat på ålder, 2020–2024 (app.statisticsstudio.com)
Källa: Folkhälsomyndigheten.
Figur 22. Allvarlig psykisk påfrestning.

Födelseland
Andelen (ej ålderstandardiserad) som år 2024 uppgav allvarlig psykisk påfrestning var 7 procent bland personer födda i övriga Norden, 10 procent bland personer födda i Sverige, 14 procent bland personer födda i Europa utanför Norden och 15 procent bland personer födda utanför Europa (figur 23). De högre andelarna bland personer födda i Europa utanför Norden respektive personer födda utanför Europa jämfört med personer födda i Sverige (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön och ålder. För personer födda i övriga Norden fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad jämfört med personer födda i Sverige.
Figur 23. Allvarlig psykisk påfrestning (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2020–2023. Möjliga val: kön.
Länk till Figur 23. Allvarlig psykisk påfrestning, 16–84 år, fördelat på födelseland, 2020–2023 (app.statisticsstudio.com)
Källa: Folkhälsomyndigheten.
Utbildningsnivå
År 2024 var den åldersstandardiserade andelen personer som uppgav allvarlig psykisk påfrestning 8 procent bland personer med eftergymnasial utbildning, 12 procent bland personer med gymnasial utbildning och 19 procent bland personer med förgymnasial utbildning (figur 24). De högre andelarna bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildning, jämfört med personer med eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp), var statistisk säkerställda och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till kön och födelseland. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 22, val ej åldersstandardiserat).
Figur 24. Allvarlig psykisk påfrestning (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2020–2024. Möjliga val: kön, ej åldersstandardiserat.
Länk till Figur 24. Allvarlig psykisk påfrestning, 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2020–2024 (app.statisticsstudio.com)
Källa: Folkhälsomyndigheten.
Hushållets inkomst
Den ålderstandardiserade andelen personer som uppgav allvarlig psykisk påfrestning 2024 var 7 procent bland personer i hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5), 10 procent bland personer i hushåll med de näst högsta inkomsterna (kvintil 4) och 12 procent bland personer i hushåll i mitten av inkomstfördelningen (kvintil 3). Bland personer i hushåll med de näst lägsta inkomsterna (kvintil 2) var andelen 14 procent och bland personer i hushåll med de lägsta inkomsterna (kvintil 1) 20 procent (figur 25). De högre andelarna bland de fyra övriga inkomstgrupperna, jämfört med personer i hushåll med de högsta inkomsterna (jämförelsegrupp), var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till kön, födelseland och utbildningsnivå.
Figur 25. Allvarlig psykisk påfrestning (andel i procent), 25–84 (andel i procent) år, fördelat på hushållets inkomst, 2020–2024. Möjliga val: kön, ej åldersstandardiserat.
Länk till Figur 25. Allvarlig psykisk påfrestning, 25–84 (andel i procent) år, fördelat på hushållets inkomst, 2020–2024 (app.statisticsstudio.com)
Källa: Folkhälsomyndigheten.
Uppgifterna kring medellivslängd kommer från Statistiska centralbyrån (SCB) 2006‒2023. Detta faktablad uppdateras en gång per år med nya data. Medellivslängden används ofta för att på ett övergripande sätt sammanfatta befolkningens hälsoläge. Måttet medellivslängd definieras som den återstående medellivslängden vid en given ålder. Den återstående medellivslängden vid födseln sammanfattar dödlighet och överlevnad för alla åldrar samtidigt. Ett barn som dör får alltså större påverkan på medellivslängden än en äldre person som dör. Under rubriken Utbildningsnivå visas återstående medellivslängd från 30 års ålder. För att kunna ta hänsyn till utbildningsnivå behöver måttet börja när flertalet hunnit utbilda sig. Vid omkring 30 års ålder har de flesta uppnått sin slutliga utbildningsnivå. Utrikes födda är inte inkluderade i resultaten för återstående medellivslängd uppdelat på utbildningsnivå på grund av brister i data, såsom ett större bortfall av uppgifter kring utbildning. Även under rubriken Födelseland avses medellivslängd från 30 års ålder. Detta för att få med en tillräckligt stor andel av utrikes födda.
Uppgifterna om förtida dödlighet är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2023 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. I denna redovisning definieras dödsfall mellan 25 och 64 års ålder som förtida. Genom att avgränsa i ålder får vi ett mått på dödlighet under en period av människans liv där dödsfall är mer ovanligt. Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall, samt antal dödsfall per 100 000 invånare, för personer 25–64 år. Åldersstandardiserade siffror redovisas överallt där det är möjligt. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i de olika redovisningsgrupperna och förändras över tid. Sveriges medelbefolkning 2021 används som standardpopulation.
Indikatorerna om självskattad hälsa och psykisk påfrestning kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" (HLV) och avser perioden 2006–2024. Under 2006 till 2016 genomfördes undersökningen årligen och det nationella urvalet bestod då av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Från och med 2016 genomförs den vartannat år med ett utökat nationellt urval (40 000–45 000 personer). År 2021 genomfördes en extra omgång med anledning av covid-19-pandemin. Andelen som besvarat enkäten har minskat från 60 procent 2006 till 39 procent 2024. Resultaten räknas upp till befolkningsnivå via kalibreringsviktning, vilket minskar en del av den skevhet som olika stort svarsbortfall i olika grupper medför. Betydande bortfallsskevhet kvarstår dock för grupperna män 16–29 år, kvinnor 16–44 år samt personer med förgymnasial utbildningsnivå, vilket föranleder att resultaten för dessa grupper bör tolkas med viss försiktighet.
Den självskattade hälsan mäts på en femgradig skala som EU-länderna har enats kring för att följa hälsoläget i Europa. Här presenteras hur stor andel som svarat "Bra" eller "Mycket bra" på frågan "Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?". Övriga svarsalternativ är "Någorlunda", "Dåligt" samt "Mycket dåligt".
Indikatorn Självskattad hälsa, barn, följer andelen barn i åldrarna 11, 13 och 15 år som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra. Indikatorn om självskattad hälsa bland barn kommer från Skolbarns hälsovanor som är en enkätundersökning som genomförs bland skolbarn i åldrarna 11, 13 och 15 år. Statistiska centralbyrån (SCB) genomför undersökningen på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Skolorna väljs slumpmässigt från Skolverkets skolregister. Skolbarns hälsovanor är en del av ett internationellt samarbete som leds av Världshälsoorganisationen (WHO).
Indikatorn psykisk påfrestning baseras på instrumentet Kessler 6 som består av en fråga med sex delfrågor: Under den senaste månaden, hur ofta har du känt dig; ”orolig?”, ”utan hopp?”, ”rastlös?”, ”så pass nedstämd att inget kunnat muntra upp dig?”, ”som att allt varit ansträngande?”, ”värdelös?”. På varje delfråga ges fem svarsalternativ som poängsätts från 0 (”Ingen del av tiden”) till 4 (”Hela tiden”). En summapoäng mellan 13 och 24 enligt detta verktyg kallas allvarlig psykisk påfrestning och indikerar att kriterierna för psykiatrisk diagnos skulle kunna vara uppfyllda.
Deskriptiv statistik för vuxna i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16–84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna. Åldersstandardiserade siffror redovisas överallt där det är möjligt. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i de olika redovisningsgrupperna och förändras över tid. Sveriges medelbefolkning 2021 används som standardpopulation.
Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och utveckling över tid (hela tidsperioden) inom en grupp (exkluderat medellivslängd). De statistiska analyserna för vuxna är gjorda på åldrarna 16–84 år (HLV) och 25–64 år (Dödsorsaksregistret). För redovisningsgrupper som avser utbildningsnivå är analyserna gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009. I de statistiska analyserna för vuxna ingår kön, ålder, födelseland i fyra grupper, utbildningsnivå samt hushållets inkomst fördelat på fem kvintiler (från lägsta till högsta disponibla inkomst). För barn ingår kön, ålder, födelseland i tre grupper och ekonomisk situation. I de statistiska analyserna för vuxna är jämförelsegrupperna kvinnor, 30–44 år (HLV), 25–44 år (Dödsorsaksregistret), eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5). I de statistiska analyserna för barn är jämförelsegrupperna flickor, 15-åringar, födelseland Sverige och mycket bra ekonomisk situation.
I de statistiska analyserna för vuxna justeras resultaten för de olika redovisningsgrupperna enligt följande: kön, ålder och födelseland justeras för varandra. Utbildningsnivå justeras för kön, ålder och födelseland. I de statistiska analyserna för barn justeras resultaten för de olika redovisningsgrupperna enligt följande: Kön, ålder och födelseland justeras för varandra. Ekonomisk situation justeras för kön, ålder och födelseland. Dessa justeringar genomförs för att säkerställa att de funna skillnaderna inom en redovisningsgrupp, exempelvis födelseland, kan hänföras till just födelseland och inte en eller flera av de övriga redovisningsgrupperna.
Hushållets inkomst definieras som summan av hushållsmedlemmarnas inkomster inklusive kapitalinkomster, efter det att skatt och andra negativa transfereringar negativa transfereringar som till exempel studielån dragits av dragits av, med hänsyn taget till hushållets storlek och sammansättning. Med detta mått antas alla personer inom ett hushåll ha samma inkomst. Hushållets inkomst kan redovisas från 2016.
En mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Folkhälsomyndighetens webbplats.
Så här jobbar vi med folkhälsorapportering