Frågor och svar om sjukdomen halsfluss

Halsfluss är en mycket vanlig sjukdom och sannolikheten att den som har halsfluss ska utveckla svår sjukdom med sepsis är mycket låg. Den vanligaste komplikationen är halsböld, och den kan behandlas.

Nej, bara de som får symtom på halsfluss eller någon annan sjukdom som kan orsakas av grupp A-streptokocker behöver söka vård och provtas.

Nej. Den vanligaste orsaken till halsont är virusinfektioner som inte behöver testas eller behandlas med antibiotika. Kontakta sjukvården om du har ont i halsen och hög feber.

Grupp A-streptokocker (GAS) är bakterier som kan orsaka infektioner som svinkoppor (impetigo), rosfeber (erysipelas), halsfluss (faryngotonsillit), stjärtfluss (perianal dermatit), scharlakansfeber (scarlatina) och allvarliga invasiva infektioner som brukar förkortas iGAS. Exempel på iGAS-infektioner är barnsängsfeber, sepsis och nekrotiserande fasciit.

Ja, det är vanligt att bära på grupp A-streptokocker utan att bli sjuk, särskilt bland barn och ungdomar. Om man inte har några symtom smittar man oftast inte och behöver inte provtas eller behandlas med antibiotika.

Halsfluss och andra infektioner som orsakas av grupp A-streptokocker (GAS) kan smitta andra inom familjen och den närmaste omgivningen. Man är mest smittsam när man har akuta symtom. Behandling med antibiotika av GAS-infektioner förkortar tiden med symtom och minskar snabbt smittsamheten. Det bidrar till att minska spridningen av infektioner i omgivningen.

Det nya är att rekommendationen nu betonar att Centorkriterierna inte ska användas för att avgöra behandlingsindikation, utan som ett hjälpmedel för att identifiera patienter med hög sannolikhet för faryngotonsillit orsakad av grupp A-streptokocker (GAS).

Nu rekommenderas provtagning för GAS vid klinik som vid faryngotonsillit hos vuxna utan samtidiga förkylningssymtom, även om färre än tre Centorkriterier är uppfyllda. Det är inte ovanligt att individer med GAS-tonsillit saknar beläggningar på tonsillerna, utan endast har ilsken rodnad och svullnad av tonsiller och uvula. Det är alltså möjligt att en person med färre än 3 poäng i Centorkriterierna ändå har en GAS-tonsillit. Även epidemiologiska uppgifter om GAS-infektion i nära omgivningen stärker indikationen för snabbtest.

Som ett exempel rekommenderas snabbtest för GAS hos vuxen patient utan tecken till virusinfektion som uppfyller 1–2 Centorkriterer om det finns kliniska fynd som talar för infektion med GAS eller kända fall av infektion med GAS i familjen eller som man umgåtts nära med.

Centorkriterierna är fortsatt ett bra verktyg för att identifiera patienter med hög sannolikhet för fynd av GAS vid ett snabbtest vid symtom på faryngotonsillit.

Den kompletterande rekomendationen lyfter fram att snabbtest för GAS kan vara aktuellt även när patienten inte uppfyller tre Centorkriterier. Detta gäller företrädesvis vuxna patienter med symtomatisk faryngotonsillit utan samtidiga förkylningssymtom såsom snuva, heshet och hosta, där en klinisk eller epidemiologisk bedömning motiverar ett snabbtest. Exempelvis vid tonsillit med hög feber utan förkylningssymtom eller när någon familjemedlem till den som söker för ont i halsen har aktuell infektion med GAS.