Avloppsbaserad övervakning av smittämnen

Lyssna

Folkhälsomyndigheten använder en metod som kallas avloppsvattenbaserad övervakning (wastewater-based surveillance, WBS) för att undersöka förekomsten av olika smittsamma sjukdomar i befolkningen. Här förklarar vi vad avloppsvattenbaserad övervakning innebär och hur den används i Sverige.

Avloppsvattenbaserad övervakning omfattar följande moment:

  1. Vatten från hushåll spolas ner i toaletten eller handfatet och transporteras till ett reningsverk via avloppet. Vid avloppsreningsverket sker provtagning för analys innan avloppsvattnet renas.
  2. Det provtagna avloppsvattnet analyseras för att spåra smittämnen från mänskliga källor, till exempel bakterier och virus som finns i avföring, urin och andra kroppsvätskor.
  3. Resultaten används för att bedöma hur det rådande smittläget ser ut i den befolkning som är ansluten till reningsverket.

Övervakning av avloppsvatten kompletterar traditionella system för övervakning av bekräftade fall. För att se vilken typ av smittämne som förekommer i befolkningen används bland annat sekvensering som är en metod för att kartlägga organismers arvsmassa.

Nationell övervakning av avloppsvatten

Kvantitativa analyser för att bestämma mängden virus SARS-CoV-2 i avloppsvatten görs för närvarande en gång i veckan på ett femtontal orter i Sverige. Ungefär 4,5 miljoner invånare omfattas av provtagningen, vilket motsvarar cirka 43 procent av befolkningen.

Forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samordnar provtagningen och analyserna av avloppsvatten, på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Resultaten publiceras sedan veckovis på Pathogens Portal Sverige där det även finns en närmare beskrivning av analyserna och vilka metoder som används.

SARS-CoV-2 kvantifiering (pathogens.se)

Sekvensering kartlägger vilken typ av smittämnen som cirkulerar

Kvalitativa analyser av vilka virusvarianter som förekommer i avloppsvattnet görs genom sekvensering av virusets arvsmassa. Dessa analyser kompletteras med information om de virusvarianter som myndigheten samlar in via regionernas sekvensering av kliniska prover från sjuka patienter. Den samlade informationen från både avloppsvatten och patientprover används för att upptäcka och följa nya virusvarianter i Sverige.

Early detection of the emerging SARS-CoV-2 BA.2.86 lineage (eurosurveillance.org)

Europeiskt samverkan

Inom EU pågår ett omfattande utvecklingsarbete kring avloppsvattenbaserad övervakning. Europeiska kommissionen har satt upp en digital plattform för avloppsvattenbaserad övervakning i Europa.

EU Wastewater Observatory for Public Health (wastewater-observatory.jrc.ec.europa.eu)

EU-WISH

EU-WISH (EU-Wastewater Integrated Surveillance for Public Health) är ett samarbetsprojekt mellan 26 av medlemsländerna inom EU:s hälsoprogram EU4Health. Syftet med EU-WISH är att stödja aktiviteter som stärker och förbättrar länders nationella kapacitet för övervakning av folkhälsan genom avloppsvatten. Det sker bland annat genom ett kunskapsutbyte mellan medlemsländerna.

Det övergripande målet med samarbetsprojektet är att stärka unionens förmåga att förebygga, förbereda sig för och snabbt reagera på allvarliga gränsöverskridande hälsohot.

Det reviderade avloppsdirektivet

EU:s avloppsdirektiv har reviderats. I artikel 17, som rör övervakning av avloppsvatten, ställs krav på övervakning av avloppsvatten. Medlemsländerna ska inrätta ett nationellt system för samarbete och samordning mellan myndigheter med ansvar för folkhälsa och myndigheter med ansvar för rening av avloppsvatten. Systemet ska användas för att identifiera relevanta folkhälsoparametrar som ska övervakas i avloppsvatten.

Nu har det reviderade avloppsdirektivet publicerats (naturvardsverket.se)

Läs mer

Under covid-19-pandemin analyserades avloppsvatten från Arlanda för att bedöma förekomsten av SARS-CoV-2:

Uppdaterad:

Skriv ut

Mer att läsa inom Övervakning och rapportering