Rekommendationer för laboratoriehantering av patientprover med avseende på covid-19

Allmänt om SARS-CoV-2

EU-kommissionen klassificerar viruset SARS-CoV-2 som riskklass 3. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om risker i arbetsmiljön tas SARS-CoV-2 upp som riskklass 3 i förteckningen över virus i bilaga 7, tabell 10.

Avdelning VI: Smitta (av.se)

Viruset har odlats fram från provmaterial från övre- och nedre luftvägar, från faeces, hjärnvävnad samt från urin. Utöver dessa material har nukleinsyra (RNA) från SARS-CoV-2 påvisats i exempelvis peritonealvätska, sädesvätska, blod och cerebrospinalvätska.

Spridning av covid-19 sker i första hand vid nära kontakter mellan personer genom små och stora droppar från luftvägarna. Bildandet av aerosoler och stänk vid hantering av patientprover, exempelvis vid moment som pipettering, blandning och skakning, sonikering och centrifugering kan, som vid all hantering av kroppsvätskor, utgöra en smittrisk för laboratoriepersonal.

Arbetsgivaren ska vid behov erbjuda vaccination i enlighet med §8 i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:10.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön (av)

Vaccination minskar risken att bli svårt sjuk eller dö i covid-19. Det minskar också smittspridning. Det är frivilligt att vaccinera sig men Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla som erbjuds vaccination, vaccinerar sig.

Allmänt kring smittrisker vid hantering av provmaterial

Laboratorieverksamheten ska baseras på lokalt utformade och dokumenterade riskbedömningar (se exempelvis kapitel 1 §2 och kapitel 11 §4 i AFS 2023:10).

Personalen ska erhålla ändamålsenlig utbildning och träning för arbetsuppgifterna (§11 och §16 i kapitel 11 AFS 2023:10).

Hantering av provmaterial ska följa god mikrobiologisk praxis, se även 16-23 §§ i kapitel 11 AFS 2023:10.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:10, kapitel 11, §10 anges att arbetsgivaren ska se till att minst skyddsnivå 2 enligt §21 tillämpas i laboratorier där man hanterar material som innehåller eller kan innehålla smittämnen.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 20123:10, kapitel 11, §21 anges följande när det gäller så kallad luftburen smitta: Vid luftburen smitta, och i övrigt om inte riskbedömningen visar annat, ska infekterat material och djur hanteras i en mikrobiologisk säkerhetsbänk, isolator eller motsvarande lämplig inneslutning.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön (av)

Hantering av provmaterial utan direkt misstanke om covid-19

Det viktigt att ta höjd för att provmaterial från patienter kan innehålla SARS-CoV-2, även om patienten inte uppvisar symtom på covid-19. Särskilt viktigt är detta vid hantering av luftvägssekret, som kan innehålla stora mängder virus.

Riskbedömningen ligger till grund för om skyddsåtgärder såsom vid misstanke om covid-19 (mer under rubriken Hantering av provmaterial vid misstanke om covid-19) behöver vidtagas.

Vid odling av virus (virusisolering) från luftvägssekret är det särskilt viktigt att bedöma vilka risker som kan uppstå om SARS-CoV-2 förökas i de valda cellerna. De risker som har identifierats ska så långt som möjligt minimeras.

Hantering av provmaterial vid misstanke om covid-19

Hantering av provmaterial som inte innebär odling eller koncentrering av viruset.

Material som innehåller, eller kan innehålla, SARS-CoV-2 men där viruset inte odlas eller koncentrerats, ska hanteras på lägst skyddsnivå 2-laboratorium (§10 i kapitel 11 AFS 2023:10 Risker i arbetsmiljön). Ytterligare skyddsåtgärder ska tillämpas om riskbedömningen visar att det är nödvändigt.

Användning av mikrobiologisk säkerhetsbänk

När det finns misstanke om SARS-CoV-2 ska hanteringen ske i en mikrobiologisk säkerhetsbänk klass II och med skyddsåtgärder motsvarande lägst skyddsnivå 2-laboratorium.

Om riskbedömningen visar att hanteringen av provmaterial utgör en låg risk för exponering och att aerosolgenererande arbetsmoment inte förekommer, kan en mikrobiologisk säkerhetsbänk ersättas med andra skyddsåtgärder. Dessa kan vara barriärskydd för droppar och stänk samt användning av utrustning som skyddar arbetstagarens luftvägar och slemhinnor. Exempel på arbetsmoment som kan vara, men inte behöver vara, aerosolgenererande är pipettering, blandning, skakning, sonikering och centrifugering.

Användning av personlig skyddsutrustning

Det är viktigt att laboratoriepersonalen har tillgång till och använder adekvat och väl utprovad personlig skyddsutrustning. Lämplig personlig skyddsutrustning på laboratoriet är skyddshandskar och heltäckande skyddsrock med långa ärmar, alternativt långärmat engångsplastförkläde. Riskbedömningen avgör om det finns behov av ytterligare personlig skyddsutrustning, exempelvis skyddsglasögon, visir eller andningsskydd.

Patientnära testning

Vid så kallad patientnära testning (POC) hanteras provmaterialet i vårdrummet och inte i laboratorium. Riskbedömningen avgör vilka skyddsåtgärder som ska tillämpas för att skydda arbetstagaren mot exponering, exempelvis för stänk eller kontaktsmitta, vid provtagningen och hanteringen av provmaterialet. Observera att även här ska Arbetsmiljöverkets föreskrifter om risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10) tillämpas.

Kliniskt kemiska prover

Provmaterial avsedda för kliniskt kemisk analys, exempelvis blod, plasma, serum, urin, likvor, ascitesvätska och pleuravätska, kan hanteras på kliniskt kemiskt laboratorium enligt sedvanliga rutiner för provmaterial där smittrisk kan finnas. Detta gäller även vid hantering av dessa material på andra rutinlaboratorier till exempel transfusionsmedicinskt laboratorium.

Tillämpning av skyddsåtgärder inklusive användning av personlig skyddsutrustning sker på samma sätt som vid hantering av kroppsvätskor från patienter där det finns misstanke om smittsamma sjukdomar, där några exempel kan vara hepatit, hiv, tuberkulos eller covid-19.

Stöd för handhavandet finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift om risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10).

Kliniskt kemisk analys av faeces utförs i första hand i mikrobiologisk säkerhetsbänk klass II, i andra hand med anpassade skyddsåtgärder efter lokal riskbedömning.

Inaktiverat patientmaterial

Material i vilket SARS-CoV-2 och andra smittämnen har inaktiverats kan hanteras som icke smittförande material förutsatt att inaktiveringsmetoden är validerad och att riskbedömningen visar att det inte finns smittrisker i något steg av hanteringen. Det innebär att inaktiverat material för exempelvis sekvensering eller annan molekylärbiologisk analys inte nödvändigtvis behöver hanteras med skyddsåtgärder motsvarande skyddsnivå 2-laboratorium.

Vid osäkerhet om inaktivering har åstadkommits ska hantering av materialet ske enligt AFS 2023:10 med skyddsåtgärder motsvarande skyddsnivå 2-laboratorium.

Dekontaminering

Dekontaminering av ytor och utrustning sker med validerad metod för höljebärande virus. Etanol (normalt från 70 procent), isopropanol (normalt från 45 procent innehållande tensid), väteperoxid (från 0,5 procent), kvartära ammoniumföreningar samt klor- och fenolbaserade lösningar, är exempel på desinfektionsmedel som är verksamma.

Avfallshantering

Avfall som bedöms vara smittförande enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården ska hanteras enligt bestämmelser i föreskriften. Stickande och skärande föremål som varit i kontakt med kroppsvätskor ska alltid hanteras som smittförande. Smittförande avfall som inte inaktiveras på plats ska hanteras som farligt avfall. Eventuell transport av det smittförande avfall sker som UN 3291.

Senaste version av SOSFS 2005:26 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården (socialstyrelsen.se)

Transport

Transport av kliniska provmaterial (som inte odlats eller koncentrerats) ska ske enligt bestämmelser för smittförande ämnen i kategori B (UN 3373) som finns beskrivna i publikationen Packa provet rätt, länk finns längre ned på sidan.

Odling av SARS-CoV-2

Hantering av provmaterial som innebär odling eller koncentrering av SARS-CoV-2 samt hantering av uppodlat eller koncentrerat material sker på skyddsnivå 3-laboratorium enligt AFS 2023:10.

Odlat material såsom stammar och isolat transporteras enligt bestämmelser för smittförande ämnen i kategori A (UN 2814) som finns beskrivna i Packa provet rätt.