Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I rapporten presenteras resultat från en studie om skillnader i positiv psykisk hälsa bland barn och unga i årskurs 9 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasiet. Rapporten vänder sig till forskare och andra med intresse av fördjupande läsning om positiv psykisk hälsa och dess fördelning bland barn och unga.

Rapporten handlar om insatser för att öka den fysiska aktiviteten i skolan och effekten på barns och ungas psykiska hälsa. Insatserna gäller exempelvis införandet av styrketräning på idrottslektionerna, rörliga lekredskap på skolgården eller yogalektioner.

Rapporten sammanställer statistik från olika datakällor för att ge en sammanfattande och aktuell lägesbild av psykisk hälsa och suicid, bland barn och vuxna, samt att beskriver utvecklingen under 2000-talet.

Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.

En systematisk kartläggning av litteraturöversikter som studerar skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn. När skolan lär barnen om psykisk hälsa och hur denna kan hanteras minskar inåtvända psykiska problem bland barnen. Ett gott socialt stöd från lärarna minskar också risken för inåtvända psykiska problem, medan mobbning i skolan ökar risken. Likaså verkar en god samhörighet med skolan minska risken för inåtvända psykiska problem medan låga skolprestationer verkar öka risken. Skolan är således en viktig arena som kan bidra till att minska psykiska problem bland barn.

För dig som arbetar med frågor som rör psykisk hälsa och suicidprevention på lokal och regional nivå har vi samlat en del av det kunskapsstöd som finns på vår webbplats i en digital broschyr. Relaterad läsning Följa, utvärdera och stödja insatser inom psykisk hälsa och suicidprevention Psykisk hälsa och suicidprevention

Här listas publikationerna inom området psykisk hälsa och suicidprevention som har publicerats av Folkhälsomyndigheten de senaste åren.

Folkhälsomyndigheten har beslutat hur 52 ideella organisationer ska dela på 150 miljoner kronor i statsbidrag. Pengarna ska användas till att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid.

På denna sida hittar du kunskapsstöd om att främja psykisk hälsa uppdelat på olika åldersgrupper och arenor. Observera att en del material kan passa under flera rubriker.

Det handlar om livet – så heter Sveriges strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention som stäcker sig från 2025 till och med år 2034. Här beskrivs delmål 4.

Kunskapsstöd om förekomst av olika aspekter av psykisk hälsa och hur den psykiska hälsan kan stärkas bland barn och unga och på de arenor där barn och unga befinner sig.

Faktorer som påverkar den psykiska hälsan tidigt i livet finns i hemmiljön, i närmiljön och i förskola och skola. Ett barns första år lägger en viktig grund för den psykiska hälsan senare i livet.

Den psykiska hälsan är inte jämnt fördelad i befolkningen. Faktorer som påverkar är bland annat kön, utbildning, socioekonomisk status, födelseland och sexuell läggning och könsidentitet. Dessa faktorer som påverkar den psykiska hälsan är viktiga att ta hänsyn till i det förebyggande arbetet.

Information om vad hälsofrämjande och förebyggande arbete kan innebära inom området psykisk hälsa och suicidprevention, förslag på konkreta insatser och stöd för planering och genomförande.

Den psykiska hälsan påverkas av vilken bakgrund vi har, hur vi lever och vad vi är med om. Den påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Och den kan förändras under livet.

Rapporten vänder sig bland annat till dem som arbetar med folkhälsa, socialt utsatta grupper eller samhällsplanering och som är intresserade av att få en sammanfattad bild av hur den psykiska hälsan är fördelad i Sverige och vilka underliggande processer som möjligtvis förklarar den ojämna fördelningen.

Här finns ett urval av material om psykisk hälsa och suicidprevention.

På Världsdagen för psykisk hälsa publicerar Folkhälsomyndigheten statistik över den psykiska hälsan. De flesta barn och vuxna har gott psykiskt välbefinnande, men i alla åldrar finns tecken på psykisk ohälsa – och bland vuxna är det den yngsta och den äldsta åldersgruppen som utmärker sig mest.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har i uppdrag att följa, utvärdera och stödja de insatser som kommuner och regioner genomför inom ramen för överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

I rapporten sammanfattas resultaten av kartläggningen Att inte bara överleva utan faktiskt också leva, som genomförts i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Kortversion utifrån Regeringens skrivelse 2024/25:77 Det handlar om livet – så heter Sveriges strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention som stäcker sig från 2025 till och med år 2034. Strategin innehåller ett samlat ramverk med mål och delmål och för första gången…

Rapporten redovisar vår uppföljning av insatser som bedrivits med hjälp av statliga stimulansmedel i regioner och kommuner under 2021, inom områdena lokala och regionala handlingsplaner, ungdomsmottagningar samt suicidprevention.

Faktabladet sammanfattar och diskuterar olika för- och nackdelar med att använda befintliga frågeformulär för att mäta stigmatisering. Faktabladet riktar sig främst till personer som är verksamma inom områdena folkhälsa, psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

I det här faktabladet beskriver vi hur ungdomsmottagningars arbetar med fokus på psykisk hälsa. Faktabladet vänder sig till dig som arbetar med hälsofrämjande eller förebyggande insatser inom t ex en myndighet, region eller kommun.

Utbildning, sysselsättning och inkomst är nära sammanknutna, och har stor betydelse för psykisk hälsa.