Mötesprotokoll 24 september 2024

Deltagare

Folkhälsomyndigheten, Svensk förening för allmänmedicin, NAG Strama, Stramanätverket, Svenska Infektionsläkarföreningen, Föreningen för klinisk mikrobiologi och Tandvårdsstrama Smittskyddsläkarföreningen, Svensk Förening för Vårdhygien

Förhinder

Referensgruppen för antibiotikafrågor RAF

Uppföljning föregående möte

Möjligheten att ta in antibiotika för eget bruk till Sverige

Återkoppling av tidigare diskussion kring enskilda individers införsel av antibiotika i samband med inresa till Sverige. Idag får man ta med ett års förbrukning från land inom EES och tre månaders förbrukning från ett land utanför EES. Reglerna för detta ska också ses i perspektiv av vad som är tillåtet i andra EU-länder.

Dialog. Utöver observationer från tullverket, enstaka enkätundersökningar och enskilda obesrvationer så finns inte så mycket data på omfattningen. Ökad kunskap, hälsolitteracitet och förståelse för att bara använda antibiotika när det verkligen gör nytta har fortsatt en viktig roll. Med tanke att de allra flesta infektioner har en kort behandlingstid och att tillgången till sjukvård är god i Sverige, så skulle man kunna diskutera att förändra möjligheten för införsel av antibiotika för att täcka en kortare period än idag. Landar i att frågan passar bra att ta upp i nationella samverkansfunktionen för arbetet mot antibiotikaresistens och ur ett One Health-perspektiv. Där finns representation från bl.a. Fohm, Läkemedelsverket, Jordbruksverket och NAG Strama.

Sammanställning bordet runt

Andreas Winroth och Linda Hallberg, SVHF

Bakgrund: I Hälso- och sjukvårdslagen respektive tandvårdslagen framgår att vården ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och att vårdgivaren måste vidta samtliga åtgärder som är nödvändiga för att uppfylla detta krav. I det ingår att vårdgivaren behöver ha tillgång till vårdhygienisk kompetens. Oftast hämtar vårdgivaren stöd från vårdhygienisk expertis som finns samlad i en vårdhygienisk enhet som består av hygienläkare och hygiensjuksköterskor.

För att den vårdhygieniska enheten ska kunna utföra sitt uppdrag är det nödvändigt för den att upprätthålla en nödvändig kompetensuppbyggnad. I Sverige finns det två magisterutbildningar inom Vårdhygien och Smittskydd, via Göteborgs universitet, respektive Högskolan i Skövde som sörjer för de behov Sverige har, men är också de enda utbildningarna i sitt slag i Norden. Både dessa lärosäten har beslutat att pausa sina utbildningar. Vad kan vi göra? Nordiska ministerrådet finansierade uppstarten av utbildningen i Göteborg. Folkhälsomyndigheten (FHM) var bidragande att trycka på för att få till finansieringen. SFVH föreslår att FHM på nytt uppmärksammar behovet av att svensk utbildning som kan säkra nödvändig kompetens hos expertis inom vårdhygien och smittskydd för framtiden.

SFVH, SMLF, Hygienläkarföreningen och Smittskyddssjuksköterskeföreningarna planerar gemensamma skrivelser till Göteborg, Skövde och Nordiska Ministerrådet.

Dialog. Högskolan i Skövde har ändrat sitt beslut och utannonserar nu en ny kursstart våren 2025 med sista ansökan för 15 oktober. Fohm önskar att dessa viktiga utbildningar ska finnas kvar och frågan har lyfts till chefer inom myndigheten. Det är av stor vikt att verksamheterna prioriterar att göra det möjligt för sina medarbetare att söka och genomföra utbildningarna. Representanterna för professionsföreningarna för vårdhygien och smittskydd var positiva till tänka sig att fortbildning i framtiden skulle vara en förutsättning för att få titulera sig hygien- respektive smittskyddssjuksköterka. Det är redan genomfört inom vårdhygien i Danmark idag.

Ulrika Snygg Martin, SILF

Kloka Kliniska Val (KKV, svensk benämning för Choising wisely): SILF arbetar med en instruktion till vårdprogramsgrupperna där KKV bör genomsyra arbetet. På höstens chefsmöte kommer detta med som en punkt.

SILFs visionsdokument från 2020 ska uppdateras. Berör visioner och målsättningar för en välfungerande Infektionssjukvård i Sverige. God infektionssjukvård är en förutsättning för annan avancerad sjukvård.

Vårdprogram: Pneumonivårdprogrammet kommer i uppdaterad version snart. Remissrunda klar. Nyheter bl a införande av DS-CRB65. Kortison till svåra pneumonier kvarstår enligt tidigare tilläggsrekommendation. Arbetet med vårdprogrammen är löpande och flera program är på gång att revideras.

Kvalitetsregistret: Finns för diagnoserna meningit, endokardit, pneumoni, sepsis. Då tidigare finansiering ahr upphört så pågår nu ett arbete med att hitta alternativa lösningar till finansiering . Registren för pneumoni och sepsis är för närvarande pausade. Manuell inmatning i nuvarande utformning.

Margareta Hultin, Tandvårdsstrama

Diskussioner i tandvårdsstrama om hur vi ska få ett nationellt nätverk av tandläkare med lokal koppling till Stramagrupperna i regionerna. Rapport från möte i september och dialog med Stephan Stenmark på Fohm.

Dialog. Frågan tas vidare via direkta samtal mellan Tandvårdsstrama och ordf i Stramanätverket.

Rapport från arbetet med uppdateringen av nationella rekommendationer antibiotikaprofylax i tandvården (Kliniskt kunskapsstöd - NPO tandvård).

Arbetar med uppdatering av patientfall i webutbildningens antibiotikasmarts anda för att användas av personal i olika sammanhang och för de som är nya inom tandvården, vilket har varit väldigt uppskattat.

Annika Hahlin och Charlotta, Nationell arbetsgrupp Strama

NAG Strama har uppstartsmöte för säsongen 25 september.

Nya behandlingsrekommendationer för borrelia och faryngotonsillit har kommit och Regnbågsbroschyren och Stramas app behöver uppdateras.

Det finns nu kriterier för många olika typer av Antibiotikasmarta verksamheter, som till exempel sjukhus och vårdcentraler. NAG Strama ska se över hur de kan stötta fortsatt arbete.

Nationella Stramas hemsida strama.se ska få en rejäl ansiktslyftning och arbete ska starta upp.

Tillgången till amoxicillin fortsatt utmanande under kommande vintersäsong.Det skandinaviska samarbetet med gemensamma webbinarier kring behandling av olika infektioner fortsätter.

Dialog. Målet på siktbär att vi ska ha mer gemensamma riktlinjer om kontakt har tagits med dem som tar fram riktlinjerna i de olika länderna. I Sverige är Läkemedelsverket en viktig aktör.

Anna Moberg, Katarina Hedin, SFAM

Inget att ta upp.

Anna Åkerlund, FKM (Föreningen för klinisk mikrobiologi)

NordicAST/RAF har lagt ett förslag på ändring av brytpunkten för Penicillin G hos pneumokocker efter en konsultation från EUCAST. Ändringsförslaget går troligtvis igenom och införs därmed iom nästa års brytpunktstabell. Förändringen kommer innebära ett enklare förfarande för laboratorierna att resistensbestämma ffa Pencillin G hos pneumokocker med nedsatt känslighet för betalaktam-antibiotika. MIC-bestämning av Penicillin G kommer inte längre behövas, ej heller en gradering av I-isolaten utifrån tanken att styra PcG-dosering. R-brytpunkten kommer sänkas 1 MIC-steg.

För I-gruppen är 1g x 6 av PcG att föredra för att täcka hela I-populationen men efter diskussion i RAF och med vårdprogramsgruppen för Pneumoni (SILF) kommer dosering 3g x 4 kvarstå i VP som rekommendation för I-gruppen hos mindre allvarligt sjuka patienter. En ändring kommer också följa i smittskyddslagen i och med brytpunktsförändringarna.

SMLF, Maria Tempé

Nya smittskyddsblad för flera bakteriesjukdomar: Difteri 241001, Gonorré 240229, Klamydia och LGV 240229, Syfilis 240229, Listera 240206. Smittskyddsblad difteri är ej publicerat ännu. Däremot har ändringar gjorts i VRE,ESBL, ESBLcarba-bladen.

Ny typ av informationsblad till person som exponerats för smitta. De ligger på samma sida som smittskyddsbladen för närvarande: Leptospiros 240220. Fler planeras till exempel mjältbrand.

De två utbildningarna på högskolenivå med inriktning smittskydd och vårdhygien inklusive antibiotikaresistens, som tidigare funnits i Skövde och Göteborg har pausats och hotas av nedläggning. Det finns inte längre någon motsvarande utbildning i Norden. Detta är mycket negativt för det svenska arbetet mot antibiotikaresistens, då vårdpersonal med hög kompetens är viktigt för att bedriva ett effektivt och högkvalitativt arbete. Svenska Hygienläkarföreningen, Svensk Förening för Vårdhygien, Smittskyddsläkarföreningen och Smittskyddssköterskeföreningen har skrivit ett gemensamt brev till Nordiska ministerrådet med önskemål att fortsatt stöd ska ges till akademisk utbildning i smittskydd, vårdhygien och antibiotikaresistens.

Styrelserna för Svenska Hygienläkarföreningen, Smittskyddsläkarföreningen och Svensk Förening för Vårdhygien har skrivit ett brev till programansvariga för läkarutbildningen på samtliga svenska lärosäten med yrkandet att det redan vid ansökningsförfarandet till tydliggörs att krav ställs på att den söker utbildningen måste kunna tillämpa basala hygienrutiner i enligt med Socialstyrelsens föreskrift om basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10).

Anja Rosdahl, Ola Nordqvist Stramanätverket

Uppdateringen av 1177 för vårdpersonal (tidigare Nationellt kliniskt kunskapsstöd) haltar. Strama-appens uppdatering följer tätt på lansering av läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer, medan 1177 för vårdpersonal tar för lång tid. Nu senast gäller det borrelia och faryngotonsillit. Saknas även dosering och behandlingstid för sinuit och exacerbation av KOL. Målsättningen med underlagen i 1177 för vårdpersonal är att visa på bästa tillgängliga kunskap och det målet uppnås idag bättre via Strama-appen.

Har frågor och önskar förtydligande kopplat till Fohms kompletterande rekommendation om faryngotonsillit. Dialogen kopplas till den särskilda punkten nedan.

Information från Folkhälsomyndigheten

Aktuellt om antibiotikastatistik

Ragda Obeid (ingen ppt).

Presentation av den senaste statistiken.

Antibiotikaförsäljning i öppenvård - interaktiva faktablad

MRSA, påbörjat arbete med ny vägledning

Stephan Stenmark

En intern arbetsgrupp på Fohm har tillsammans med en referensgrupp från professionsföreningarna och NAG vårdhygien påbörjat ett arbete med att skriva en vägledning om MRSA. Berör handläggning och uppföljning av nya fall i samhället och inom vården. Målsättningen är att vara klara i mars 2025.

Något om arbetet med att beskriva ”burden”

Jenny Jagdmann, Karin Carlin (ingen ppt)

Ett arbete pågår på Fohm med att se över och samla budskap och grafik, samt att ta fram nytt där det saknas. Har även börjat se över befintligt presentationsmaterial och avpublicerat inaktuell information på webben, tex de tidigare ekonomiska konsekvensrapporterna. Om man kommer på grafik eller illustrationer som saknas och som skulle behövas i verksamheterna får man gärna höra av sig till Fohm. Målet är att ha övergripande budskap på en enkel nivå som kan användas alla parter i arbetet mot antibiotikaresistens.

Dialog. Kommer förslag på illustration som visar på den totala antibiotikaförskrivningen på humansidan men samtidigt med en uppdelning mellan förskrivning inom olika områden och i relation till förbrukning till djur.

Den nya patientinformationsbladen

Karin Carlin (ingen ppt)

Den pågående uppdateringen som skett via en bred förankring och med användartester är nu i slutfasen. Inom kort kommer det slutgiltiga förslaget att gå til NAG Strama och Stramanätverket innan publicering och senare översättning till utvalda språk.

GAS och behandlingsrekommendationer för Faryngotonsillit

Stephan Stenmark

Presentation av epidemiologi för GAS och iGAS i Sverige, norden och några europeiska länder. Genomgång av möjligheterna att via preventiva åtgärder och behandling kunna påverka förekomsten av GAS och risken för iGAS samt grunden för Fohms kompletterande rekommendationer för faryngotonsillit som publicerades i juni.

Dialog. Rekommendationerna har uppfattas som svåra att tolka via flera stramagrupper och man undrar om hur stort genomslag de har haft. Det är mycket svårt att analysera genomslag och utfallet. Under perioden har den totala förskrivningen av PcV haft en sjunkande trend, antalet diagnoser med faryngotonsillit har inte ökat och antalet fall av iGAS har sjunkit fram till augusti även om nivån fortsatt är högre för än under motsvarande period före pandemin. Fohm påminner om frågor och svar om sjukdomen halsfluss som ligger på samma websida som rekommendationen. Kommande gemensamt arbete med att uppdatera texten i regnbågsbroschyren och appen Strama Nationell.

10p programmet i praktiken

Anna Wimmerstedt, Åsa Olsson

Information om kriterierna för antibiotikasmarta sjukhus och en presentation av arbetsmaterialet 10-punktsprogrammet i praktiken. Syftet är att på ett konkret och vardagsnära sätt beskriva hur all vårdpersonal kan bidra till att uppnå de olika områdena i 10-punktprogrammet inklusive förslag på mätbara målområden.

Dialog. Materialet välkomnas av samverkansgruppen och Anna och Åsa tar fortsatt gärna emot synpunkter. Det vårdhygiensika innehållet kommer att stämmas av med professionsföreningarna. NAG Strama kommer att vara ansvariga för publikationen och får ekonomiskt bidrag från Antibiotikasmart Sverige för produktionen.

Reflektioner från landsbesöken från ECDC och WHO

Emily Sellström (skriven rapport), Stephan Stenmark, Olle Aspevall

Sveriges strategi mot antibiotikaresistens gäller till och med 2025. I arbetet för att ta fram en ny så vill regeringskansliet ta in ett antal underlag och landsbesöket är en del av det arbetet. Sverige bjöd, genom regeringskansliet, in ECDC och EU-kommissionen för att genomföra ett gemensamt, sektorsövergripande landsbesök om AMR. Det är alltså en extern utvärdering av det svenska AMR-arbetet samt identifiering av områden som behöver utvecklas. ECDC utvärderar humanhälsa och EU-kommissionens DG SANTE-F utvärderar djurhälsa, livsmedel, miljö. Resultatet kommer vara ett underlag i arbetet med att ta fram en ny strategi.

Folkhälsomyndigheten fick ett regeringsuppdrag att planera och genomföra landsbesöket som ska vara klart 31 december 2024. Jordbruksverket koordinerar delarna som rör djurhälsa och livsmedel.

Inför besöket fick vi ta del av ECDC’s "assessment tool” för One Health visits". Den innehåller ett antal områden med tillhörande indikatorer de tittar på i sin utvärdering. Då i Sverige har arbete inom områden som inte omfattas av utvärderingsverktyget, så har vi lagt till research and innovation, access to antibiotics, education school curricula. Fohm har koordinerat underlagen som kortfattat redovisar de svenska arbetet via indikatorerna. Jordbruksverket koordinerade svaren på SANTE-Fs frågor för deras veterinary/food/environment assessment tools.

Besöket genomfördes 16–20 september och genomgående så var det kortare presentationer med större utrymme för frågor och diskussion. Möjlighet att belysa det som fungerar bra, men också det vi ser som utmaningar och/eller utvecklingsområden.

• Dag 1: Sektorsövergripande möte med presentationer utifrån de indikatorsområden ECDC angett. Halva dagen två separata sessioner, en om humanhälsa och en om miljö.
• Dag 2: kommunikation (på Fohm).
• Dag 2–3: Sektorsspecifikt, med besök i verksamheten (Sjukhus: NKS i Stockholm, Västerås och Enköping, Apotek, Tensta vårdcentral och Rio vård- och omsorgsboende).
• Dag 4: Sektorsspecifikt, ref. lab., diagnostik, övervakning resistens och ab användning.
• Dag 5: Preliminär muntlig rapport på regeringskansliet.

Ett första utkast av rapporten planeras vara klar inom 35 arbetsdagar.

Regeringskansliet tar även in andra underlag inför arbetet med att ta fram en ny svensk strategi. Statskontoret har fått ett uppdrag att bidra i arbetet med att utveckla svenskt arbete om antibiotikaresistens (S2024/01259), publiceras 15 februari 2025. Det har införts en ändring av uppdraget till Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket om samverkansfunktion och handlingsplan för arbetet mot antibiotikaresistens S2020/09284 (delvis). Nu ingår även en utvärdering av samverkansfunktionen och dess arbete samt en redogörelse för utvecklingsbehov och förbättringsförslag gällande dels samverkansfunktionen och dels det nationella arbetet i ett bredare perspektiv. Klart senast 15 februari 2025.

Diagnoskopplade förskrivningsdata

Ragda Obeid, Jenny Jagdmann, Charlotta Hagstam Malmer

Presentation av de nya indikatorerna för andelen antibiotikaförskrivningar som saknar relevant infektionsdiagnos och antibiotikabehandling av bensår.

Det pågår ett arbete med att koppla upp regioner till en nationell PVQ databas, i dagsläget är 18 regioner uppkopplade. Utvalda indikatorer visas i Vården i siffror men det finns en del fortsatt IT-utmaningar. Fohm planerar att kunna inkludera nationell sammanställning av utvalda indikatorer i kommnade Swedres-Svarm.

Samtidigt pågår ett arbete på Fohm för att kunna ta fram nationella rapporter via Infektionsverktyget och Fohm startar ett kontaktnätverk med representanter från alla regioner. Tar gärna emot synpunkter om vad för nationell diagnoskopplad förskrivningsdata som är mest användbart och hur vi bäst kan redovisa det.

Svebarutvecklingen

Olov Aspevall

Svebar (system för att samla in odlingsresultat från mikrobiologiska lab) håller på att uppdateras. Preliminärt blir lansering i mitten av januari 2025 (nytillkommen info efter mötet). De viktigaste förbättringarna är möjligheten att lagra personnummer i systemet, förbättrade sökmöjligheter och ökad säkerhet.

Dialog. Beskrivning av de nya möjligheter som det uppdaterade systemet kommer att ge för återkoppling av data både på regional och nationell nivå. Flera såg fram emot en gemensam dialog om vilka standradrapporter som bör finnas tillgängliga utöver möjligheten till enskilda sökningar.

Övriga frågor

Nästkommande samverkansmöte sker digital via Teams den 28 januari kl. 13.00–16.15.