Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om papegojsjuka
LyssnaPapegojsjuka är en sjukdom som kan överföras från fåglar till människor. Sjukdomsbilden varierar från milda influensaliknande symtom till svår lunginflammation. I Sverige rapporteras 20–80 fall årligen, vanligen smittade av vilda fåglar och under vintermånaderna. Andra benämningar på sjukdomen är ornitos och psittakos.
Sidans information
Vad orsakar papegojsjuka och hur sprids sjukdomen?
Papegojsjuka orsakas av bakterien Chlamydophila psittaci som kan finnas hos både vilda och tama fåglar. Smittämnet förekommer främst i smittade fåglars träck och luftvägssekret. Bakterien kan spridas till människor i direkt kontakt med dessa fåglar, deras träck eller via kontaminerat damm i luften. Vanligen friska, men smittbärande, fåglar förekommer och dessa kan utsöndra smittämnet oregelbundet under månader till år. I stressande situationer, som exempelvis vid transporter eller förvaring i trånga burar, kan dessa smittbärarande fåglar utveckla symtom och då utsöndra stora mängder bakterier. Smittämnet har rapporterats kunna överleva flera månader i miljön.
Infektionsdosen är låg, det vill säga relativt få bakterier räcker för att ge en infektion. Smittöverföring från människa till människa har beskrivits vid ett fåtal tillfällen.
Symtom och behandling
Tiden från att man har smittats tills man blir sjuk (inkubationstiden) är vanligen cirka tio dagar, men kan variera från en till fyra veckor.
Sjukdomen kan vara mild och ge influensaliknande symtom med allmänpåverkan och muskelvärk. Den kan även bli allvarlig och då oftast orsaka lunginflammation, men den kan även påverka andra organ och till exempel leda till hjärninflammation. En genomgången infektion ger inte säker immunitet.
Sjukdomen behandlas med antibiotika.
Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik
Sjukdomen övervakas av Folkhälsomyndigheten genom smittskyddsanmälningar, omvärldsbevakning samt sjukdomsspecifik övervakning.
Papegojsjuka – sjukdomsstatistik
Sjukdomen kan diagnostiseras på landets mikrobiologiska laboratorier. Analys utförs inte vid Folkhälsomyndigheten.
Förebyggande åtgärder
För att minska risken att smittas av papegojsjuka, och även av andra smittämnen som finns hos fåglar (exempelvis salmonella), bör kontakt med fågelträck och sjuka fåglar undvikas. Vid rengöring av fågelbord, bör man hålla till utomhus och blöta ned fågelbordet med såpvatten eller liknande för att undvika att torkad fågelträck dammar. Att använda högtryckstvätt för att spola bort fågelträck bör undvikas, eftersom detta kan öka mängden smittämne i luften. Det är viktigt att tvätta händerna noga efter kontakt med fåglar eller deras träck.
Vid arbeten i slutna utrymmen där det finns, eller där man måste ta bort, fågelträck och fågelbon, till exempel i ventilationstrummor eller på vindar, bör man även i dessa fall använda såpvatten för att undvika att förorenat damm yr upp i luften. Man bör dessutom ha lämplig skyddsutrustning, till exempel väl utprovat andningsskydd med partikelfilter.
Anmälan och åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Papegojsjuka är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.
Mer om anmälningspliktiga sjukdomar