Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna e-publikation kan användas som kunskapsstöd för de som vill veta mer ljud och buller samt olika metoder för att mäta och beräkna buller och höga ljud. Här finns fakta om ljud och buller; hur det uppstår, vilka olika typer av ljud det finns, hur ljudet upplevs och hur ljud kan spridas i omgivningen. Här förklaras också olika akustiska begrepp. I slutet av publikationen finns kapitlet "Mät- och beräkningsmetoder" som beskriver olika mät- och beräkningsmetoder som kan användas för buller inomhus och för höga ljudnivåer.

Analyserad och kommenterad statistik om buller samt statistik i tabeller och diagram.

Denna e-publikation är en genomgång av de vanligaste hälsoeffekterna av exponering för olika ljud och buller. Publikationen kan användas som kunskapsstöd för de som vill veta mer om hur buller och höga ljudnivåer kan påverka människors hälsa.

Trafik, ventilation, grannar och restauranger är de vanligaste källorna för vad som kallas samhällsbuller. Utöver att människor upplever sig störda, har buller negativ påverkan på hälsan.

Buller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Vanliga källor till buller är väg-, spår- och flygtrafik, fläktbuller i fastigheter, ljud från grannar, industrier och byggnadsarbeten, medan diskotek och konserter ger upphov till höga ljudnivåer.

Denna e-publikation beskriver hur Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus och höga ljudnivåer kan tillämpas, med flera exempel på buller och höga ljudnivåer i olika miljöer och situationer. Vägledningen är främst framtagen för att vara ett hjälpmedel för miljö- och hälsoskyddsnämnderna i deras tillsyn enligt miljöbalken.

Här har vi samlat information om de allmänna råd och vägledningar som rör buller och höga ljudnivåer. Riktvärden för buller inomhus och höga ljudnivåer framgår av de allmänna råden.

Folkhälsomyndigheten har låtit ta fram mätmetoder som kan användas tillsammans med våra allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13) och om höga ljudnivåer (FoHMFS 2014:15).

Allmänna råd. Beslutade: 2 januari 2014. Gäller från och med: 2 januari 2014.

Miljöfaktorer både inomhus och utomhus kan påverka människors hälsa. En stor enkät från Folkhälsomyndigheten visar att allt fler upplever besvär som trötthet, huvudvärk och sömnsvårigheter på grund av miljön i och omkring sin bostad.

Länkar till olika områden där det finns statistik om barn.

Tillgång till ett bra boende och en god närmiljö är viktiga förutsättningar för en god och jämlik hälsa. Storlek och kvalitet på bostaden, samt sociala och fysiska faktorer i närmiljön är faktorer som har betydelse.

På den här sidan finns vägledning om fastighetsägarens egenkontroll, vilka faktorer som bör ingå i egenkontrollen och vad som bör kontrolleras vid tillsyn. Vägledningen vänder sig till miljö- och hälsoskyddskontoren men det finns även information som vänder sig direkt till dig som är

Reglerna om inomhusmiljö och hälsoskydd i miljöbalken gäller även tillfällig vistelse i ankomstboenden för flyktingar som uppstått i en akut situation.

Ett faktablad om barns miljörelaterade hälsa som visar att det finns socioekonomiska skillnader både vad gäller exponering för riskfaktorer och tillgång till hälsofrämjande faktorer.

Nu skickas Miljöhälsoenkät 2023 ut för att kartlägga hur Sveriges vuxna befolkning påverkas av den miljö som man bor och lever i. Deltagarna i undersökningen får bland annat svara på om de besväras av inomhusmiljön hemma, oroas av klimatförändringen eller störs av buller eller luftföroreningar. Årets enkät skickas ut till 236 000 personer, nästan tre gånger så många som tidigare.

Hälsokonsekvenserna av klimatförändringen väntas öka både globalt och i Sverige, framför allt genom att förstärka redan befintliga risker och sårbarheter. Fler och mer intensiva, extrema väderhändelser såsom värmeböljor och skyfall förväntas.

Folkhälsomyndigheten har uppdaterat tillsynsvägledningen om hälsoskydd i skolor och förskolor. Vägledningen är tänkt att stärka tillsynsmyndigheterna och hjälpa de som ansvarar för verksamheterna.

Folkhälsomyndigheten följer upp och rapporterar om hur den miljörelaterade hälsan ser ut och utvecklas över tid i Sverige. Mycket handlar om hur vi påverkas av inomhusmiljön, men då detta är starkt kopplat till omgivningsmiljön runt bostad, skola och arbete följer vi även exponeringen utomhus.

Folkhälsomyndigheten deltar i Europeiska miljöbyråns (EEA) arbete med miljörelaterad hälsa.

Denna vägledning är ett hjälpmedel för miljö- och hälsoskyddsnämnderna i deras tillsyn enligt miljöbalken av tillfälliga boenden som vandrarhem, hotell, pensionat och campinganläggningar.

Folkhälsomyndigheten följer den miljörelaterade hälsan i Sverige bland annat genom den nationella miljöhälsoenkäten, där vi undersöker miljöns påverkan på hälsan genom att fråga om miljörelaterade exponeringar, besvär och sjukdomar.

Publikationen är en introduktion till arbetet med egenkontroll av inomhusmiljön i skolan eller förskolan. Den som ansvarar för en skola eller förskola ska bedriva ett löpande, systematiskt arbete för att förhindra att lokalerna, eller det man gör i verksamheten, påverkar människors hälsa eller

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör boende och närmiljö och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Miljöhälsorapport 2009 ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig i befolkningen. De miljöhälsofaktorer som tas upp i denna rapport har bedömts som särskilt relevanta ur hälsosynpunkt och är i