Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om sandmyggefeber
LyssnaSandmyggefeber är ett samlingsnamn för en sjukdom som orsakas av flera närbesläktade virus vilka sprids via sandmyggor. Sjukdomen är vanligen godartad och återfinns framför allt runt Medelhavet, men även österut i Mellanöstern, norra Indien och Centralasien.
Sidans information
Vad orsakar sandmyggefeber och hur sprids sjukdomen?
Sandmyggefeber orsakas av phlebovirus och överförs via sandmyggor i släktet Phlebotomus, vilka inte finns i Sverige. Värddjuret för viruset är okänt. Sjukdomen sprids framför allt under de varma månaderna april till oktober vid Medelhavet.
Av ett 40-tal sandmyggeburna phlebovirus är det tre virus som står för merparten av alla identifierade fall: sicilianvirus, naplesvirus och toscanavirus (ingår i naples-gruppen).
Symtom och behandling
Tiden från att man har smittats tills man blir sjuk (inkubationstiden) är vanligen 2–5 dagar. Vanliga symtom är feber i cirka 3 dagar, huvudvärk, muskelvärk och ögonirritation, ibland illamående och kräkningar. Utslag brukar inte förekomma. Infektion med sicilian- och naplesvirus är inte möjliga att skilja åt kliniskt.
Toscanavirusinfektion har en något längre inkubationstid på vanligen 3–7 dagar, och inleds ofta med milda symtom och feber. Utöver allmänna symtom som huvudvärk, illamående och muskelvärk, kan även infektion i det centrala nervsystemet förekomma. Symtom som dövhet, kramper, talsvårigheter och förlamning i samband med meningit (hjärnhinneinflammation) med toscanavirus har förekommit, i vissa fall med kvarstående men.
Sjukdomen läker normalt utan behandling och de flesta personer blir helt återställda inom en vecka. Specifik behandling saknas, vården inriktas i stället på att behandla patientens symtom.
Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik
Det finns inget epidemiologiskt övervakningsprogram för sjukdomen vid Folkhälsomyndigheten utan sjukdomens utbredning följs via omvärldsbevakning.
Viremin (förekomsten av virus i blodet) är vanligen kort, 24–36 timmar. Därför är diagnostiken huvudsakligen inriktad på detektion av antikroppar. Sjukdomen diagnostiseras genom detektion av IgG-antikroppar mot smittämnet vid Folkhälsomyndighetens laboratorium.
Sandmyggefeber (Antikroppsbestämning)
Förebyggande åtgärder
Det finns inget vaccin mot sandmyggefeber. Förebyggande åtgärder inriktas i stället på att undvika bett genom att använda myggnät, bära täckande kläder samt använda myggmedel man vistas i ett endemiskt område.
Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Meningit vid toscanavirusinfektion anmäls som viral meningoencefalit. Sjukdomen är inte anmälningspliktig i övriga fall.
Exempel på tidigare utbrott
Under andra världskriget drabbades mer än 10 000 amerikanska soldater som befann sig i Italien av sandmyggefeber.
Under 1980-talet råkade även svenska tjänstgörande FN-soldater på Cypern ut för sjukdomen. De hade smittats vid en av turistorterna under en permission. En vidare utredning visade att sjukdomen även förekom hos sedvanliga charterturister. Detta är typiskt för sandmyggefeber: sjukdomen synliggörs när en icke-immun population kommer till ett endemiskt område.