Möte för Folkhälsomyndighetens referensgrupp för nationella vaccinationsprogram 7 november 2024

Deltagare

Digitala deltagare

• Barnhälsovårdsenheterna – Leif Ekholm
• Distriktssköterskeföreningen – Ellinor Mehtola
• Läkemedelsverket – Charlotta Bergquist
• Riksföreningen för skolsköterskor – Åsa Råhlén
• Smittskyddsläkarföreningen – Malin Bengnér
• Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG) – Karin Pettersson Birgitta Segeblad (em)
• Svenska Barnläkarföreningen – Ann-Sofie Cavefors
• Svenska infektionsläkarföreningen (SILF) – Martin Angelin
• Sveriges kommuner och regioner (SKR) – Mikael Svensson
• Tandvårds-och läkemedelsförmånsverket (TLV) – Louise Lindström

Fysiska deltagare

• Distriktssköterskeföreningen – Jenny Löyttynen
• Svenska infektionsläkarföreningen (SILF) - Helena Hervius Askling
• Skolläkarföreningen – Joakim Sandberg
• Smittskyddsläkarföreningen – Katarina Widgren
• Socialstyrelsen – Carl-Erik Flodmark
• Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) – Margareta Ehnebom
• Svensk förening för klinisk mikrobiologi – Mirja Hägg
• Svenska barnmorskeförbundet – Anna-Karin Hannerfors
• Tandvårds-och läkemedelsförmånsverket (TLV) – Catrin Furster
• Folkhälsomyndigheten: Johanna Rubin, Hélène Englund, Tiia Lepp, Madelene Danielsson, Marie Nordahl, Moa Grahm, Kari Johansen

Inledning

Johanna Rubin, biträdande enhetschef för Enheten för vaccinationsprogram, öppnade mötet och hälsade deltagarna välkomna.

Folkhälsomyndigheten informerade om processen för att utse ledamöter till nästa nomineringsperiod (2025‒2027). Förfrågningar om att nominera ledamöter kommer att skickas ut i närtid till de organisationer som ingår i referensgruppen. Sittande ledamöter har möjlighet att fortsätta. Margareta Ehnebom (representant för SFAM) och Birgitta Segeblad (SFOG) meddelade vid mötet att de kommer att kliva av från referensgruppen vid årsskiftet.

Workshop om kunskapsstöd

Vid mötet genomfördes en workshop med gruppdiskussioner. Målet var att Folkhälsomyndigheten skulle få en bättre förståelse av behovet av kunskapsunderlag inom vaccinationsområdet och hur dessa bäst utformas.

Bland de förslag som fördes fram fanns bland annat:

• önskemål om underlag om nya vacciner, med tydliga rekommendationer, publicerade tätt inpå att vaccinerna börjar marknadsföras,
• utredningar om RSV-vaccination av gravida och antalet doser HPV-vaccin som bör ges till barn respektive vuxna,
• nationella rekommendationer om TBE-vaccination,
• underlag om adjuvanser och andra vanliga tillsatser i vacciner,
• underlag för att prioritera mellan olika rekommendationer om vaccination,
• vägledning för kompletteringsvaccination utifrån serologiska svar, respektive för att nå barn som tillhör riskgrupper med vaccination mot hepatit B, samt
• bättre vaccinationsstatistik, både över givna vaccinationer och försäljning, samt vad gäller insamling av data och att göra den tillgänglig.

Folkhälsomyndighetens webbplats ansågs innehålla mycket bra information, men att den var splittrad och svår att hitta. Man önskade också att information om vaccinationer fanns på en myndighetsgemensam webbplats. Frågor och svar, faktablad, filmer, planscher, webinarier och e-utbildningar lyftes också som möjliga format för kunskapsspridning. Man betonade att formatet behövde anpassas till målgruppen.

Slutligen lyftes exempelvis att befintliga nationella nätverk och professionella kongresser kan användas för att både sprida kunskap och information och identifiera behov och goda exempel. Exempel på hinder för samverkan som lyftes var rekrytering och arvodering av externa experter , experters tillgänglighet i förhållande till planering och framförhållning, samt möjliga jävsförhållanden och sekretessregler.

Stöd för ökad vaccinationstäckning mot influensa, covid-19 och pneumokocker

Vid mötet engagerades referensgruppen i en diskussion om hur man kan uppnå högre vaccinationstäckning generellt respektive i vissa grupper och områden mot influensa, covid-19 och pneumokocker, samt hur referensgruppen som sådan respektive de organisationer och professioner som ingår i referensgruppen kan bidra till en ökad vaccinationstäckning.

Mödravården togs upp som ett positivt exempel där nu samma utövare som ger annan vård och innehar förtroende (barnmorskor), nu även kan vaccinera på många mottagningar. Vaccinsamordnarnas roll framhölls och att det spelar roll hur den regionala logistiken kring vaccinationer är uppbyggd. SMS och brev förefaller fungera bra för att nå flera målgrupper. En profession berättade att de gjort en egen informationsbroshyr om vaccinationer riktade till sin målgrupp.

Bland svårigheterna nämndes bland annat att

• identifiera riskkgrupper (utifrån andra faktorer än ålder) till exempel genom journalsystem,
• nå specifika riskgrupper (till exempel äldre inom kommunens försorg); dessa behöver nås via andra kanaler,
• vaccinarbete kan ge undanträngningseffekter på annan vård, samt
• barnmorskor som yrkesgrupp saknar ordinationsrätt för vacciner.

Vaccinationsstatistik för covid-19 uppdelat på demografiska statistikområden (DeSo) nämndes ha ett värde och liknande uppdelning för andra vaccinationer efterfrågades.

DeSO – Demografiska statistikområden (scb.se)

Sammanfattningsvis framkom att professionen är engagerad i frågan på olika sätt. Referensgruppen instämde i värdet av att nå fler och kunde identifiera flera svårigheter. Man såg ett värde i att ha aktualiserat frågan och att den behöver arbetas med av alla parter. Att nå ut och nå fram är en gemensam målsättning för både myndigheten och referensgruppens medlemmar.

Inkomna frågor

Aktuella utredningar

Just nu pågår en hälsoekonomisk analys av vaccination mot covid-19 och arbete med att revidera rekommendationer om vaccination mot mpox pågår löpande. Under december kommer myndigheten publicera rekommendationer om vaccination mot HPV, som har sin utgångspunkt i det regeringsuppdrag som avrapporterades i slutet av maj 2024:

Behov av och kostnader för vaccination mot humant papillomvirus (HPV) – Kunskapsunderlag om catch-up vaccination av pojkar och män och riktade insatser till specifika grupper

Referensgruppen informerades om utredningar som kan komma att genomföras under 2025 och som beaktas inom verksamhetsplaneringen inför nästa år. Nya inkommande uppdrag kan komma att ändra prioriteringar och tidsplaner.

Smittskyddsläkarföreningen och SILF framhöll vikten av att utreda behovet av antal doser HPV-vaccin eftersom det påverkar kostnaderna avsevärt. I Region Örebro har beslut tagits om att ge två doser. Smittskyddsläkarna anser att det blir otydligt när regioner gör olika. Allmänläkarföreningen poängterar att det kan bli svårigheter när personer flyttar mellan regioner som har olika vaccinationsscheman.

Passiv immunisering med monoklonala antikroppsprodukter

Monoklonala antikroppsprodukter kan inte införas i nationella vaccinationsprogram, eftersom de inte är vacciner, men behöver ändå integreras med dessa. Det upplevs också finnas ett otydligt ansvar för rekommendationer om denna typ av läkemedel.

Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket för en dialog i frågan och arbetar för en lösning. BLF informerade att de har skickat en skrivelse till regeringen i denna fråga. Referensgruppen anförde att det finns ett stort behov av att samarbeta och lösa frågan nationellt. I fråga om produkter mot RSV är det viktigt att små barn får ta del av det skydd som dessa kan ge, vilket också skulle kunna minska trycket på sjukvården under vintersäsongerna.

RSV-vaccination av gravida – registrering och säkerhetsuppföljning

Ett RSV-vaccin är godkänt för vaccination av gravida kvinnor och finns tillgängligt i landet. Eftersom det inte ingår i något nationellt vaccinationsprogram registreras inte givna doser i det nationella vaccinationsregistret (NVR), men ska journalsföras på vaccinationsmottagningen.

SILF framförde behovet av att kunna följa upp nya läkemedel, menade att denna vaccination inte kan följas upp med nuvarande system, och framhöll riskerna med att eventuella biverkningar skulle kunna påverka förtroendet även för andra vaccinationer som rekommenderas under graviditet. Rekommendationer efterfrågas.

Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket redogjorde för de system för säkerhetsövervakning som finns, som inte enbart är nationella. Det finns till exempel mer data från andra länder där vaccinet används mer. I dessa länder kan också studier genomföras. De underströk att alla läkemedel utvärderas inom godkännandeprocessen, och att en god säkerhetsprofil är avgörande för att läkemedlet ska få godkännas. Samtidigt baseras utvärderingen på ett begränsat antal vaccinerade personer. Folkhälsomyndigheten poängterade att en rekommendation om vaccination inte innebär att givna doser får registreras i NVR och att en kommande utredning i första hand kommer att fokusera på om det finns skäl att rekommendera vaccinationen.

Referensgruppen diskuterade möjligheterna till uppföljning genom Graviditetsregistret, och behovet av data från Sverige jämfört med andra länder.

Samvaccination av vaccin mot mpox och andra levande försvagade vacciner

SILF undrade varför Fohm inte rekommenderar samvaccination med Jynneos/Imvanex och levande försvagade vaccin. För personer som ska resa utomlands kan detta skapa problem om flera olika vacciner behöver ges.

Skälet till Folkhälsomyndighetens rekommendation är att det inte genomförts några interaktionsstudier med andra vaccin eller läkemdel. Detta framgår av vaccinets produktresumé.

Då detta vaccin inte replikerar hos människa kan det dock betraktas som ett inaktiverat vaccin och man kan därför i det enskilda fallet välja att ge det tillsammans med ett levande försvagat vaccin. Folkhälsomyndigheten tog med sig frågan inför en kommande uppdatering av rekommendationerna. (Den 19 dec 2024 publicerades uppdaterade rekommendationer.)

Vaccination mot mpox – en andra uppdatering av rekommendationerna med anledning av en ökad spridning av mpox klad 1

Rådgivande kommittéer i vaccinationsfrågor (NITAGs)

I många länder finns det rådgivande kommittéer i vaccinationsfrågor bestående av enskilda experter, så kallade National Immunization Technical Advisory Groups (NITAGs). WHO förordar denna typ av kommitté eftersom de kan bidra till att länder fattar beslut om vaccinationer utifrån evidens anpassad till lokal kontext, genom en transparent process.

Sverige har inte någon NITAG. Referensgruppen för nationella vaccinationsprogram är inte en NITAG, utan består av representanter för olika organisationer som berörs av nationella vaccinationsprogram. I Sverige regleras nationella vaccinationsprogram genom smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255), som bland annat specificerar vilka aspekter som ska belysas inför beslut. Folkhälsomyndigheten involverar externa experter i utredningar och underlag remitteras och publiceras, vilket bidrar till förankring och transparens.

I diskussionen som följde lyftes bland annat exempel från andra länder och myndigheter, samt möjliga vinster och utmaningar med att skapa och upprätthålla en svensk NITAG.

Information från respektive organisation om aktuella frågor

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

Har under året avslutat utredningar om RSV-vacciner. Inga andra vacciner utreds.

Hälsoekonomisk bedömning av Arexvy för vaccinering mot luftvägsviruset RSV (tlv.se)

Hälsoekonomisk bedömning av Abrysvo för vaccinering mot luftvägsviruset RSV (tlv.se)

Sveriges kommuner och regioner

NT-rådet arbetar med gemensamma rekommendationer för regionerna om RSV-vaccinerna, utifrån TLV:s underlag. Tillsvidare rekommenderas regionerna att fortsätta avvakta med vaccinerna.

Fortsatt rekommendation om att avvakta med Abrysvo och Arexvy (samverkanlakemedel.se)

NT-rådet arbetar också med det nya vaccinet mot bältros, men utifrån Folkhälsomyndighetens hälsoekonomiska analys respektive kunskapsunderlag. De utfärdade ett förhandlingsuppdrag i september för detta vaccin.

Protokoll NT-rådet 2024-09-25 (samverkanlakemedel.se)

SKR förbereder för att regionerna ska ta över ansvaret för upphandling och vaccination mot covid-19, i nära dialog med Folkhälsomyndigheten.

SKR:s representant uppmärksammade slutligen den rekommendation som SKR utfärdade i somras, om att invänta regeringens beslut om eventuellt införande av vaccination mot vattkoppor i barnvaccinationsprogrammet, för att få en jämlik och samordnad introduktion samt säkrad finansiering.

Regionerna bör avvakta vaccination mot vattkoppor (skr.se)

Svenska infektionsläkarföreningen

Efterfrågade nyheter om implementering av Vaccinationsprogramsutredningens förslag. Frågan bereds i regeringskansliet.

SILFs expertgrupp har nyligen gått igenom de mest använda immunsuppressiva läkemedlen i förhållande till risk för sjukdom och vaccination mot bältros respektive pneumokocker för vuxna, som stöd till i första hand infektionsläkare. En riktlinje kommer att publiceras på Svenska Infektionsläkarföreningens hemsida i början av 2025.

Svensk förening för allmänmedicin

Framhöll att det behövs en bättre tillgång till information om givna vaccinationer, både för vårdpersonal och den enskilde.

Socialstyrelsen

En ändring av behörighetsföreskriften är just nu ute på remiss som omfattar ett tillägg rörande vaccin mot kikhosta till gravida och att integrera föreskrifter om behörighet att ordinera vaccin mot covid-19.

Smittskyddsläkarföreningen

Aktuella frågor är säsongens vaccinationskampanj mot influensa och covid-19, samt vaccination mot mpox.

Skolläkarföreningen

Frågan om HPV-vaccination är högst aktuell, liksom två regeringsuppdrag som kan påverka verksamheterna framöver: dels framtagandet av ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga, och dels en utredning om en förbättrad elevhälsa. Den senare skulle kunna resultera i förslag om ett utökad vårduppdrag för elevhälsan, till exempel om vaccination mot hepatit B för barn som tillhör riskgrupper.

Uppdrag att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga (regeringen.se)

En förbättrad elevhälsa (regeringen.se)

Barnhälsovårdsenheterna

Barnhälsovårdsenheterna inväntar regeringens ställningstagande till ett eventuellt införande av vaccination mot vattkoppor i det nationella vaccinationsprogrammet för barn.

Vidare pågår arbete kring regionala införande av vaccination mot TBE och barnhälsovårdens eventuella delaktighet.

Rikshandboken för barnhälsovård kommer att revideras, däribland kommer vaccinavsnittet att skrivas om.

Regeringsuppdraget rörande framtagandet av ett nationellt hälsoprogram för barn och unga kommer också att beröra verksamheterna.

Övriga föreningar

Övriga föreningar hade inget att rapportera eller tillägga, eller så var de inte närvarande vid denna mötespunkt.

Nästa möte

Nästa referensgruppsmöte blir den 27 mars 2025, i huvudsak fysiskt i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna, med möjlighet till digitalt deltagande.