Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om humant metapneumovirus
LyssnaHumant metapneumovirus (HMPV) orsakar oftast milda luftvägsinfektioner. Viruset sprids genom kontaktsmitta och droppsmitta. I Sverige förekommer HMPV-infektion främst i form av årliga epidemier under vinterhalvåret.
Sidans information
Vad orsakar HMPV-infektion och hur sprids sjukdomen?
Humant metapneumovirus (HMPV) hör till virusfamiljen pneumoviridae och är en nära släkting till respiratoriskt syncytialvirus (RS-virus) som tillhör samma virusfamilj. Viruset cirkulerar globalt och har troligtvis funnits i minst 50 år innan upptäckten 2001. Två genetiska grupper av HMPV har identifierats: HMPV-A och HMPV-B. Inom dessa finns fyra undergrupper: A1, A2, B1 och B2. Dessa cirkulerar parallellt och orsakar en liknande symtombild. På norra halvklotet orsakar HMPV epidemier under vinterhalvåret, vilket kan överlappa med spridningen av RS-virus.
HMPV sprids genom direkt eller indirekt kontaktsmitta och genom droppsmitta när en infekterad person till exempel nyser eller hostar. Personer i alla åldrar kan infekteras av HMPV, men det är framför allt barn, äldre och personer med ett nedsatt immunförsvar som får symtom och som har störst risk för allvarlig sjukdom. Bland i övrigt friska vuxna är rapporterade infektioner med HMPV mindre vanliga eftersom infektionen ofta ger en mild eller asymtomatisk (symtomfri) övre luftvägsinfektion.
Studier visar att de flesta barn har antikroppar mot HMPV vid fem års ålder, vilket är ett tecken på en tidigare genomgången infektion under de första levnadsåren. Dessa antikroppar ger dock ingen bestående immunitet, vilket innebär att man kan bli infekterad flera gånger. En infektion med virus i en av de två genetiska grupperna skyddar inte heller mot infektion med den andra gruppen.
Symtom och behandling
HMPV-infektioner är oftast milda med symtom som hosta, snuva och feber. I vissa fall kan infektionen orsaka mer allvarlig sjukdom som lunginflammation eller bronkiolit (en akut infektion i de nedre luftvägarna som ger andningssvårigheter). Öroninflammation är en vanlig komplikation till HMPV-infektioner bland barn under tre år. Laryngit (inflammation i struphuvudet) kan också förekomma i samband med en HMPV-infektion.
Tiden från att man har smittats tills man blir sjuk (inkubationstiden) är oftast mellan tre och sex dagar.
Bland barn och vuxna med astma kan en HMPV-infektion orsaka perioder av förvärrade astmasymtom som kräver ökad behandling för astman.
Specifik behandling för HMPV-infektion saknas, vården inriktas i stället på att behandla patientens symtom. De flesta infektionerna med HMPV läker ut på någon vecka och kräver inte någon specifik behandling. Ibland kan infektionen med HMPV bli mer omfattande med svåra luftvägssymtom som kräver behandling med syrgas eller i vissa fall respiratorbehandling.
Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik
Det finns inget epidemiologiskt övervakningsprogram för sjukdomen vid Folkhälsomyndigheten utan sjukdomens utbredning följs via omvärldsbevakning.
Sjukdomen kan diagnostiseras på landets mikrobiologiska laboratorier genom att smittämnets arvsmassa påvisas med molekylärbiologiska metoder. Analys utförs inte vid Folkhälsomyndigheten.
Förebyggande åtgärder
Det är viktigt att den som är sjuk och har luftvägssymtom stannar hemma för att undvika att smitta andra. Ett annat sätt att minska smittspridning, är genom att tvätta händerna ofta, i synnerhet efter att man har hostat eller nyst. Det finns inte något vaccin mot HMPV men kliniska studier och forskning pågår.
Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Anmälan ska dock göras till den regionala smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten om sjukdomen har fått en anmärkningsvärd utbredning inom ett område eller uppträder i en elakartad form (2 kap. 5 § smittskyddslagen).