Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Kunskaper och kompetenser utvecklas genom olika former av lärande under livet och har ett starkt samband med människors förutsättningar för en god hälsa. Skolan är en arena som når alla barn och unga, både i sin roll som ansvarig för utbildning, och som plattform för ett hälsofrämjande arbete.

Rapporten är unik eftersom den har genomförts vart fjärde år sedan 1987. Rapporten har fokus på kunskap och attityder om hiv hos allmänheten (16–44 år) i Sverige. Rapporten ger en bild av hur kunskapsläget och attityderna har förändrats över tid.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 2 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med frågor om psykisk hälsa i kommuner, regioner och organisationer.

Vilka överväganden görs när antibiotika förskrivs inom den svenska slutenvården? Hur ser läkarna på sin egen kunskap om antibiotika och resistens? Vilka stöd och hinder upplever läkarna i sin förskrivning av antibiotika? Vad kan göras för att optimera antibiotikaanvändningen och minska onödig

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör lärande och utbildning och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Rapporten presenterar resultatet av en befolkningsundersökning om kunskaper och attityder till psykisk ohälsa och suicid. Den vänder sig till yrkesverksamma på kommunal, regional och nationell nivå. Särskilt användbart kan underlaget vara för dig som arbetar med psykisk hälsa, suicidprevention, jämlikhets- eller rättighetsfrågor.

De kunskaper som finns i dag om narkotikaanvändningen i befolkningen kommer från enkät- och intervjuundersökningar. Cannabis är den typ av narkotika som har studerats regelbundet och som är vanligast att använda.

Föräldraskapets betydelse för ungas användning av alkohol, narkotika, tobak, spel om pengar (ANTS) och psykisk hälsa

Faktabladet handlar om erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisning. Det bygger på resultat från undersökningen SRHR2017, en enkätstudie där personer i åldern 16–84 år fick svara på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). SRHR2017 visar att nästan en femtedel av

I september 2019 genomförde Folkhälsomyndigheten en nationell konferens i syfte att bidra till mer kunskap, möjlighet till erfarenhetsutbyte och visa på goda exempel i det förebyggande arbetet.

Fysiskt ansträngande arbete är vanligt i arbetslivet, samtidigt ökar stillasittandet inom många yrken. Oavsett om arbetet innebär mycket stående, stillasittande eller om det är fysiskt ansträngande så är det viktigt med rörelsevariation.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för uppföljning av folkhälsopolitikens målområden. Två målområden handlar särskilt om barns och ungas livsvillkor: 1 Det tidiga livets villkor och 2 Kunskaper, kompetenser och utbildning. Här finner du information om våra undersökningar som vi använder för att följa barns och ungas hälsa över tid och för att identifiera områden där det kan behövas insatser för att främja barns och ungas hälsa.

Stigmatisering av personer med olika typer av psykisk ohälsa har negativa konsekvenser för samhället i stort men också för den enskilda individen. Men det går att förändra. I arbetet med att förebygga psykisk ohälsa och självmord är insatser för att minska stigmatiseringen en viktig del.

Folkhälsomyndigheten arbetar för att öka allmänhetens kunskap om vad psykisk hälsa är, vad som påverkar den och vad man kan göra för att må bättre.

Grundförfattning. Beslutade: 2 januari 2014. Gäller från och med: 3 januari 2014.

Folkhälsomyndighetens kärnverksamhet är folkhälsa, med utgångspunkt i de folkhälsopolitiska målområdena. Målområdena grupperar hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer i människors livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan.

Här finns regler som är viktiga att känna till för att få servera alkohol. Informationen riktar sig främst till dig som är verksamhetsutövare med serveringstillstånd och dig som vill ansöka om ett.

Folkhälsa är en viktig drivkraft för att nå en hållbar regional utveckling.

För att skapa förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa bland unga behöver kunskap, attityder och beteenden som bibehåller ett ojämställt och ojämlikt synsätt på sexualitet och relationer bland unga diskuteras bland yrkesverksamma inom skolan.

En ny e-utbildning om god och jämlik hälsa finns nu på Folkhälsomyndighetens webbplats. Utbildningen är ett stöd för alla som arbetar med folkhälsa och social hållbarhet, eller i verksamheter som berörs av folkhälsopolitiken.

Den fjärde fasen handlar om hur ni kan välja och anpassa en insats som har utvecklats av någon annan och som redan används.

Det folkhälsopolitiska ramverket består av ett övergripande, nationellt folkhälsopolitiskt mål och åtta målområden. Det övergripande målet för folkhälsopolitiken har ett tydligt fokus på jämlik hälsa. Målet är att folkhälsopolitiken ska skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa

Grundförfattning. Beslutade: 2 januari 2014. Gäller från och med: 3 januari 2014.

Folkhälsomyndighetens har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.