Nationella referenslaboratorier för Francisella tularensis

Omfattning

Francisella tularensis.

Fördelning av uppdrag

Laboratorierna inom NRL bistår varandra med kvalitetssäkring och utbyte av referensmaterial liksom back-up för utförande av primärdiagnostik vid särskilda händelser med påverkan på driften.

Vid eventuella frågor kontaktas huvudansvarigt NRL, Norrlands Universitetssjukhus om det inte är tydligt att frågan hanterades av kompletterande NRL, Folkhälsomyndigheten.

Referensdiagnostik

Norrlands Universitetssjukhus och Folkhälsomyndigheten tillhandahåller analyser på provmaterialen serum/venblod, pinnprov (sårodlingspinne) från misstänkta sår, lymfkörtlar, BAL, vävnad, biopsi, aspirat, blod i aerob blododlingsflaska beroende på frågeställning.

(a) Analyser utförs 2–3 gånger per vecka under högsäsong/epidemi och övrig tid efter behov.

(b) PCR utförs på helgfria vardagar och telefonsvar lämnas inom en arbetsdag. Allmän differentialdiagnstisk aerob odling ingår alltid. På alla prov som är PCR-positiva för F. tularensis samt vissa provmaterial oavsett PCR-resultat, utförs selektiv odling för F. tularensis. Odlingstiden är normalt 7–10 dygn beroende på provmaterial. Resistensbestämning utförs inte.

Referensmaterial

NRL erbjuder vid behov kontrollmaterial (stammar, DNA, antigen, eller kontrollsera) för metodutveckling och validering när så efterfrågas. NRL kan också vara del i metodutvärdering mellan flera olika laboratorier. Laboratoriet bedömer utifrån ett kvalitetsperspektiv att det är ändamålsenligt att frågeställningar avseende påvisning av F. tularensis centraliseras och bedömer därför att det inte är aktuellt att skicka ut paneler för dessa. Kommersiella EQA-paneler för PCR och serologisk diagnostik finns tillgängliga från INSTAND.

Expertstöd

Norrlands Universitetssjukhus erbjuder expertstöd och rådgivning till behandlande läkare, laboratorier samt till smittskyddsläkare vid utredning av patienter där misstanke om tularemi föreligger

Folkhälsomyndigheten ger expertstöd och rådgivning till behandlande läkare och laboratorier angående utredningar av patienter där misstanke om tularemi föreligger. Myndighetens epidemiologer har stor kunskap om F. tularensis och dess utbredning och kan bistå med expertstöd samt bistår laboratoriets bioriskenhet även med rådgivning om regelverk och bedömningar kring bioriskfrågor.

Utveckling och samverkan

Norrlands Universitetssjukhus utvecklar och validerar nya metoder vid behov själva eller i samverkan med andra laboratorier. Ur beredskapssynvinkel finns behov av att metoder är validerade för helgenomsekvensering samt påvisande av genetiskt material från atypiska kliniska material. Dessa kommer att utvecklas under den kommande perioden.

Folkhälsomyndigheten utvecklar och validerar nya metoder vid behov själva eller i samverkan med andra laboratorier. Den omvärldsbevakning som finns vid myndigheten ligger till grund för beslut om etablering av nya diagnostiska metoder. Folkhälsomyndigheten har pågående projekt för utveckling av helgenomsekvensering för artbestämning och epidemiolologisk typning samt utveckling av resistensbestämningsmetod för F. tularensis i samarbete med EUCAST Development Laboratory och laboratorier i Tyskland och Frankrike.

Folkhälsomyndigheten ingår även i ett konsortium som har utsetts till EU Reference Laboratory (EURL) for Public Health in the field of “high risk, emerging and zoonotic bacterial pathogens” (EURL-PH-HEZB), vilket inkluderar diagnostik av riskklass 3 bakterier där Francisella tularensis ingår. Folkhälsomyndigheten ansvarar för utbildning inom detta EURL och kommer ordna internationella kurser och utbildningar där F. tularensis kommer att ingå.

Omvärldsbevakning och beredskap

Norrlands Universitetssjukhus har ett väl utvecklat internationellt kontaktnät med regelbundna kontakter med referenslaboratorier i Norge, Tyskland, Frankrike, Spanien och USA. Information om rapporterade fall av tularemi nationellt erhålls via systemet för rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar (SmiNet). Laboratoriet har ofta kontakter med flera av landets smittskyddsenheter och laboratorier runt om i landet.

Folkhälsomyndigheten får via sitt IHR uppdrag tidigt ta del av en rad olika internationella utbrottsvarningar (till exempel EWRS, ECDC- och WHO kommunikation). Verksamhetschefen är dessutom national microbiological focal point för ECDC och myndigheten får dagliga uppdateringar från ECDC om aktuella internationella smittskyddsrelevanta händelser. Myndigheten deltar också i det svenska respektive nordiska Forum för Beredskapsdiagnostik. I dessa nätverk omfattas metodutveckling, övningar och arbete med kvalitetssäkring för diagnostik av högpatogena bakterier. Genom deltagande i relevanta internationella konferenser med fokus på tularemi upprätthålls nätverk och nya rön inom området bevakas. Myndigheten har också genom sitt samordningsansvar gentemot landets smittskydd löpande kontakt med landets samtliga smittskyddsenheter och får på regelbundna veckomöten eller via mejl, information om aktuella smittskyddshändelser runt om i landet. Myndighetens epidemiologer får vidare information om förekomst av tularemi över hela Sverige via systemet för rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar (SmiNet). En systematisk litteratur och mediabevakning finns på myndigheten som genom mejluppdateringar och dagliga möten förmedlas till den laborativa verksamheten.