Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten är ett kunskapsunderlag som redovisar Folkhälsomyndighetens fortlöpande arbete att helgenomkarakterisera de olika genetiska grupperna av SARS-CoV-2 som cirkulerar i samhället. Detta för att stärka kunskapsläget kring viruset och dess möjliga utveckling samt för att bidra med en förmåga

Detta är den första genetiska karakteriseringen av SARS-CoV-2 i Sverige. Den fokuserar på de genetiska grupper som identifierats i diagnostiken under den tidiga fasen av pandemins utbredning i Sverige och omfattar isolat från fall diagnosticerade under perioden 31 januari 2020 när landets första

Faktabladet, från Utblick Folkhälsa, riktar sig till beslutfattare och andra som arbetar med självmordsprevention på nationell, regional eller lokal nivå.

En snabb systematisk litteraturöversikt (”rapid review”) som beskriver hur covid-19-pandemin har påverkat befolkningens hälsa. Rapporten vänder sig till dig som är aktör med uppdrag inom folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Utbrottet är över. Mellan 2016 och 2018 utreddes ett utbrott av hepatit A i Europa som var kopplat till sexuell smitta.

Faktabladet sammanfattar Folkhälsomyndigheten resultaten från en multinationell observationsstudie. I studien undersöktes förekomsten av suicid i början av covid-19-pandemin, jämfört med antalet förväntade suicid, i totalt 21 länder. Sammanställningen visar att förekomsten av suicid tycks vara i

Folkhälsomyndigheten har inventerat forskningen om covid-19 och personer som lever med hiv. I den här rapporten sammanställer vi kunskapsläget när det gäller sjuklighet, dödlighet och pandemins psykosociala utfall.

Tidslinjeverktyget som tidigare fanns på denna sida har upphört. Samtliga händelser som fanns i tidslinjen finns dock listade nedan.

Rapporten jämför effekterna av de olika strategierna i Finland och Sverige avseende skolor, på spridningen av SARS-CoV-2. Den kan användas som ett kunskapsunderlag vid ställningstagande till om skolstängning är aktuell.

Denna veckorapport publicerades den 19 januari 2024 och redovisar influensaläget vecka 2 (8–14 januari 2024). Specialavsnitt: Vaccinationstäckningen mot säsongsinfluensa samt Andra orsaker till luftvägsinfektion.

Rapporten är en kunskapssammanställning om hälsoeffekter av värme och av vetenskapligt förankrade råd för att hantera negativa hälsoeffekter av höga temperaturer i Sverige.

Rapporten Utrikesfödda och covid-19 redovisar statistik över fall, IVA-vårdade, och dödlighet i covid-19. Rapporten bygger på analyser av uppgifter för perioden 13 mars 2020–15 februari 2021. Den visar att utrikesfödda i Sverige har drabbats hårdare än svenskfödda av covid-19, med högre incidens av

I rapporten har Folkhälsomyndigheten undersökt hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat äldre ungdomars och unga vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa så här långt.

Förskolan med den utformning som finns i den nordiska länderna har positiva effekter på barns hälsa och utveckling, det visar denna rapport som har tagits fram i samverkan med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) och redovisar resultat från en systematisk litteraturöversikt i två

En kartläggande litteraturöversikt Litteraturöversikten syftar till att undersöka hur äldre upplever covid-19-pandemin när det gäller ensamhet, levnadsvanor och hälsa samt hur samhällets åtgärder för att minska smittspridningen har påverkat personer som är 70 år eller äldre. Exempel på

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades inga fall av West Nile-infektion i Sverige. Folkhälsomyndighetens laboratorium har under året analyserat 222 prover från 131 individer med frågeställning West Nile-infektion. Rapporterade fall av West Nile-infektion har under de senaste 15 åren

Rapporten redovisar resultatet av en egenprovtagning av covid-19 i region Stockholm under perioden 26:e mars och 3:e april 2020. Resultaten visar att ca 2,5 % Stockholmarna bar på SARS-CoV-2, det virus som orsakar covid-19, i de övre luftvägarna vid tidpunkten för undersökningen.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Den här rapporten sammanfattar den internationella forskningen om hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna påverkat hälsan och levnadsvanor bland ungdomar och unga vuxna, med särskilt fokus på införd fjärr- och distansundervisning. De inkluderade studierna hade gjort upprepade mätningar vid

Rapporten innehåller bland annat en kartläggning av hur de ingående antibiotikaprodukterna används i sjukvården samt en utvärdering av kostnaderna för pilotmodellen, samt Folkhälsomyndighetens sammanvägda bedömning av ersättningsmodellen och en rekommendation om att ersättningsmodellen bör

Rapporten presenterar hur kommuner, regioner och privata aktörer kan arbeta förebyggande med hälsoeffekter av värmeböljor och minska risken för att dö eller insjukna på grund av värmeböljor.

Beslutsunderlag för utvidgad rekommendation om en andra påfyllnadsdos covid-19-vaccin till alla personer 65 år och äldre, samt personer 18–64 år med Downs syndrom och personer 18–64 år med måttlig till allvarlig immunbrist.

Rapporten redovisar vi resultaten från en kartläggande litteraturöversikt som undersökt hur begreppet socialt deltagande (eng. social participation) beskrivs och tillämpas i studier om flyktingar. Vi redogör också för sambandet mellan ett socialt deltagande och olika aspekter av psykisk hälsa.

Rapporten beskriver de faktorer som har vägts in i beslutet om att fortsätta rekommendera vaccination mot covid-19 från 12 år i Sverige inför hösten 2022, och att två doser av vaccinet räcker som grundvaccination.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.