Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om Q-feber
LyssnaQ-feber är en globalt förekommande sjukdom som kan överföras från djur till människor. Sjukdomsbilden varierar från influensalik eller lunginflammation till en mer ovanlig kronisk infektion som kan drabba hjärtklaffarna. I Sverige diagnostiseras ett fåtal fall varje år och dessa har vanligtvis smittats utomlands.
Sidans information
Vad orsakar Q-feber och hur sprids sjukdomen?
Q-feber orsakas av bakterien Coxiella burnetii. Den är mycket motståndskraftig mot yttre miljöfaktorer och kan därför leva länge i det fria. Nötkreatur, får och getter anses vara smittämnets viktigaste värddjur, men husdjur som hundar och katter kan också bli infekterade. I Sverige har man påvisat en låg förekomst av antikroppar mot Coxiella burnetii hos får och get liksom i tankmjölk från nötkreatur.
Smittan kan överföras till människor på flera sätt:
- Oftast via luftburen aerosol och damm i miljöer som förorenats av placentavävnad, fostervätskor och exkrementer från smittade djur. Smittsamt damm kan föras lång väg (kilometervis) med vinden.
- Via direktkontakt med infekterade djur. När infekterade tackor lammar utsöndras stora mängder bakterier, vilket medför en smittrisk för lantbrukare, veterinärer och andra personer som kommer i kontakt med djuren.
- Via direktkontakt med förorenade djurprodukter som ull, hö och gödsel.
- Via opastöriserad mjölk, där vissa fall har rapporterats i Centraleuropa.
- Via direktkontakt med till exempel tvätt från infekterade personer.
- Via blod och benmärgstransplantation.
Direkt smitta från person till person är mycket sällsynt.
Symtom och behandling
Tiden från att man har smittats tills man blir sjuk (inkubationstiden) är vanligen två till tre veckor.
Sjukdomsbilden varierar avseende symtom och långvarighet, vilket sannolikt beror på den aktuella bakteriestammen. Helt symtomfria infektioner förekommer liksom influensaliknande symtom med huvud- och muskelvärk. Atypisk lunginflammation ses ibland med hosta, bröstsmärtor och andningsbesvär. Sjukdomen kan även leda till leverförstoring och gulsot.
Sjukdomen varar i regel från en till tre veckor. I sällsynta fall kan hjärtklaffarna angripas, varvid sjukdomen blir långdragen och kan blossa upp igen efter flera år. Dödligheten i sjukdomen är låg.
Sjukdomen kan behandlas med antibiotika, vilket förkortar sjukdomens varaktighet och minskar risken för utveckling av kronisk Q-feber.
Immuniteten efter en genomgången sjukdom är troligen livslång.
Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik
Sjukdomens utbredning övervakas av Folkhälsomyndigheten genom smittskyddsanmälningar och omvärldsbevakning.
Sjukdomen diagnostiseras genom detektion av antikroppar mot bakterien eller att dess arvsmassa påvisas med molekylärbiologiska metoder vid Folkhälsomyndighetens laboratorium.
- Coxiella burnetii (Q-feber), (ELISA) (Antikroppsbestämning)
- Coxiella burnetii (Q-feber), (MIF) (Antikroppsbestämning)
- Coxiella burnetii (Q-feber) (PCR)
Förebyggande åtgärder
Hygienrutinerna vid lantbruk och laboratorier bör vara goda. Opastöriserad mjölk bör undvikas.
Anmälan och åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Q-feber är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.
Mer om anmälningspliktiga sjukdomar
Exempel på tidigare utbrott
- År 2002 inträffade ett utbrott i franska Alperna med 79 sjukdomsfall. Man misstänkte att det orsakades av luftburen smitta från närliggande lantgårdar.
- Ett mycket stort utbrott av Q-feber med över 4 000 anmälda fall pågick mellan 2007 och 2010 i Nederländerna. Smittan härstammade troligen från smittade getbesättningar i det drabbade området.