Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsa är en viktig drivkraft för att nå en hållbar regional utveckling.

Senaste uppdateringarna om utbrottet av coronavirussjukdom (covid-19). Sidan uppdateras dagligen med antal fall kl. 14:00 eller när statistiken är sammanställd.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2001.

I rapporten presenteras resultat från en studie om skillnader i positiv psykisk hälsa bland barn och unga i årskurs 9 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasiet. Rapporten vänder sig till forskare och andra med intresse av fördjupande läsning om positiv psykisk hälsa och dess fördelning bland barn och unga.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2005.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Delrapporten omfattar undersökningar genomförda vecka 17-24, vecka 42-43 och vecka 48-49 2020, vecka 9-10, vecka 21-22, vecka 38-39 och vecka 47-48 2021 samt vecka 9-11 och vecka 34-36 2022. En sammanfattande slutrapport över alla delundersökningar kommer att sammanställas.

I rapporten visar att den testade ersättningsmodellen ledde till ökad tillgång på de aktuella antibiotikaprodukterna i vårt land och dessutom tillgång tidigare än andra jämförbara europeiska länder.

I denna analys undersöker vi hur individers risk för intensivvård med covid-19 samvarierar med typen av område de bor i. Risken för intensivvård med covid-19 har varit högst i områden med hög befolkningstäthet, hög andel som lever i relativ fattigdom och hög andel utrikesfödda. Det visar en analys som Folkhälsomyndigheten och Stockholms universitet har gjort.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

En kvalitativ studie om erfarenheter av och reflektioner om sexualitet, relationer och internet Rapportens syfte är att ge fördjupad kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) bland målgruppen unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Rapporten bygger på kvalitativa intervjuer med män och kvinnor i åldrarna 16-31 år…

Rapporten beskriver hanteringen av dricksvattenburna sjukdomsutbrott i Sverige och de utbrott under åren 1992–2011 som Folkhälsomyndigheten samlat in detaljerad information om inom ett nordiskt projekt. Vi jämför dessa utbrott med utbrott i andra nordiska länder och tidigare tidsperioder.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

I rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde psykiska besvär och psykiskt välbefinnande utifrån frågor som ingår i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor och utifrån de ungas egna upplevelser och erfarenheter.

Den här rapporten visar hur frågorna i Sveriges nationella folkhälsoenkät för år 2022 delas in och redovisas. Målgrupp är i första hand de personer som vill veta mer om enkätfrågorna och kunna göra analyser av datamaterialet.

I rapporten analyseras förutsättningar för att testa Läkemedelsindustriföreningens förslag på ersättningsmodell för nya essentiella antibiotika.

Vid ett webbinarium den 9 maj presenterade vi resultat och slutsatser från rapporten Folkhälsopolitik och regional utvecklingspolitik – En jämförande analys.

Rapporten handlar om det suicidpreventiva arbetet i Jönköpings län där räddningstjänsten har en central, samordnande roll. Rapporten visar att räddningstjänstens roll i det suicidpreventiva arbetet har breddats, från att enbart rycka ut vid akuta suicidlarm, till att ha ett samordningsansvar för det fortlöpande suicidpreventiva arbetet.

Rapporten är ett kunskapsunderlag för det övergripande målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten innehåller bland annat en kartläggning av hur de ingående antibiotikaprodukterna används i sjukvården samt en utvärdering av kostnaderna för pilotmodellen, samt Folkhälsomyndighetens sammanvägda bedömning av ersättningsmodellen och en rekommendation om att ersättningsmodellen bör förlängas i Sverige.

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens rapporter om Invasiva grupp-A streptokocker (iGAS) som publiceras regelbundet.