Vaccination mot vattkoppor

Vattkoppor börjar ofta med lätt till måttlig feber och värk i kroppen som håller i sig något dygn. Sedan uppstår kliande blåsor, vanligtvis först på bålen och senare i ansikte, hårbotten och munhåla.

Vanligast är att få vattkoppor i förskoleålder och för de allra flesta blir sjukdomsförloppet förhållandevis lindrigt, även om allvarliga sjukdomsförlopp förekommer. Personer med nedsatt immunförsvar löper särskilt stor risk för allvarlig sjukdom om de smittas med vattkoppsvirus. Äldre barn och vuxna som insjuknar får ofta mer uttalade symptom än yngre barn.

Efter att en person haft vattkoppor (med eller utan symtom) finns virus kvar i kroppens nervceller. De virus som finns kvar i kroppen kan återaktiveras senare i livet och ge bland annat bältros.

Sjukdomsinformation om vattkoppor och bältros

Vem kan vaccineras mot vattkoppor?

Vaccin mot vattkoppor kan ges till barn från 12 månaders ålder och till vuxna. Det behövs två doser med minst fyra veckors mellanrum för att säkerställa skydd mot vattkoppor. Vaccin kan under särskilda omständigheter ges från 9 månaders ålder, men då behövs också ett annat intervall mellan doserna.

Vaccin mot vattkoppor ges i Sverige idag till medicinska riskgrupper i första hand men på senare år har privat vaccination av små barn blivit allt vanligare.

Folkhälsomyndigheten har utrett förutsättningarna för att införa vaccination mot vattkoppor i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och konstaterar att vattkoppsvaccin uppfyller samtliga kriterier för att ingå i ett vaccinationsprogram. Ett förslag om att införa vattkoppsvaccination i det svenska barnvaccinationsprogrammet lämnades till regeringen den 30 september 2024.

Vem ska inte vaccineras?

Personer med svår immunbrist ska inte vaccineras.

Barn som har feber, en säkerställd överkänslighet mot någon beståndsdel i vaccinet eller som fått en svår allergisk reaktion inom 48 timmar efter tidigare dos ska inte vaccineras.

Gravida bör inte vaccineras mot vattkoppor.

Skyddseffekt

Nästan alla småbarn utvecklar antikroppar mot vattkoppsvirus redan efter en dos vaccin men för ett långsiktigt skydd mot vattkoppor behövs två doser. Vid vaccinering i vuxenåldern eller efter puberteten utvecklas antikroppar hos cirka 80 procent av de vaccinerade efter en dos, och hos så gott som 100 procent efter två doser. Om en person insjuknar trots vaccinering får personen en betydligt mildare form av vattkoppor.

Biverkningar

Vaccinet kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. En lindrigare form av sjukdomen med enstaka blemmor eller (i sällsynta fall) blåsor uppträder 1-2 veckor efter vaccinationen hos cirka fem procent av de vaccinerade. Allmänsymtom är ytterst sällsynta.