Sjukdomsinformation om vinterkräksjuka

Vad orsakar vinterkräksjuka och hur sprids sjukdomen

Vinterkräksjuka orsakas av calicivirus. I gruppen humana calicivirus ingår noro- och sapovirus. Inom både noro- och sapovirus finns flera genogrupper som i sin tur består av ett antal genotyper. De kan, liksom andra virus, överleva men inte föröka sig utanför den levande organismen.

Calicivirus finns i hela världen och förekommer ofta i utbrott. Viruset utsöndras i mycket stora mängder, främst i avföringen, och det kan spridas på olika sätt:

• Via direkt eller indirekt kontakt med smittade personer (även kräkningar kan smitta).
• Via dricksvatten, frysta hallon, råa skaldjur eller grönsaker som förorenats med avloppsvatten.
• Via livsmedel som hanterats och förorenats av en person som är eller nyligen har varit smittad. Livsmedlet utgör i detta fall en transportör av smittämnet.
• Via miljön, där viruset överförs genom beröring av förorenade ytor eller genom luftburna partiklar från kräkningar eller toalettspolning.

Viruset har vid utbrott visat sig vara mycket smittsamt och kan drabba personer i alla åldrar. Smittsamheten är som störst under perioden när personen har symtom, men personer kan vara smittsamma även efter tillfrisknandet. Långtidsbärare av calicivirus är känt.

Vinterkräksjuka – sjukdomsstatistik

Symtom och behandling

De vanligaste symtomen är illamående, kräkningar, diarré, ont i magen, huvudvärk, ont i kroppen och feber. Sjukdomen går över av sig själv inom några dygn. Eftersom en genomgången infektion bara ger ett kortvarigt skydd kan man drabbas av vinterkräksjuka flera gånger under kort tid.

Inkubationstiden, det vill säga tiden från att en person blivit smittad till att personen får symtom, är vanligtvis 12–48 timmar.

Specifik behandling saknas, vården inriktas i stället på att behandla patientens symtom. Ibland kan vätskebehandling behöva ges.

Vinterkräksjuka – calicivirus (1177.se)

Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik

Sjukdomen övervakas av Folkhälsomyndigheten genom omvärldsbevakning och sjukdomsspecifik övervakning. Sjukdomen kan diagnostiseras på landets mikrobiologiska laboratorier. Analys utförs därför inte regelmässigt vid Folkhälsomyndigheten.

Frivillig rapportering av calicivirus (vinterkräksjuka)

Förebyggande åtgärder

Allmän god hygien och bra livsmedelshygien är viktigt. Det räcker inte att använda handdesinfektionsmedel (såsom handsprit eller motsvarande) för att hindra spridning av calicivirus. Tvätta alltid händerna noga med tvål och vatten efter toalettbesök, före måltider och efter att ha tagit i föremål eller på ytor som kan ha virus på sig.

Vård- och omsorgsverksamheter och livsmedelsföretag behöver ha hygienrutiner för att förebygga smittspridning. Korrekta städrutiner under och efter utbrott är viktiga för att minimera smittspridning. Sjuka personer bör inte laga mat åt andra under akut sjukdom. För personal som arbetar med livsmedel finns särskild lagstiftning.

Den som har haft vinterkräksjuka behöver vara pigg och ha tillfrisknat innan återgång till arbete eller skola. Det brukar ta minst ett par dagar efter sista dagen med symtom.

Det finns inget tillgängligt vaccin.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Vinterkräksjuka är inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Anmälan ska dock göras om sjukdomen har fått en anmärkningsvärd utbredning inom ett område eller uppträder i en elakartad form (2 kap. 5 § smittskyddslagen). Vid misstänkta utbrott ska detta alltid rapporteras till smittskyddsläkaren i regionen och vid livsmedelssmitta även till miljökontoret eller motsvarande i kommunen.

Anmälningspliktiga sjukdomar

Läs mer

• Calicivirusrapporter (vinterkräksjuka)
• Calicivirus infection (cdc.gov)