Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Statistik i tabeller och diagram om mag- och tarmbesvär.

Detta utbrott av salmonella är över.

Klimatförändringen påverkar temperatur, nederbörd och växtsäsong vilket väntas gynna både smittbärande djur och smittämnen. Det gäller både de som förekommer i Sverige i dag och de som kommer med ett varmare klimat.

Tyfoidfeber är en svår sjukdom som i regel kräver sjukhusvård. Den finns över hela världen men är vanligare i fattigare länder med orent vatten och dålig hygien. I Sverige är den ovanlig, cirka tio fall rapporteras per år och i stort sett alla är smittade utomlands.

Utbrottet av Salmonella monofasisk Typhimurium är över.

Utbrottet av salmonella Kentucky är över men smittkällan kunde inte identifieras.

Kolera satte skräck i många under 1800-talet. Sjukdomen kom då från Indien och härjade i Europa, bara i Sverige dog vid den första pandemin (en sjukdom som sprider sig över flera världsdelar) över 12 000 personer. Mellan 1834 och 1874 rapporterades elva epidemier med kolera i Sverige och totalt dog

Klimatförändringen har flera negativa konsekvenser för människors hälsa. I Sverige utgör effekterna av värmeböljor det största hotet. Det visar Folkhälsomyndighetens risk- och sårbarhetsanalys, där totalt 14 olika hälsorisker bedömts.

Rotavirus är ett mycket smittsamt tarmvirus som orsakar mag- och tarminfektion (gastroenterit). Rotavirus delas in i sju serogrupper (A-G), som i sin tur delas in i serotyper. Viruset binder sig till slemhinnan i övre delen av tunntarmen, där det förökar sig i epitelcellerna.

Rapporten beskriver hanteringen av dricksvattenburna sjukdomsutbrott i Sverige och de utbrott under åren 1992–2011 som Folkhälsomyndigheten samlat in detaljerad information om inom ett nordiskt projekt. Vi jämför dessa utbrott med utbrott i andra nordiska länder och tidigare tidsperioder.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

I denna rapport identifieras vilka åtgärder som anses vara särskilt angelägna for att minska incidensen av listeriainfektion (listerios) hos människa. Dokumentet riktar sig huvudsakligen till de undertecknande myndigheterna, men kan även användas av andra myndigheter och näringen.

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende Metodbeskrivningen vänder sig till dig som praktiskt ska utföra mätning av vårdrelaterade infektioner, riskfaktorer och antibiotikaanvändning på särskilt boende. Här hittar du fördjupad information om

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

Nedan redovisas data och information kring utbrott av anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige 2016.

Rapporten redovisar resultaten från Sveriges medverkan i den europeiska punktprevalensmätningen av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning vid akutsjukhus under 2022-2023 där 54 svenska sjukhus deltog från samtliga 21 regioner.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Årets rapport visar att vissa skillnader mellan olika grupper till och med ökar över tid. Det gäller bland annat återstående medellivslängd och dödlighet i ett flertal diagnoser, som ökar mellan grupper med för- respektive eftergymnasial utbildningsnivå.

Vägledningen har tagits fram i samråd med en referensgrupp med representanter från Svenska Hygienläkarföreningen, Svensk Förening för Vårdhygien, MAS/MAR-riksförening, Föreningen för klinisk mikrobiologi, NAG Vårdhygien och Smittskyddsläkarföreningen.

Den här vägledningen om bassängbad utgör tillsammans med Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLF-FS 2021:11) om bassängbad ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också användas av verksamhetsutövare och andra intresserade.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.