Vaccination mot mpox

Blåsorna lokaliseras ofta på delar av hud och slemhinnor som blivit exponerade för virus, till exempel i fallet vid sexuell smitta kring könsorganen, medan vid annan kontaktsmitta kan blåsor uppträda var som helst på kroppen. Feber, huvudvärk och trötthet kan också förekomma.Allvarligare symtom kan förekomma, särskilt hos de med immunbrist men även barn och gravida kan utveckla svårare sjukdomsbild.

Sexuella kontakter har sedan 2022 spelat en dominerande roll för spridning i det globala utbrottet av mpox där apkoppsvirusvarianten klad IIb identifierats i fler än hundra länder och främst drabbat män som har sex med män. Historiskt, före 2022, var den vanligaste smittvägen från djur till människa, och endast i ovanliga fall överfördes virus vid nära kontakt mellan människor.

Infektion med en ytterligare virusvariant av apkoppsvirus, klad I, smittar numera också alltmer från människa till människa. Denna variant cirkulerar i två afrikanska länder Demokratiska republiken Kongo och Republiken Kongo och har hittills inte observerats utanför den afrikanska kontinenten. Klad I orsakar infektion hos barn, unga, kvinnor och män och överförs vid nära hudkontakt inklusive sexuell kontakt.

Vaccin

I Sverige finns vaccinet MVA-BN (Jynneos eller Imvanex, Bavarian Nordic A/S) tillgängligt för skydd mot mpox. Vaccinet innehåller levande försvagat, vacciniavirus som inte förökar sig hos människa. Vaccinet kan därför ges till personer med immunbrist.

Vaccinet godkändes 2013 inom EU för skydd mot smittkoppor av vuxna 18 år och äldre. Indikationen utökades 2022 till att även omfatta skydd mot mpox, då dessa virus tillhör släktet Orthopoxvirus och korsskydd mellan dem har visats.

Två doser MVA-BN-vaccin med minst fyra veckors mellanrum behövs för skydd mot mpox. Ingen övre gräns för tiden mellan dos 1 och 2 finns varför personer som erhållit endast en dos kan erhålla dos två även om flera år passerat. Såväl intradermal (0,1 ml) som subkutan (0,5 ml) administration av vaccinet ger ett gott skydd som preexpositionsprofylax till personer 18 år och äldre. Folkhälso-myndigheten rekommenderar att vaccinet ges intradermalt (0,1 ml) då det fortfarande är vaccinbrist globalt. Som postexpositions-profylax rekommenderas två doser subkutant med fyra veckors intervall (0,5 ml per dos) till vuxna och barn under 18 år. Om låg sannolikhet för ytterligare exposition, kan en dos vara tillräckligt efter läkarbedömning.

Till personer 17 år och yngre, personer med atopisk dermatit, personer med känd historia av keloidbildning och personer med immunbrist (förutom välkontrollerad hiv) rekommenderas subkutan administration (0,5 ml). Barn rekommenderas subkutan administration (0,5 ml) för att underlätta för barnet som ska vaccineras då vaccination subkutant kan utföras snabbare.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att personer som tidigare fått smittkoppsvaccination endast får en dos vaccin. Patienter med immunbrist (till exempel hivinfekterade och patienter som får immunsupprimerande behandling) som tidigare vaccinerats mot smittkoppor, mpox eller vacciniavirus rekommenderas dock två doser vaccin för skydd mot mpox för att optimera skyddet.

Vem rekommenderas vaccination?

Vaccin mot mpox rekommenderas till personer med ökad risk för sjukdom. Vaccinet kan ges i förebyggande syfte som preexpositionsprofylax eller efter exposition som postexpositionsprofylax. Postexpositionsprofylax ska helst ges inom fyra dygn från exposition men kan ges så sent som fjorton dagar efter exposition.

Följande målgrupper rekommenderas preexpositionsprofylax:

• Män som har sex med män med ökad risk för mpox (till exempel flera eller nya sexuella kontakter, nyligen genomgången sexuellt överförbar infektion, får PrEP mot hiv) samt transpersoner som har sex med män. Erfarenhet finns nu av vaccination av barn och unga, och därför kan vaccination även erbjudas till män och transpersoner 17 år och yngre som tillhör någon av ovanstående grupper och behöver preexpositionsprofylax.
• Personer som har sex med män mot ersättning.
• Personer med ökad risk för exponering för mpox och som behandlande läkare bedömt behöver vaccination.
• Personer med ökad risk för exponering för mpox och som ansvarig chef med arbetsmiljöansvar bedömt behöver vaccination. Det kan exempelvis gälla laboratoriepersonal som arbetar med odling av, eller koncentrerade mängder av, infektiöst apkoppsvirus.

Följande målgrupper rekommenderas postexpositionsprofylax:

• Personer som har sexuella eller andra nära kontakter till infekterade eller exponerade såsom hushållskontakter, inklusive barn.

Vem ska inte vaccineras?

Endast begränsade studier av vaccination av gravida (<300 kvinnor) och ammande kvinnor är gjorda. Vid behov av vaccination bör en individuell nytta-risk bedömning göras.

• De som fick en allvarlig (livshotande) reaktion efter en tidigare vaccindos ska inte vaccineras.
• De som har en känd allergi mot en vaccinkomponent ska inte heller vaccineras.

Vid akut sjukdom med hög feber bör vaccination skjutas upp.

Skyddseffekt

I en systematisk litteraturundersökning av studier som utvärderat skyddseffekt mot cirkulerande mpox virusvariante klad IIb mestadels i Nordamerika och Europa rapporteras en skyddseffekt efter en dos som varierar mellan 36–86 procent.

I fem studier där kortsiktig skyddseffekt efter två doser MVA-BN under första vågen av mpox-infektioner studerats varierar mellan 66–89 procent. Det kortsiktiga skyddet mot allvarlig sjukdom mätt som sjukhusvård orsakad av mpox var 82 procent. Kortsiktig skyddseffekt hos de med immunbrist har visats vara något lägre än hos immunkompetenta, cirka 70 procent. Ingen studie har hittills rapporterat långsiktig skyddseffekt över flera år efter vaccination då vaccinet använts alltför kort tid.

Sammanfattningsvis noteras att vaccinerna ger ett gott kortsiktigt skydd för de flesta men inte alla varför vaccination rekommenderas tillsammans med andra smittskyddsåtgärder.

Ingen skillnad rapporteras för skyddseffekt uppmätt efter subkutan och intradermal administration varför båda administrationssätten kan rekommenderas.

Inga studier har ännu genomförts för att studera skyddseffekt för MVA-BN där den nya virusvarianten klad I cirkulerat. Så fort vaccin finns tillgängligt i Demokratiska republiken Kongo kommer studier att starta. Däremot finns en studie där man bedömt immunsvar mot en tidigare virusvariant av klad I och säkerhet hos sjukvårdspersonal. Neutraliserande antikroppar mot MPXV påvisades hos en majoritet av de vaccinerade, men ingen säker gräns för skydd finns internationellt överenskommen så vad det betyder för skydd är idag oklart.

Biverkningar

Vaccinet är på det hela taget säkert. Lokala reaktioner har rapporterats i form av smärta, rodnad och svullnad vid instickstället. Vidare har övergående huvudvärk, trötthet och feber rapporterats. Inga fall av peri- eller myokardit har rapporterats efter vaccination med tredje generationens smittkoppsvaccin MVA-BN, biverkningar som förekommit efter tidigare generationers smittkoppsvaccin. Ingen ökad risk för anafylaxi, allvarliga neurologiska eller hudsjukdomar har rapporterats efter MVA-BN. Inte heller bland barn som vaccinerats finns några allvarliga biverkningar rapporterade, men erfarenheten är mer begränsad än hos vuxna. Erfarenhet kring vaccination av gravida kvinnor är också mycket begränsad.

Läs mer

• Frågor och svar om vaccination mot mpox
• Till dig som erbjuds vaccination mot mpox
• Sjukdomsinformation om mpox
• Mpox Vaccine Recommendations (cdc.gov)
• Interim guidance on the use of Imvamune® in the context of a routine immunization program (canada.ca)
• Multi-country outbreak of mpox (who.int)
• Annex 1: Summary of Product Characteristics (ema.europa.eu)