Innehåll

Medellivslängd

År 2023 var medellivslängden vid födseln 83,3 år i Sverige. Kvinnors medellivslängd var 84,9 år och mäns medellivslängd var 81,6 år. Skillnaden mellan kvinnor och män i medellivslängd minskade under perioden 2006–2019, men har därefter ökat något och var 3,3 år 2023. Medellivslängden vid 30 års ålder har under 2006–2023 ökat i samtliga grupper av födelseländer. Den återstående medellivslängden vid 30 års ålder har även ökat i alla utbildningsgrupper, förutom bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå där den har minskat från 51,4 till 50,6 återstående år. Personer i hushåll med de lägsta inkomsterna hade 2022 kortast återstående medellivslängd vid 30 års ålder jämfört med personer med högre inkomst. Under perioden 2016–2022 sågs en ökning i samtliga inkomstgrupper, men ökningen var mindre i hushåll med de lägsta inkomsterna än i övriga inkomstgrupper.

Förtida dödlighet

Under 2023 avled 9 252 personer i förtid (dödsfall mellan 25 och 64 års ålder definieras som förtida), vilket motsvarar 172 dödsfall per 100 000 invånare 25–64 år. Dödsfall i förtid var vanligare bland män än bland kvinnor, och bland äldre än yngre. Det var också vanligare bland personer med förgymnasial eller gymnasial utbildning än bland personer med eftergymnasial utbildning, och vanligare bland personer födda i övriga Norden än bland personer födda i Sverige. Det var mindre vanligt att dö i förtid bland personer födda utanför Norden än bland personer födda i Sverige. Det var även mindre vanligt att dö i förtid bland personer i hushåll med högst inkomst jämfört med personer i hushåll med lägre inkomster. Under perioden 2006–2023 sågs en nedgång av förtida dödlighet totalt sett och även i de flesta grupper.

Självskattad hälsa

År 2024 uppgav 69 procent av befolkningen 16–84 år att de har en bra eller mycket bra hälsa. En högre andel män än kvinnor skattade sin hälsa som bra eller mycket bra. Det var även vanligare att skatta sin hälsa som bra eller mycket bra bland personer med eftergymnasial utbildning jämfört med personer med gymnasial respektive förgymnasial utbildning. Den självskattade hälsan var också högre bland hushåll med högst inkomst jämfört med hushåll med lägre inkomst. Under perioden 2006–2021 steg andelen som skattade sin hälsa som bra eller mycket bra något i befolkningen, men andelen sjönk igen 2021–2024. Det är för tidigt att säga om detta innebär ett trendbrott.

Självskattad hälsa, barn

År 2021/2022 skattade 91 procent av barn i åldrarna 11, 13 och 15 år sin hälsa som bra eller mycket bra. En högre andel pojkar än flickor skattade sin hälsa som bra eller mycket bra. Det var även vanligare att skatta sin hälsa som bra eller mycket bra bland 11-åringar jämfört med 15-åringar. Bland barn som uppgav att familjens ekonomiska situation var ganska bra respektive genomsnittlig eller sämre, var andelen som skattade sin hälsa som bra eller mycket bra lägre än bland barn som uppgav att familjens ekonomiska situation var mycket bra.

Allvarlig psykisk påfrestning

Av befolkningen 16–84 år uppgav 11 procent allvarlig psykisk påfrestning 2024. Det var en högre andel kvinnor än män som uppgav allvarlig psykisk påfrestning. Allvarlig psykisk påfrestning uppgavs oftare av personer födda utanför Norden jämfört med personer födda i Sverige. Andelen var även högre bland yngre än bland äldre och högre bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildning än bland personer med eftergymnasial utbildning. Allvarlig psykisk påfrestning uppgavs även oftare bland personer i hushåll med lägre inkomster jämfört med personer i hushåll med högst inkomst.

Övergripande indikatorer för hälsa i korthet. Siffrorna i bilden sammanfattas i Tabell 1. Se rubrik Sammanfattande tabell.

Average life expectancy

In 2023, the average life expectancy at birth in Sweden was 83.3 years. Women’s average life expectancy was 84.9 years, and men’s average life expectancy was 81.6 years. The difference in life expectancy between women and men decreased between 2006 and 2019, but has since increased slightly and in 2023 was 3.3 years. Between 2006 and 2023, the average life expectancy at age 30 increased in all groups of countries of birth. The average life expectancy at age 30 has also increased in all education groups except among women with compulsory level education, where it decreased from 51.4 to 50.6 years. In 2022, people in households with the lowest incomes had the shortest life expectancy at age 30 compared with people with higher incomes. There was an increase of average life expectancy in all income groups between 2016 and 2022, but the increase was less in households with the lowest incomes than in other income groups.

Premature mortality

In 2023, 9 252 people died prematurely (deaths between the ages of 25 and 65 are defined as premature), which corresponds to 172 deaths per 100 000 inhabitants aged 25–64. Premature deaths were more common among men than among women, and among older than younger people. It was also more common among people with compulsory or upper-secondary level education than among people with tertiary-level education, and more common among people born in other Nordic countries than among people born in Sweden. It was less common to die prematurely among people born outside Europe than among people born in Sweden. It was also less common to die prematurely among people in households with higher incomes compared with households with lower incomes. There was an overall decrease in premature mortality between 2006 and 2023, and also in most of the groups studied.

Self-rated health

In 2024, 69 per cent of the population aged 16–84 stated that their health is good or very good. A higher proportion of men than women rated their health as good or very good. It was also more common to rate your health as good or very good among people with tertiary level education compared with people with upper-secondary or compulsory level education. Self-rated health was also higher among households with high incomes compared with households with lower incomes. The proportion of the population who rated their health as good or very good increased slightly between 2006 and 2021, even though the proportion fell between 2021 and 2024. It is still too early to say whether this indicates a trend break.

Self-rated health, children

In 2021/2022, 91 per cent of children aged 11, 13 and 15 rated their health as good or very good. A higher proportion of boys than girls rated their health as good or very good. It was also more common for 11-year-olds to rate their health as good or very good compared with 15-year-olds. Among children who stated that their family’s financial situation was fairly good, average or worse, the proportion who rated their health as good or very good was lower than among children who stated that their family’s financial situation was very good.

Psychological distress

In 2024, 11 per cent of the population aged 16–84 reported psychological distress. There was a higher proportion of women than men who reported psychological distress. Psychological distress was reported more often by people born outside the Nordic countries compared with people born in Sweden. The proportion was also higher among younger people than among older people, and higher among people with compulsory and upper-secondary level education, respectively, than among people with tertiary-level education. Psychological distress was also reported more often among people in households with lower incomes compared with people in households with higher incomes.

För att belysa hälsoläget i befolkningen är det viktigt att följa såväl självskattad hälsa och välmående som diagnostiserad sjuklighet och dödlighet. Vi följer ett antal mer övergripande indikatorer som sammanfattar hälsotillståndet för att avgöra om vi är på väg mot att uppfylla det övergripande det folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa.

Utvecklingen inom målområdet följs med ett antal så kallade kärnindikatorer (se faktaruta). Med indikator menar vi ett utfall som indikerar folkhälsans tillstånd och utveckling. Det kan vara ett hälsoutfall eller en förutsättning för god hälsa. I denna rapport presenteras resultat för kärnindikatorerna Medellivslängd, Förtida dödlighet, Självskattad hälsa, och Allvarlig psykisk påfrestning. Arbete med en kärnindikator för ett samlat mått på sjuklighet alternativt god hälsa pågår och därför redovisas inga resultat för den indikatorn.

Utöver kärnindikatorerna finns ytterligare indikatorer för Hälsa som redovisas i Folkhälsomyndighetens statistikdatabaser Folkhälsodata och Folkhälsostudio.

Folkhälsodata och FolkhälsoStudio

Övergripande beskrivningar av folkhälsopolitikens målområden och kärnindikatorernas vetenskapliga grund finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Faktablad om folkhälsopolitiken och dess åtta målområden

Resultaten i denna rapport avser nationell uppföljning. Regional och lokal statistik finns i Folkhälsodata och Folkhälsostudio samt i ett webbverktyg där resultat på läns- och kommunnivå kan hämtas.

Resultat på läns- och kommunnivå

Översiktlig information om Sveriges folkhälsopolitik och dess genomförande, bland annat det folkhälsopolitiska ramverket med det övergripande folkhälsomålet, de åtta målområdena med fokusområden och indikatorer för uppföljning finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsopolitikens mål, ramverk och genomförande

Medellivslängd

Utvecklingen av medellivslängden i en population speglar folkhälsan i alla livets åldrar.

Kön

År 2023 var medellivslängden vid födseln 83,3 år i Sverige. Kvinnors medellivslängd var 84,9 år och mäns medellivslängd var 81,6 år (figur 1). Skillnaden mellan kvinnor och män i livslängd minskade under perioden från 4,2 år 2006 till 3,3 år 2023. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder visar samma mönster och var 53,9 år 2023, men med något mindre skillnader mellan kvinnor och män (3,1 år).

Figur 1. Medellivslängd (år), fördelad på kön, 2006–2023. Möjliga val: Vid födseln, vid 30 år.

Länk till Figur 1. Medellivslängd, fördelad på kön, 2006–2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Födelseland

År 2023 var den återstående medellivslängden vid 30 års ålder 56,0 år för personer födda utanför Europa, 54,3 år för personer födda i Europa utanför Norden, 53,8 år för personer födda i Sverige och 52,2 år för personer födda i övriga Norden (figur 2). Medellivslängden har ökat i samtliga grupper av födelseländer under perioden 2006–2019. Under 2020 sågs dock en nedgång i alla grupper. Nedgången var störst, nästan tre år, bland män födda utanför Europa. I samtliga grupper av födelseländer har medellivslängden ökat igen, så att den nu är något högre i nästan alla grupper år 2023 jämfört med år 2019.

Figur 2. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder (år), fördelad på födelseland, 2006–2023. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 2. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder, fördelad på födelseland, 2006–2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utbildningsnivå

År 2023 var den återstående medellivslängden vid 30 års ålder 56,4 år för personer med eftergymnasial utbildning, 53,3 år för personer med gymnasial utbildning och 49,5 år för personer med förgymnasial utbildning (figur 3). Under hela perioden 2006–2023 har medellivslängden ökat i alla utbildningsgrupper. Ett undantag är kvinnor med förgymnasial utbildning, där den har minskat efter 2019. För kvinnor med gymnasieutbildning har medellivslängden inte heller fortsatt att öka efter 2019.

Figur 3. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder (år), fördelad på utbildningsnivå, 2006–2023. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 3. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder, fördelad på utbildningsnivå, 2006–2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Hushållets inkomst

År 2022 var den återstående medellivslängden vid 30 års ålder 55,8 år bland personer i hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5), 56,1 år bland personer med de näst högsta inkomsterna (kvintil 4) och 54,8 år bland personer i hushåll i mitten av inkomstfördelningen (kvintil 3). Bland personer med de näst lägsta inkomsterna (kvintil 2) var medellivslängden 53,0 år, och bland personer med de lägsta inkomsterna (kvintil 1) 48,6 år (figur 4). Under perioden 2012–2022 sågs en ökning av medellivslängden i samtliga inkomstgrupper, men en mindre ökning i gruppen med lägst inkomster jämfört med övriga inkomstgrupper.

Figur 4. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder (år), fördelad på hushållets inkomst, 2012–2022. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 4. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder , fördelad på hushållets inkomst, 2012–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Figur 5. Medellivslängd från 30-års ålder, efter hushållets inkomst.

Förtida dödlighet

Här definieras dödsfall mellan 25 och 64 års ålder som förtida. Genom att avgränsa i ålder får vi ett mått på dödlighet under en period av människans liv där dödsfall är mer ovanligt.

Kön

År 2023 inträffade totalt 9 252 förtida dödsfall, vilket motsvarar 172 dödsfall per 100 000 invånare 25–64 år (ej ålderstandardiserat). Det åldersstandardiserade antalet förtida dödsfall var bland kvinnor 135 dödsfall per 100 000 invånare och bland män 205 dödsfall per 100 000 invånare (figur 6). Den högre förtida dödligheten bland män jämfört med kvinnor var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till födelseland.

Figur 6. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 25–64 år, fördelat på kön, 2006–2023.

Länk till Figur 6. Förtida dödlighet, 25–64 år, fördelat på kön, 2006–2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2023 sågs en nedgång av den förtida dödligheten bland både kvinnor och män (figur 6). När hänsyn togs till ålder och födelseland var nedgången under perioden 27 procent bland kvinnor och 28 procent bland män.

Ålder

År 2023 var antalet (ej ålderstandardiserat) förtida dödsfall 295 per 100 000 invånare bland personer 45–64 år och 59 dödsfall per 100 000 bland personer 25–44 år (figur 7). Den högre dödligheten i åldersgruppen 45–64 år jämfört med åldersgruppen 25–44 år (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland.

Figur 7. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 25–64 år, fördelat på ålder, 2006–2023. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 7. Förtida dödlighet, 25–64 år, fördelat på ålder, 2006–2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2023 sågs en nedgång av den förtida dödligheten i båda åldersgrupperna (figur 7). När hänsyn togs till kön och födelseland sågs en statistiskt säkerställd nedgång med 33 procent bland personer 45–64 år och 12 procent bland personer 25–44 år.

Födelseland

År 2023 var det ålderstandardiserade antalet förtida dödsfall 226 per 100 000 invånare bland personer födda i övriga Norden, 155 per 100 000 invånare bland personer födda i Europa utanför Norden, 179 per 100 000 invånare bland personer födda i Sverige och 118 per 100 000 invånare bland personer födda utanför Europa (figur 8). Den högre förtida dödligheten bland personer födda i övriga Norden jämfört med personer födda i Sverige (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till kön. Den lägre förtida dödligheten bland personer födda i Europa utanför Norden respektive födda utanför Europa jämfört med födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till kön.

Figur 8. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 25–64 år, fördelat på födelseland, 2006–2023. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 8. Förtida dödlighet, 25–64 år, fördelat på födelseland, 2006–2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2023 sågs en nedgång av förtida dödlighet i samtliga grupper av födelseländer (figur 8). När hänsyn togs till ålder och kön var samtliga trender statistiskt säkerställda.

Utbildningsnivå

År 2023 var det ålderstandardiserade antalet förtida dödsfall 334 per 100 000 invånare bland personer med förgymnasial utbildning, 193 dödsfall per 100 000 invånare bland personer med gymnasial utbildning och 103 dödsfall per 100 000 invånare bland personer med eftergymnasial utbildning (figur 9). Den högre förtida dödligheten i gruppen med förgymnasial respektive gymnasial utbildning jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till kön och födelseland.

Figur 9. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 25–64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2023. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 9. Förtida dödlighet, 25–64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen av den förtida dödligheten under perioden 2006–2023 såg något olika ut i utbildningsgrupperna (figur 9). När hänsyn togs till kön, ålder och födelseland sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer med eftergymnasial utbildning och bland personer med gymnasial utbildning. Bland personer med förgymnasial utbildning sågs istället en statistiskt säkerställd uppgång för kvinnor under perioden, och ingen säkerställd förändring för män.

Hushållets inkomst

År 2023 var det ålderstandardiserade antalet förtida dödsfall 87 per 100 000 invånare bland personer i hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5), 118 förtida dödsfall per 100 000 invånare bland personer med de näst högsta inkomsterna (kvintil 4) och 149 förtida dödfall per 100 000 invånare bland personer i hushåll i mitten av inkomstfördelningen (kvintil 3). Det inträffade 227 förtida dödsfall per 100 000 invånare bland personer med de näst lägsta inkomsterna (kvintil 2) och 451 förtida dödsfall per 100 000 invånare bland personer med de lägsta inkomsterna (kvintil 1) (figur 10). Den högre förtida dödligheten i alla fyra grupperna med lägre inkomst jämfört med gruppen med de högsta inkomsterna (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd när hänsyn utöver ålder togs till kön, födelseland och utbildningsnivå.

Figur 10. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 25–64 år, fördelat på hushållets inkomst, 2012–2023. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 10. Förtida dödlighet, 25–64 år, fördelat på hushållets inkomst, 2012–2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen av den förtida dödligheten under perioden 2012–2023 såg något olika ut i inkomstgrupperna (figur 10). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och utbildningsnivå sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland fyra inkomstgrupper (kvintil 2–5). Bland personer i hushåll med de lägsta inkomsterna sågs i stället en statistiskt säkerställd uppgång, men en större uppgång för kvinnor än för män.

Självskattad hälsa

Självskattad hälsa visar hur människor uppfattar sin egen hälsa. Måttet har visats kunna indikera en persons framtida fysiska och psykiska hälsa.

Kön

Andelen (ej ålderstandardiserad) av befolkningen 16–84 år som uppgav en bra eller mycket bra hälsa år 2024 var 69 procent. Den åldersstandardiserade andelen var 68 procent bland kvinnor och 72 procent bland män (figur 11). Den högre andelen bland män jämfört med kvinnor var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till födelseland.

Figur 11. Bra eller mycket bra hälsa (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2024. Möjliga val: ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 11. Bra eller mycket bra hälsa, 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2024 varierade andelen som uppgav en bra eller mycket bra hälsa något, både totalt och för respektive kön (figur 11). När hänsyn togs till ålder och födelseland sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland både kvinnor och män under 2006–2021, men andelen som uppgav en bra eller mycket bra hälsa sjönk igen 2021–2024. Det är för tidigt att säga om detta innebär ett trendbrott.

Ålder

Andelen (ej ålderstandardiserad) personer som uppgav en bra eller mycket bra hälsa 2024 var 76 procent bland personer 16–29 år, 74 procent bland personer 30–44 år, 68 procent bland personer 45–64 år och 60 procent bland personer 65–84 år Andelen bland personer 85 år och äldre var 44 procent (figur 12). De lägre andelarna i åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år, jämfört med 30–44 år (jämförelsegrupp), var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland. I åldersgruppen 16–29 år fanns en statistiskt säkerställd skillnad för män, där andelarna var högre, men inte för kvinnor jämfört med jämförelsegruppen 30–44 år.

Figur 12. Bra eller mycket bra hälsa (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2024. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 12. Bra eller mycket bra hälsa, 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2024 såg utvecklingen i självskattad hälsa olika ut i åldersgrupperna (figur 12). När hänsyn togs till kön och födelseland sågs en statistiskt säkerställd nedgång med 15 procent i åldersgruppen 16–29 år och en uppgång med 21 procent i åldersgruppen 65–84 år. Även i åldersgrupperna 30–44 och 45–64 år sågs en statistiskt säkerställd uppgång i början av perioden, men i dessa åldersgrupper har andelen sjunkit igen 2021–2024. Det är för tidigt att säga om detta innebär ett trendbrott.

Födelseland

Andelen (ej ålderstandardiserad) personer som uppgav en bra eller mycket bra hälsa var 71 procent bland personer födda utanför Europa, 70 procent bland personer födda i Europa utanför Norden, 69 procent bland personer födda i Sverige och 60 procent bland personer födda i övriga Norden (figur 13). Den lägre andelen som uppgav en bra eller mycket bra hälsa bland personer födda i övriga Norden jämfört med personer födda i Sverige (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd för män, men inte för kvinnor, när hänsyn togs till ålder. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan personer födda i Sverige och personer födda i Europa utanför Norden eller födda utanför Europa.

Figur 13. Bra eller mycket bra hälsa (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2024. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 13. Bra eller mycket bra hälsa, 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2024 steg andelen som uppgav en bra eller mycket bra hälsa i nästan samtliga grupper av födelseländer (figur 13). När hänsyn togs till kön och ålder sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland personer födda i övriga Norden, bland personer födda i Europa utanför Norden och bland personer födda utanför Europa under hela perioden, trots att andelen som uppgav en bra eller mycket bra hälsa sjönk 2021–2024. Även bland personer födda i Sverige sjönk andelen som uppgav en bra eller mycket bra hälsa 2021–2024. Det är för tidigt att säga om det är ett trendbrott.

Utbildningsnivå

År 2024 var den åldersstandardiserade andelen personer 25–84 år som uppgav en bra eller mycket bra hälsa 74 procent bland personer med eftergymnasial utbildning, 65 procent bland personer med gymnasial utbildning och 59 procent bland personer med förgymnasial utbildning (figur 14). De lägre andelarna bland personer i övriga utbildningsgrupper, jämfört med personer med eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till kön och födelseland.

Figur 14. Bra eller mycket bra hälsa (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2024. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 14. Bra eller mycket bra hälsa, 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2024 såg utvecklingen av den självskattade hälsan olika ut i utbildningsgrupperna (figur 14). När hänsyn togs till ålder, kön och födelseland sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland personer med gymnasial och eftergymnasial utbildning i början av perioden. År 2021–2024 sjönk andelarna som uppgav en bra eller mycket bra hälsa i dessa grupper, men det är ännu för tidigt att säga om det är ett trendbrott. I gruppen med förgymnasial utbildning varierade andelarna över hela perioden 2006–2024.

Hushållets inkomst

Den ålderstandardiserade andelen personer som uppgav en bra eller mycket bra hälsa 2024 var 78 procent bland personer i hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5), 73 procent bland personer i hushåll med de näst högsta inkomsterna (kvintil 4) och 67 procent bland personer i hushåll i mitten av inkomstfördelningen (kvintil 3). Bland personer i hushåll med de näst lägsta inkomsterna (kvintil 2) var andelen 63 procent och bland personer i hushåll med de lägsta inkomsterna (kvintil 1) 57 procent (figur 15). De lägre andelarna i övriga inkomstgrupper jämfört med personer i hushåll med de högsta inkomsterna (jämförelsegrupp), var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till kön, födelseland och utbildningsnivå.

Figur 15. Bra eller mycket bra hälsa (andel i procent), 25–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2016–2024. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 15. Bra eller mycket bra hälsa, 25–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2016–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2016–2024 sågs en nedgång av andelen personer med en bra eller mycket bra självskattad hälsa i samtliga inkomstgrupper (figur 15). När hänsyn togs till ålder, kön, födelseland och utbildningsnivå sågs en statistiskt säkerställd nedgång i alla inkomstgrupper förutom i den med näst lägst inkomst.

Självskattad hälsa, barn

Indikatorn Självskattad hälsa, barn, följer andelen barn i åldrarna 11, 13 och 15 år som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra. Resultaten som presenteras är ej ålderstandardiserade.

Kön

År 2021/2022 var andelen flickor och pojkar som skattade sin hälsa som bra eller mycket bra 91 procent. Andelen var bland flickor 88 procent och bland pojkar 94 procent (figur 16). Skillnaden mellan pojkar, där andelarna var högre, och flickor var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder och födelseland.

Figur 16. Bra eller mycket bra hälsa, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på kön, 2013/2014–2021/2022.

Länk till Figur 16. Bra eller mycket bra hälsa, barn, 11, 13, 15 år, fördelat på kön, 2013/2014–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Ålder

Andelen barn som skattade sin hälsa som bra eller mycket bra var 96 procent bland 11-åringar, 88 procent bland 13-åringar och 90 procent bland 15-åringar år 2021/2022 (figur 17). Skillnaden mellan 11-åringar, där andelen var högre, och 15-åringar (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när togs till kön och födelseland. För 13-åringar sågs ingen statistiskt säkerställd skillnad jämfört med 15-åringar.

Figur 17. Bra eller mycket bra hälsa, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på kön, 2013/2014–2021/2022.

Länk till Figur 17. Bra eller mycket bra hälsa, barn, 11, 13, 15 år, fördelat på kön, 2013/2014–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten

Födelseland

År 2021/2022 uppgav 91 procent av barn födda i Sverige och barn födda utanför Europa att deras hälsa var bra eller mycket bra. Andelen var 90 procent bland barn födda i övriga Europa (figur 18). Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan barn i övriga grupper av födelseländer och barn födda i Sverige (jämförelsegrupp) när hänsyn togs till kön och ålder.

Figur 18. Bra eller mycket bra hälsa, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på födelseland, 2013/2014–2021/2022.

Länk till Figur 18. Bra eller mycket bra hälsa, barn, 11, 13, 15 år, fördelat på födelseland, 2013/2014–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten

Ekonomisk situation

Andelen barn som år 2021/2022 uppgav att deras hälsa var bra eller mycket bra, var 94 procent bland barn som uppgav att familjens ekonomiska situation var mycket bra och 92 procent bland barn som uppgav att deras ekonomiska situation var ganska bra. Bland barn som uppgav att familjens ekonomiska situation var genomsnittlig eller sämre var andelen 81 procent (figur 19). De lägre andelarna bland barn som uppgav att familjens ekonomiska situation var ganska bra respektive genomsnittlig eller sämre, jämfört med barn som uppgav att familjens ekonomiska situation var mycket bra (jämförelsegrupp), var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder och födelseland.

Figur 19. Bra eller mycket bra hälsa, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på ekonomisk situation, 2013/2014–2021/2022.

Länk till Figur 19. Bra eller mycket bra hälsa, barn, 11, 13, 15 år, fördelat på ekonomisk situation, 2013/2014–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten

Allvarlig psykisk påfrestning

Måttet allvarlig psykisk påfrestning syftar till att uppskatta hur stor andel av befolkningen som skulle kunna uppfylla kriterierna för ett psykiatriskt tillstånd.

Kön

Andelen (ej ålderstandardiserad) av befolkningen 16–84 år som uppgav allvarlig psykisk påfrestning var 11 procent år 2024. Den åldersstandardiserade andelen var bland kvinnor 12 procent och bland män 11 procent (figur 20). Den lägre andelen bland män jämfört med kvinnor var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till födelseland.

Figur 20. Allvarlig psykisk påfrestning (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2020–2024. Möjliga val: ej ålderstandardiserat.

Länk till Figur 20. Allvarlig psykisk påfrestning, 16–84 år, fördelat på kön, 2020–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Ålder

Andelen (ej ålderstandardiserad) personer som uppgav allvarlig psykisk påfrestning år 2024 var 18 procent i åldersgruppen 16–29 år, 13 procent i åldersgruppen 30–44 år och 9 procent i åldersgruppen 45–64 år. I åldersgruppen 65–84 år var andelen 6 procent och i åldersgruppen 85 och äldre var den 8 procent. I åldersgruppen 16–29 år uppgav 22 procent av kvinnorna och 15 procent av männen allvarlig psykisk påfrestning (figur 21, val kön). Den högre andelen med allvarlig psykisk påfrestning i gruppen 16–29 år jämfört med 30–44 år (jämförelsegrupp), och den lägre andelen i åldersgrupperna 45–64 och 65–84 år jämfört med 30–44 år, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland.

Figur 21. Allvarlig psykisk påfrestning (andel i procent), fördelat på ålder, 2020–2024. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 21. Allvarlig psykisk påfrestning, fördelat på ålder, 2020–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Figur 22. Allvarlig psykisk påfrestning.

Födelseland

Andelen (ej ålderstandardiserad) som år 2024 uppgav allvarlig psykisk påfrestning var 7 procent bland personer födda i övriga Norden, 10 procent bland personer födda i Sverige, 14 procent bland personer födda i Europa utanför Norden och 15 procent bland personer födda utanför Europa (figur 23). De högre andelarna bland personer födda i Europa utanför Norden respektive personer födda utanför Europa jämfört med personer födda i Sverige (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön och ålder. För personer födda i övriga Norden fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad jämfört med personer födda i Sverige.

Figur 23. Allvarlig psykisk påfrestning (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2020–2023. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 23. Allvarlig psykisk påfrestning, 16–84 år, fördelat på födelseland, 2020–2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Utbildningsnivå

År 2024 var den åldersstandardiserade andelen personer som uppgav allvarlig psykisk påfrestning 8 procent bland personer med eftergymnasial utbildning, 12 procent bland personer med gymnasial utbildning och 19 procent bland personer med förgymnasial utbildning (figur 24). De högre andelarna bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildning, jämfört med personer med eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp), var statistisk säkerställda och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till kön och födelseland. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 22, val ej åldersstandardiserat).

Figur 24. Allvarlig psykisk påfrestning (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2020–2024. Möjliga val: kön, ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 24. Allvarlig psykisk påfrestning, 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2020–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Hushållets inkomst

Den ålderstandardiserade andelen personer som uppgav allvarlig psykisk påfrestning 2024 var 7 procent bland personer i hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5), 10 procent bland personer i hushåll med de näst högsta inkomsterna (kvintil 4) och 12 procent bland personer i hushåll i mitten av inkomstfördelningen (kvintil 3). Bland personer i hushåll med de näst lägsta inkomsterna (kvintil 2) var andelen 14 procent och bland personer i hushåll med de lägsta inkomsterna (kvintil 1) 20 procent (figur 25). De högre andelarna bland de fyra övriga inkomstgrupperna, jämfört med personer i hushåll med de högsta inkomsterna (jämförelsegrupp), var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till kön, födelseland och utbildningsnivå.

Figur 25. Allvarlig psykisk påfrestning (andel i procent), 25–84 (andel i procent) år, fördelat på hushållets inkomst, 2020–2024. Möjliga val: kön, ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 25. Allvarlig psykisk påfrestning, 25–84 (andel i procent) år, fördelat på hushållets inkomst, 2020–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Uppgifterna kring medellivslängd kommer från Statistiska centralbyrån (SCB) 2006‒2023. Detta faktablad uppdateras en gång per år med nya data. Medellivslängden används ofta för att på ett övergripande sätt sammanfatta befolkningens hälsoläge. Måttet medellivslängd definieras som den återstående medellivslängden vid en given ålder. Den återstående medellivslängden vid födseln sammanfattar dödlighet och överlevnad för alla åldrar samtidigt. Ett barn som dör får alltså större påverkan på medellivslängden än en äldre person som dör. Under rubriken Utbildningsnivå visas återstående medellivslängd från 30 års ålder. För att kunna ta hänsyn till utbildningsnivå behöver måttet börja när flertalet hunnit utbilda sig. Vid omkring 30 års ålder har de flesta uppnått sin slutliga utbildningsnivå. Utrikes födda är inte inkluderade i resultaten för återstående medellivslängd uppdelat på utbildningsnivå på grund av brister i data, såsom ett större bortfall av uppgifter kring utbildning. Även under rubriken Födelseland avses medellivslängd från 30 års ålder. Detta för att få med en tillräckligt stor andel av utrikes födda.

Uppgifterna om förtida dödlighet är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2023 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. I denna redovisning definieras dödsfall mellan 25 och 64 års ålder som förtida. Genom att avgränsa i ålder får vi ett mått på dödlighet under en period av människans liv där dödsfall är mer ovanligt. Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall, samt antal dödsfall per 100 000 invånare, för personer 25–64 år. Åldersstandardiserade siffror redovisas överallt där det är möjligt. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i de olika redovisningsgrupperna och förändras över tid. Sveriges medelbefolkning 2021 används som standardpopulation.

Indikatorerna om självskattad hälsa och psykisk påfrestning kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" (HLV) och avser perioden 2006–2024. Under 2006 till 2016 genomfördes undersökningen årligen och det nationella urvalet bestod då av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Från och med 2016 genomförs den vartannat år med ett utökat nationellt urval (40 000–45 000 personer). År 2021 genomfördes en extra omgång med anledning av covid-19-pandemin. Andelen som besvarat enkäten har minskat från 60 procent 2006 till 39 procent 2024. Resultaten räknas upp till befolkningsnivå via kalibreringsviktning, vilket minskar en del av den skevhet som olika stort svarsbortfall i olika grupper medför. Betydande bortfallsskevhet kvarstår dock för grupperna män 16–29 år, kvinnor 16–44 år samt personer med förgymnasial utbildningsnivå, vilket föranleder att resultaten för dessa grupper bör tolkas med viss försiktighet.

Den självskattade hälsan mäts på en femgradig skala som EU-länderna har enats kring för att följa hälsoläget i Europa. Här presenteras hur stor andel som svarat "Bra" eller "Mycket bra" på frågan "Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?". Övriga svarsalternativ är "Någorlunda", "Dåligt" samt "Mycket dåligt".

Indikatorn Självskattad hälsa, barn, följer andelen barn i åldrarna 11, 13 och 15 år som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra. Indikatorn om självskattad hälsa bland barn kommer från Skolbarns hälsovanor som är en enkätundersökning som genomförs bland skolbarn i åldrarna 11, 13 och 15 år. Statistiska centralbyrån (SCB) genomför undersökningen på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Skolorna väljs slumpmässigt från Skolverkets skolregister. Skolbarns hälsovanor är en del av ett internationellt samarbete som leds av Världshälsoorganisationen (WHO).

Indikatorn psykisk påfrestning baseras på instrumentet Kessler 6 som består av en fråga med sex delfrågor: Under den senaste månaden, hur ofta har du känt dig; ”orolig?”, ”utan hopp?”, ”rastlös?”, ”så pass nedstämd att inget kunnat muntra upp dig?”, ”som att allt varit ansträngande?”, ”värdelös?”. På varje delfråga ges fem svarsalternativ som poängsätts från 0 (”Ingen del av tiden”) till 4 (”Hela tiden”). En summapoäng mellan 13 och 24 enligt detta verktyg kallas allvarlig psykisk påfrestning och indikerar att kriterierna för psykiatrisk diagnos skulle kunna vara uppfyllda.

Deskriptiv statistik för vuxna i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16–84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna. Åldersstandardiserade siffror redovisas överallt där det är möjligt. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i de olika redovisningsgrupperna och förändras över tid. Sveriges medelbefolkning 2021 används som standardpopulation.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och utveckling över tid (hela tidsperioden) inom en grupp (exkluderat medellivslängd). De statistiska analyserna för vuxna är gjorda på åldrarna 16–84 år (HLV) och 25–64 år (Dödsorsaksregistret). För redovisningsgrupper som avser utbildningsnivå är analyserna gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009. I de statistiska analyserna för vuxna ingår kön, ålder, födelseland i fyra grupper, utbildningsnivå samt hushållets inkomst fördelat på fem kvintiler (från lägsta till högsta disponibla inkomst). För barn ingår kön, ålder, födelseland i tre grupper och ekonomisk situation. I de statistiska analyserna för vuxna är jämförelsegrupperna kvinnor, 30–44 år (HLV), 25–44 år (Dödsorsaksregistret), eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5). I de statistiska analyserna för barn är jämförelsegrupperna flickor, 15-åringar, födelseland Sverige och mycket bra ekonomisk situation.

I de statistiska analyserna för vuxna justeras resultaten för de olika redovisningsgrupperna enligt följande: kön, ålder och födelseland justeras för varandra. Utbildningsnivå justeras för kön, ålder och födelseland. I de statistiska analyserna för barn justeras resultaten för de olika redovisningsgrupperna enligt följande: Kön, ålder och födelseland justeras för varandra. Ekonomisk situation justeras för kön, ålder och födelseland. Dessa justeringar genomförs för att säkerställa att de funna skillnaderna inom en redovisningsgrupp, exempelvis födelseland, kan hänföras till just födelseland och inte en eller flera av de övriga redovisningsgrupperna.

Hushållets inkomst definieras som summan av hushållsmedlemmarnas inkomster inklusive kapitalinkomster, efter det att skatt och andra negativa transfereringar negativa transfereringar som till exempel studielån dragits av dragits av, med hänsyn taget till hushållets storlek och sammansättning. Med detta mått antas alla personer inom ett hushåll ha samma inkomst. Hushållets inkomst kan redovisas från 2016.

En mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Folkhälsomyndighetens webbplats.

Så här jobbar vi med folkhälsorapportering