Mötesprotokoll 28 januari 2025

Deltagare

Anja Rosdahl, Anna Åkerlund, Anna Moberg, Annika Hahlin, Bodil Lund, Charlotta Malmer Hagstam, Linda Hallberg, Maria Tempe, Sofia Myhrman. Från Folkhälsomyndigheten: Anders Ternhag, Hanna Billström, Ragda Obeid, Stephan Stenmark, Gunilla Skoog Ståhlgren, Vilhelm Muller, Olov Aspevall, Malin Borelius.

Förhinder

Daniel Bremell Katarina Hedin, Ulrika Snygg-Martin, Ola Nordqvist Thomas Tängden

Välkomna!

Särskilt välkomna till nya ledamöter Bodil Lund och Sofia Myrman.

Uppföljning från föregående möte

Folkhälsomyndigheten är i slutfasen av en intern uppföljning den kompletterande rekommendationen för handläggning av halsfluss. Planeras inom kort ett möte med företrädare för Läkemedelsverket, NAG Strama och Stramanätverket.

År 2024 diskuterades omfattningen av enskilda personers införsel av antibiotika från andra länder. Frågan har adresserats till nationella samverkansfunktion där flera myndigheter, inklusive Läkemedelsverket, deltar i arbetet.

Rapportering bordet runt

Anja Rosdahl, Stramanätverket

Flera exempel på att behandlingsrekommendationer för infektioner på privata medicinska plattformar ger motstridiga rekommendationer som inte alltid är i enlighet med det som tagits fram av läkemedelsverket. Flera av dessa plattformar är välbesökta och används av både läkare under utbildning samt specialister.

Dialog: Hur kan vi bidra till att rekommendationerna är i linje med Läkemedelsverkets och specialitetsföreningarnas behandlingsrekommendationer? Finns det något sätt för Strama att vara närvarande när nya diagnoser som rekommenderas antibiotikabehandling aktualiseras? En utmaning att ha överblick på allt som händer. Som exempel lyfts PBB Persisterande bakteriell bronkit. Det finns stöd till samordning via kunskapsstyrningen och överenskommelsen om en sammanhållen kunskapsstyrningskedja. Där är målbilden är att patienter, brukare och hälso- och sjukvårdens medarbetare ska vara trygga i att bästa tillgängliga kunskap används i varje vårdmöte.

Annika Hahlin och Charlotta, Nationell arbetsgrupp Strama

En uppdatering av Nationella Stramas webbplats planeras under året. Det kommer att kräva en hel del resurser.

En ny broschyr ”Stramas 10-punktsprogram i praktiken – antibiotikasmarta tips till dig som arbetar på sjukhus” har tagits fram och den väver på ett bra sätt ihop Stramas och Vårdhygiens arbete på sjukhusen. Broschyren finns tillgänglig via Nationella Stramas webbplats.

Ser fram emot Statskontorets rapport om hur det svenska arbetet mot antibiotikaresistens ska se ut. Statskontoret har fått i uppdrag att analysera och ta fram förslag på hur det nationella arbetet mot antimikrobiell resistens och antibiotikaresistens, AMR, kan utvecklas. Den svenska strategin mot antibiotikaresistens ska uppdateras med en ny version som gäller från 2026.

Arbetet med restnoteringar och brister fortsätter i samverkan med Läkemedelsverket.

Fortsatt arbete med indikatorerna för de digitala vårdgivarna som togs fram 2017 och som nu också förts in i Primärvårdskvaliet. Fortsatt dialog om hur man ska ta detta vidare. Det finns ett stort intresse från regionerna att följa upp de digitala vårdgivarna utifrån kostnaderna.

Anna Moberg, Katarina Hedin, SFAM

Inget särskilt att rapportera. Men det finns en osäkerhet kring hanteringen av pneumonier i nuläget i och med den höga förekomsten av mykoplasma.

Dialog: Fohm har uppdaterad epidemiologisk information om mycoplasma under Aktuella utbrott på webbplatsen. Antalet fall har minskat sedan toppen i november.

Sofia Myrmahn, Svenska Hygienläkarföreningen SVHF

Ser fram emot slutrapporten i juni för det pågående regeringsuppdraget om övervakning av vårdhygieniska infektioner och rutiner. Har påbörjat en inventering av vårdhygieniska undervisningsmoment vid läkarutbildningarna i Sverige. Det är stor variation och ojämlikhet. Allt från ingen undervisning alls till moment på alla 11 terminer. Inom kort kommer ett dokument från WHO med ett curriculum för utbildning i vårdhygienisk kompetens på medicinska grundutbildningar. Det kan stödja arbetet med att utveckla undervisningen i vårdhygien även i Sverige.

Bodil Lund, Tandvårdsstrama

Rapport från NAG antibiotikaanvändning i tandvården. Rekommendationen för antibiotikaprofylax i tandvården är i sin slutfas och kommer troligen inom de närmaste veckorna att skickas in till NPO tandvårds redaktion för att sedan gå på remiss. En utmaning inför framtiden är att detta arbete är helt ofinansierat eftersom de sakkunniga är universitetsanställda.

En grupp med representanter från regionen och tandvårdsstrama har regelbundna möten kring bristen på antibiotika. Alternativa rekommendationer tas vid behov fram och läggs upp på Janusinfo.

Internetodontologi har kontaktats angående behandlingsrekommendationer som strider mot de nationella antibiotikariktlinjerna för tandvård. Vi väntar på återkoppling.

Finns ett intresse för arbete med antibiotikasmarta kriterier även för tandvården och möjlighet till diplomering. Kommer att diskuteras med Antibiotikasmart Sverige vid ett möte med Tandvårdsstrama 31 januari

Andreas Winroth och Linda Hallberg, SFVH

Inget särskilt att rapportera. Tar upp en fråga om vad som händer kring Infektionsverketyget – kommer Folkhälsomyndigheten att uppdatera/utveckla det något?

Dialog: Verktyg är bra för att följa upp antibiotikaantibiotikaanvändningen, mycket större utmaningar med VRI och riskfaktorer. Fohm har gjort en nystart i arbetet, har haft möte med analysgruppen, tittar på data och var startat ett nätverk med representanter från alla regioner. Så arbete pågår.

Anna Åkerlund, FKM (Föreningen för klinisk mikrobiologi) och RAF

FKMs styrelse vill informera om att det finns en nationell arbetsgrupp inom kunskapsstyrningen (NAG) som arbetar med en gemensam terminologi och analyskoder för klinisk mikrobiologi. Detta innebär förbättrad förutsättning för att visa mikrobiologiska svar i nationella patientöversikten och 1177-journalen.

Arbetsgruppen ska vara klar under året. Därefter är det ett arbete för varje region att ansluta till och konfigurera mikrobiologiska data för att skicka till NPÖ. En del har redan börjat arbeta med det men viktigt att de känner till denna NAGs arbete, så att de inte behöver göra onödigt dubbelarbete.

Ny brytpunktstabell publicerad (årligen) RAF kommer att se därmed över dokumentet ”Minimiurval för resistensbestämning” som finns på RAFs webbplats.

Minimiurval för resistensbestämning (sls.se)

Dokumentet innehåller rekommendation för vilka antibiotika som bör finnas med vid resistensbestämning för epidemiologisk övervakning samt i svarets resistensbesked för utvalda bakteriefynd och provtyper.

Tabellen över vad som är en normaldos och högdos är uppdaterad och publicerad. Där kan man exempelvis se att Sverige fortsätter rekommendera 3x4 som högdos för bensylpenicillin till skillnad från 1gx6 i Europa. Kliniska mikrobiologer kommer eventuellt svara att den doseringen i vissa fall kan vara undermålig och man i så fall får kontakta infektionsläkare för diskussion.

SMLF, Maria Tempé

Uppdaterat smittskyddblad för difteri är inte helt färdigt ännu, men kommer att publiceras inom kort på Smittskyddsläkarföreningens webbplats. Det är ett mer utförligt smittskyddsblad än andra, då det finns sparsam information om difteri på andra ställen. Fokus är smittspårning och förebyggande av sekundär smittspridning.

En ny så kallad bladgrupp för mjältbrand har bildats, med uppdrag att ta fram ett informationsblad för exponerade ur zoonosperspektiv, där information om antibiotikaprofylax kommer att finnas med.

Representant från SMLF deltog i en hearing med Folkhälsomyndigheten 10 januari om mätningar av VRI och BHK, där bland annat Infektionsverktyget har diskuterats. SMLF anser att det är angeläget med nationella mätningar och möjlighet att jämföra resultat mellan Sveriges regioner.

Representant från SMLF intervjuades av Statskontoret 13 november 2024 med anledning av myndighetens uppdrag att utvärdera den svenska strategin mot antibiotikaresistens. SMLF framförde bland annat önskemål om tydligare krav på regionerna gällande vilka resurser som behövs inom AMR och vilka data som ska kunna levereras för nationella jämförelser och eget kvalitets- och förbättringsarbete, till exempel diagnoskopplade förskrivningsdata för antibiotika i slutenvård. Vidare lyftes vikten av att det finns akademisk utbildning inom AMR och att personal som arbetar inom området bereds möjlighet att fortbilda sig.

PNSP (numera PRP). SMLF önskar omklassificering i Smittskyddslagen, så att PNP inte längre klassas som en allmänfarlig sjukdom.

Information från Folkhälsomyndigheten

Fohm har infört ett övervakningsprogram för Candida auris, som startade vid årsskiftet och vi har ett samarbete med referenslabbet kring diagnostiken. De så typar och resistensbestämmer alla Candida auris som hittas och skickar en sammanställning till Fohm. Kommer med i rapporteringen i Swedres Svarm.

Fohm har skrivit en rekommendation om screening för Candida auris som presenterats på vårdhygiens videomöten. Svenska sjukhus gör ännu lite olika, men fler och fler inför screening av utvalda patienter.

• Sjukdomsinformation om Candida auris-infektion
• Mikrobiellt övervakningsprogram för Candida auris

Aktuellt om Antibiotikasmart Sverige (Gunilla, Kerstin, Karin)

Visionen är ett samhälle där alla bidrar till att antibiotika fungerar och fortsätter rädda liv. Började med att identifiera flaskhalsar och utvecklar, kompletterar och ger struktur till befintligt arbete. Utgår från implementerings- och beteendekunskap.

Nuvarande innovationsmiljö fortsätter till mitten av maj och sen tar Fohm ansvar för förvaltning och utveckling. Fortsatt samverkan är en förutsättning och den sker på olika nivåer. Övergripande kärnteam, verksamhetsnära kriterieledare, facilitatorer som stöd på regional och lokal nivå som regionala Stramagrupper, smittskydd, MAS och vårdhygienenheter. Även till exempel hållbarhetsstrateger, patientsäkerhetsenheter, verksamhetsutvecklare, kommunikatörer kan bidra i arbetet.

Utgår från tre målområden Antibiotikasmarta kommuner och regioner, Antibiotikasmarta invånare och Nationell och internationell samverkan.

Framåt arbeta med spridning och kommunikation på olika sätt samt utvärdera och mäta effekter utifrån verksamhetslogiker.

Antibiotikasmarta kommuner och regioner

Hittills har 12 verksamheter diplomerat sig (en skola, två VA, sju förskolor och två äldre- funktionshinderomsorg) och ett 70-tal är anmälda att arbeta för att bli antibiotikasmarta. Diplomering har uppmärksammats i lokal media.

Delmål som vi tidigare satt för 2030 är att i 100 kommuner finns minst en diplomerad antibiotikasmart verksamhet eller ledning (18 nu). Och i alla regioner finns minst en diplomerad antibiotikasmart verksamhet eller ledning (8 nu).

Vi arbetar med att fler sektorer ska kunna utveckla kriterier. Till exempel veterinärer, tandvård och apotek.

Hur stöttar vi verksamheter som har anmält sig och jobbar med kriterierna?

• På webben finns info, tips och stödmaterial, som till exempel mallar för årshjul
• Infomöten för nya verksamheter och nätverksträffar för kunskapshöjning, inspiration och erfarenhetsutbyte att jobba med kriterierna
• Facilitatorer på regional/lokal nivå, till exempel förskolor som i en pilot fått stöd av regionala smittskydd

För förskolor finns sen i fredags en digital utbildning om smitta i förskolan, kopplat till vägledningen Smitta i förskolan.

E-utbildning Smitta i förskolan

Den innehåller fem föreläsningar som tar upp:

• Vägledningen Smitta i förskolan och sjukdomar hos barn
• Pedagogiskt material: Folke frågar om virus och bakterier
• Egenkontroll för friskare barn
• Hygienrutiner och smittvägar
• Antibiotika och antibiotikaresistens

Antibiotikasmarta invånare

Det här målet har styrt både Nationella samverkansfunktionens handlingsplan 2021-2024 och Fohms instruktion. Den syftar till att:

” främja insatser på lokal och regional nivå i frågor som rör rationell antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens och ”…verka för att förskrivare, övriga berörda yrkesgrupper och allmänheten tillämpar de kunskaper som finns om antibiotikaresistens och annan antimikrobiell resistens”

Vår vision inom antibiotikasmart Sverige är att kunskaperna omsätts i beteenden. Fler i samhället, i våra olika roller ska engagera sig i att förebygga och hantera antibiotikaresistens. Att de kan, har möjlighet och motivation.För det ska bli effektivt behöver vi göra segmentering och målgruppsval. Handlar inte bara om individers enskilda beteenden, vi måste också arbeta för att vissa grupper ska få ökad tillit till vården.

Kan tänka på arbetet som vi gör i antibiotikasmarta invånare som kittet mellan kriterieverksamheterna. Kommunikation med patienter finns ju också uttryckt i sjukhus och vårdcentralskriterierna.Liksom i kriteriearbetet så tar vi stöd i det som redan görs, stärker det och fyller i luckor, både vad gäller riktade beteendeförändrade insatser och kommunikation.

Exempel på arbete framåt: Stödja dialogen i patientmötet i öppenvården: Vi har tagit fram faktablad som ger råd om när antibiotika behövs, förväntat förlopp av infektionen och när det finns skäl att uppsöka läkare igen. I slutförande skede nu.

Undersöker hur patientmedverkan kan stärkas i arbetet mot antibiotikaresistens tillsammans med patientföreningar och experter.

Hälsa och Antibiotika är ett dialog & reflektion materialet som har används och utvärderats inom ramen för kommunernas samhällsorientering, och är också översatt till arabiska. Materialet dissemineras bredare bl a. till regionernas hälsokommunikatörer.

Vi planerar en beteendekartläggning (litteraturstudie om vilka beteenden som påverkar antibiotikaanvändning som finns beskriven i forskning).

Vi undersöker möjligheterna att arbeta med en avgränsad rådgivningstjänst "farmaceutiska tjänster" tillsammans med apoteksaktörer.

Avslutningsvis titta på hur vi kan fördjupa samarbeten runt invånarperspektivet med antibiotikasmarta verksamheter.

Nationell och internationell samverkan

Vi vill öka samverkan och dialog mellan aktörer och komplettera vår nationella samverkansfunktion. Vi ordnar regelbundet digitala möten för aktörer inom akademi, forskningsinstitut, myndigheter, privat sektor och civilsamhälle. Vi synkar dessa möten med nationella samverkansfunktionens möten och med Socialdepartementets aktörssamverkan (som tidigare kallades runda-bords-samtal)

För en överblick över arbetet som pågår i Sverige har vi gjort en samlingssida, framför allt för internationella aktörer.

Overview of Sweden’s One Health response to Antibiotic Resistance

Vi vill sprida vår modell, goda arbetssätt och verka för brett deltagande. Vi har även utbyten för inspiration till oss hur andra länder arbetar. På gång internationellt:

• Hålla i ett webbinarium i juni för WHO:s ”collaborating centres”
• Handleder två mastersstudenter från KI ”Adaptability of Antibiotic Smart Sweden to Honduras”
• Översätter kriterierna till engelska
• Publikation i internationell policy-tidskrift
• Skickat in abstract till Nordisk folkhälsokonferens i Göteborg i maj

Regeringsuppdrag om nationell uppföljning inom området vårdhygien och vårdrelaterade infektioner (Wenjing), PPT ok att dela dock ta bort sista bilden

I uppdraget ska Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ta fram förslag på hur information om vårdhygieniska rutiner, riskfaktorer och VRI ska dokumenteras, sammanställas och tillgängliggöras lokalt, kommunalt/regionalt och nationellt. Syftet är att möjliggöra nationellt aggregerade data inom området vårdhygien och VRI. Inom uppdraget ska en nulägesanalys göras, och förslag på insatser och kostnadsuppskattningar ska tas fram. Det är ett kort regeringsuppdrag med delredovisning i mars, samt slutredovisning i juni 2025.

För att samla in underlag till nulägesanalysen och förslagen har uppdragsgruppen skickat ut en enkät till regionernas vårdhygienenheter, och fått in svar från samtliga. Flertalet dialogmöten och hearings har också genomförts med e-Hälsomyndigheten, relevanta delar av kunskapsstyrningen, SKR, professionsföreningar, representanter för regioner och företag. Utifrån enkätsvar och underlag från möten, så ser uppföljning av vårdhygieniska rutiner och VRI olika ut i landet. Däremot har man olika syn på behov av nationellt aggregerade data och jämförelser. Det finns inget optimalt mätinstrument idag som kan implementeras över landet, utan det är nödvändigt med en utveckling av nuvarande och framtida mätmetoder. För att få enhetliga verktyg och mätmetoder behövs nationell samordning. För att få användbara nationella data av hög kvalitet behövs välutredda, långsiktiga, förankrade och finansierade lösningar som följer behov och utveckling. Flera förslag på kortsiktiga och långsiktiga lösningar för att samla in data på VRI och följsamhet till vårdhygieniska rutiner är under diskussion, och det kommer att behövas förstudier för att titta närmare på några av förslagen som automatiserad övervakning av VRI och en vårdhygienplattform för uppföljning av vårdhygieniska rutiner.

Svebar (Olle)

Svebar 2.0 ska lanseras i vår. Några av nyheterna är en ny teknisk plattform, säkrare inloggning, ett nytt gränssnitt som är mer användarvänligt, möjlighet att söka ut större mängder data, ett sökbart mellanlager, sökbara nämnardata, förbättrad visualisering i systemet och pseudonymiserade personuppgifter.

Det är det lokala mikrobiologiska laboratoriet som avgör vila som ska få inloggning i systemet. Skulle till exempel kunna vara en representant från Strama.

Årsdata för antibiotikaförbrukning 2024 (Ragda)

Presentation av årsdata för 2024.

Antibiotikaförsäljning i öppenvård – interaktiva faktablad

Dialog med förslag på ämnen till Stramadagen 29 april

• Sammanställning av innehållet i rapporterna fårn landsbesöken från WHO och ECDC och Statskontorets rapport – vad ska vi utveckla?
• Statusrapport om arbetet med den nya strategin
• Hur jobbar en region med antibiotikasmarta kriterier? Att man delar med sig av sina erfarenheter
• Nytt innehåll i appen om allergiska reaktioner och den kommande barnfliken
• Fortsatt arbete med tillgång till läkemedel

Nästa möte

Samverkansmöte tillsammans med vårdhygien 28 april på Elite Palace Hotel i Stockholm. Stramadagen arrangeras dagen efter den 29 april på samma plats.