Nationellt referenslaboratorium för toxinproducerande bakterier

Här finns information om analyser, svarstider, avgifter samt övriga funktioner NRL tillhandahåller.

Omfattning

Clostridium tetani, Clostridium botulinum, Corynebacterium diphtheriae, Corynebacterium ulcerans, Corynebacterium pseudotuberculosis.

Referensdiagnostik

Genom avtal med Statens seruminstitut i Danmark har Folkhälsomyndigheten säkerställt tillgången till analys för verifiering av misstänkta botulinumtoxinproducerande Clostridium botulinum genom molekylär påvisning av gen för toxinproduktion samt etablerad referensmetod för påvisning av toxin.

Tabell 1. Referensdiagnostik. Avgifter har uppdaterats 2025-01-01.
Analys Metod Svarstid Ansvarigt laboratorium Avgift
Påvisning av toxinproducerande Corynebacterium spp. genom artverifiering av C. diphtheriae, C. ulcerans och C. pseudotuberculosis samt detektion av toxin-subenheterna A och B PCR 1 dag Folkhälsomyndigheten 2 445 kr
Påvisning av difteritoxin hos toxinproducerande Corynebacterium (C. diphtheriae, C. ulcerans, C. pseudotuberculosis) Elek’s test 2–3 dagar Folkhälsomyndigheten 2 550 kr
Verifiering av misstänkta botulinumtoxinproducerande Clostridium botulinum (a) (b) 1–7 dygn Statens seruminstitut Danmark (SSI) Kontakta SSI för prisuppgift

(a) Läs mer om analys av Clostridium botulinum, toxinpåvisning och serotypning:

(b) Metoden är molekylär påvisning av gen för toxinproduktion samt etablerad referensmetod för påvisning av toxin.

Referensmaterial

NRL utför fåtalsdiagnostik och utifrån ett kvalitetsperspektiv är det mer ändamålsenligt att analyser för difteritoxinproducerande corynebacterium i första hand centraliseras till NRLet och bedömer att det inte aktuellt att skicka ut paneler för dessa.

Expertstöd

Folkhälsomyndigheten ger expertstöd och rådgivning till behandlande läkare och laboratorier angående utredningar av patienter där misstanke om difteri, botulism eller tetanus föreligger.

Utveckling och samverkan

Verksamheten utvecklar och validerar nya metoder vid behov själva eller i samverkan med andra laboratorier. Den omfattande omvärldsbevakning som finns vid myndigheten ligger till grund för beslut om etablering av nya diagnostiska metoder.

Omvärldsbevakning och beredskap

Folkhälsomyndigheten får via sitt IHR-uppdrag tidigt ta del av en rad olika internationella utbrottsvarningar (till exempel EWRS, ECDC- och WHO kommunikation). Myndigheten får dagliga uppdateringar från ECDC om aktuella internationella smittskyddsrelevanta händelser. Myndigheten har också genom sitt samordningsansvar gentemot landets smittskydd löpande kontakt med landets samtliga smittskyddsenheter och får på så sätt information om ovanliga smittskyddshändelser i landet. Myndighetens epidemiologer får vidare information om förekomst av anmälningspliktiga sjukdomar över hela Sverige via systemet för rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar (SmiNet). En systematisk litteratur och mediabevakning finns på myndigheten som genom mejluppdateringar och dagliga 11-möten förmedlas till myndighetens laborativa verksamhet.