Nationellt referenslaboratorium för icke-endemiska riskklass 3 bakterier

Här finns information om analyser, svarstider, avgifter samt övriga funktioner NRL tillhandahåller.

Omfattning

Bacillus anthracis, Brucella spp, Burkholderia pseudomallei/mallei, Coxiella burnetii, Yersinia pestis.

Referensdiagnostik

Tabell 1. Referensdiagnostik. Avgifter har uppdaterats 2025-01-01.
Analys Metod Svarstid Avgift
Bacillus anthracis (humanprov), isolering och nukleinsyra Odling, PCR 2 dagar (a) 6 360 kr
Bacillus anthracis (miljöprov), isolering och nukleinsyra Odling, PCR 2 dagar (b) 14 740 kr
Brucella spp, isolering och nukleinsyra Odling, PCR 1–16 dagar (a) 4 255 kr
Brucella spp, IgG, IgM ELISA 10 dagar 1 490 kr
Burkholderia pseudomallei/mallei isolering och nukleinsyra Odling, PCR 1–7 dagar (a) 5 110 kr
Burkholderia pseudomallei/mallei, IgG, IgM MIF 10 dagar 2 270 kr
Coxiella burnetii, nukleinsyra PCR 1–5 dagar 3 570 kr
Coxiella burnetii, IgG, IgM ELISA 10 dagar 1 490 kr
Coxiella burnetii, IgG, IgM MIF 10 dagar 2 270 kr
Helgenomsekvensering, riskklass 3-bakterier NGS 1–2 veckor 2 965 kr
Riskklass 3 bakterier, nukleinsyra (kompletterande analys) PCR 1–2 dagar 2 280 kr
Resistensbestämning, riskklass 3 bakterier BMD 3 dagar 6 550 kr
Yersinia pestis, isolering och nukleinsyrapåvisning Odling, PCR 1–5 dagar (a) 6 360 kr
16S sekvensering NGS 2–3 dagar 2 025 kr

(a) PCR svar lämnas inom 1–2 dagar.

(b) PCR telefonsvar lämnas inom 6 timmar. Materialet odlas i minst 10 timmar för att sedan upprepa PCR på eventuella positiva kolonier.

Referensmaterial

Folkhälsomyndigheten kommer i mån av möjlighet och behov att bistå med kontrollmaterial (stammar, DNA, antigen eller kontrollsera) för metodutveckling och validering när så efterfrågas. Laboratoriet kan också vara del i metodutvärdering mellan flera olika laboratorier. Eftersom vi utifrån ett kvalitets och bioriskperspektiv ser det som ändamålsenligt att frågeställningar avseende påvisning av icke-endemiska riskklass 3 bakterier centraliseras till Folkhälsomyndigheten bedömer vi att det i dagsläget inte föreligger något behov för panelutskick till andra kliniska mikrobiologiska laboratorier.

Expertstöd

Folkhälsomyndigheten ger expertstöd och rådgivning till behandlande läkare och laboratorier angående utredningar av patienter där misstanke om sjukdom orsakad av icke-endemiska riskklass 3 bakterier föreligger. Myndighetens epidemiologer har vidare en omfattande kunskap om sjukdomarna och dess utbredning och kan bistå med expertstöd. Myndighetens bioriskenhet kan även bistå med rådgivning om regelverk och bedömningar kring bioriskfrågor.

Utveckling och samverkan

Verksamheten utvecklar och validerar nya metoder vid behov själva eller i samverkan med andra laboratorier. Den omfattande omvärldsbevakning som finns vid myndigheten ligger till grund för beslut om etablering av nya diagnostiska metoder. Fohm har pågående projekt för utveckling av helgenomsekvensering för artbestämning och epidemiologisk typning av icke-endemiska riskklass 3 bakterier.

Folkhälsomyndigheten ingår i ett konsortium som har utsetts till EU Reference Laboratory (EURL) for Public Health in the field of “high risk, emerging and zoonotic bacterial pathogens” (EURL-PH-HEZB), vilket inkluderar diagnostik av riskklass 3 bakterier som Francisella tularensis, Brucella, Bacillus anthracis, Burkholderia pseudomallei och mallei, Yersinia pestis, samt Leptospira och Borrelia. Folkhälsomyndigheten har särskilt ansvar för utbildning inom detta EURL och kommer ordna internationella kurser och utbildningar.

Omvärldsbevakning och beredskap

Folkhälsomyndigheten får via sitt IHR uppdrag tidigt ta del av en rad olika internationella utbrottsvarningar (t.ex. EWRS, ECDC- och WHO kommunikation). Verksamhetschefen är dessutom national microbiological focal point för ECDC och myndigheten får dagliga uppdateringar från ECDC om aktuella internationella smittskyddsrelevanta händelser. Myndigheten deltar också i det svenska respektive nordiska Forum för Beredskapsdiagnostik. I dessa nätverk omfattas metodutveckling, övningar och arbete med kvalitetssäkring för diagnostik av högpatogena bakterier. Genom deltagande i relevanta internationella konferenser med fokus på tularemi upprätthålls nätverk och nya rön inom området bevakas. Myndigheten har också genom sitt samordningsansvar gentemot landets smittskydd löpande kontakt med landets samtliga smittskyddsenheter och får på regelbundna veckomöten eller via mejl information om aktuella smittskyddshändelser runt om i landet. Myndighetens epidemiologer får vidare information om förekomst av tularemi över hela Sverige via systemet för rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar (SmiNet). En systematisk litteratur och mediabevakning finns på myndigheten som genom mejluppdateringar och dagliga möten förmedlas till den laborativa verksamheten.