Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Balans i vardagen handlar om att skärmanvändning inte ska ta för mycket tid från sådant som är viktigt att göra och sådant som man mår bra av. Det kan till exempel gälla att sköta skolan, sova bra, umgås med familj och vänner, ägna sig åt fritidsintressen (utanför skärmen) och röra på sig.

Statistik i tabeller och diagram om sömnsvårigheter.

Här hittar du våra rekommendationer för barns och ungas skärmanvändning uppdelat på olika åldrar samt generella rekommendationer för sömn.

Rekommendationen är att barn som är yngre än 2 år helst inte ska använda skärmar alls.

Forskningen visar att hög användning av digitala medier kan leda till sämre sömn, depressiva symtom och missnöje med den egna kroppen. Barn och unga upplever att de kan fastna i användandet på bekostnad av sömn, relationer och fysisk aktivitet. Det är några av slutsatserna i en ny kunskapssammanställning.

Använd inte skärmar innan läggdags. En bra riktlinje är 30–60 minuter innan man ska sova. Lämna mobil och andra bärbara digitala enheter utanför sovrummet under natten.

Digitala medier är en del av vardagen, men ibland kan det vara svårt att hitta en sund balans. Den här vägledningen ger stöd och praktiska råd för hälsosamma skärmvanor för barn och unga – minska konflikter, få bättre sömn och använda digitala medier på ett tryggare sätt.

Tillgång till ett bra boende och en god närmiljö är viktiga förutsättningar för en god och jämlik hälsa. Storlek och kvalitet på bostaden, samt sociala och fysiska faktorer i närmiljön är faktorer som har betydelse.

Barn under 2 år bör inte använda digitala medier alls och äldre barn bör begränsa sin användning så att viktiga delar av livet inte trängs undan. En tumregel för skärmanvändning är max en till tre timmar per dag, beroende på ålder. Mobiler och surfplattor bör lämnas utanför sovrummet under natten.

Reflektera över om du mår bra. Tänk på att du behöver skärmfri tid och hitta en bra balans mellan skolarbete, en aktiv fritid, sömn, fysisk aktivitet, sociala relationer och digitala medier. En bra tumregel är max två till tre timmar skärmtid per dag.

Allt fler upplever hälsoproblem som trötthet, huvudvärk och sömnsvårigheter som kan kopplas till miljön i och runt deras hem. Nya rapporter från Folkhälsomyndigheten visar en markant ökning av sömnstörningar på grund av trafikbuller, samtidigt som tillgången till grönområden är ojämnt fördelad.

Rekommendationerna för barns och ungas skärmanvändning bygger på vår och Mediemyndighetens rapport Digitala medier och barns och ungas hälsa – En kunskapssammanställning. De har utvecklats genom forskningssammanställning, enkäter och dialoger med barn, unga, föräldrar och experter.

Rekommendationerna är att du som förälder styr vilket innehåll ditt barn tar del av och skapar goda vanor och rutiner för balans mellan till exempel lek, sömn och fysisk aktivitet. Titta på skärmen tillsammans med ditt barn.

Rekommendationerna som rör barn upp till 12 år vänder sig i första hand till föräldrar och andra vuxna som möter barnen i deras vardag.

Presentationsmaterial Det här är presentationsmaterial du kan använda för rekommendationerna för barns och ungas skärmanvändning som beskriver vad rekommendationerna bygger på, vad de innehåller samt tips i vardagen. Materialet är i PDF-format.

Folkhälsomyndighetens har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Buller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Vanliga källor till buller är väg-, spår- och flygtrafik, fläktbuller i fastigheter, ljud från grannar, industrier och

Här berättar vi kort om faktorer som påverkar de inomhusmiljöer barn vistas i, och hur viktiga dessa miljöer är för att främja barns hälsa. Vi ger också generella råd om hur du som arbetar med miljöhälsa i din kommun kan bidra till en god inomhusmiljö för barn.

Folkhälsomyndigheten följer den miljörelaterade hälsan i Sverige bland annat genom den nationella miljöhälsoenkäten, där vi undersöker miljöns påverkan på hälsan genom att fråga om miljörelaterade exponeringar, besvär och sjukdomar.

Digitala medier har blivit en stor del av många barns och ungas vardag. Det finns många positiva aspekter med användningen, samtidigt kan den också ha en negativ inverkan på till exempel sömn, motion och skolarbete. Den digitala världen kan också innebära utsatthet som mobbning, hot och sexuella trakasserier.

Miljöfaktorer både inomhus och utomhus kan påverka människors hälsa. En stor enkät från Folkhälsomyndigheten visar att allt fler upplever besvär som trötthet, huvudvärk och sömnsvårigheter på grund av miljön i och omkring sin bostad.

Rekommendationerna är att du som förälder styr vilket innehåll ditt barn tar del av och pratar med barnen om vad de gör och hur de kan påverkas av digitala medier. Förklara vad man behöver för att må bra och hjälp till att skapa goda vanor.

Övervikt och obesitas (fetma) beror på flertalet faktorer varav många har sin grund i vår biologi och genetik, eller i strukturella förutsättningar. Därför är de svåra att påverka som enskild individ.

Tidshantering handlar om hur mycket tid man ägnar åt digitala medier, och när på dygnet. Många barn har sitt sociala liv på nätet, men för mycket skärmtid är inte bra för hälsan. Det finns sätt att resonera om skärmtid och bestämma vad som ska gälla i er familj.

Allmänna råd. Beslutade: 2 januari 2014. Gäller från och med: 2 januari 2014.