Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten presenterar resultaten från undersökningen i en grundrapport, liksom i olika temarapporter.

Hur mår skolbarn i Sverige och vilka levnadsvanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn?

År 2021/2022 presenteras för första gången resultat från Skolbarns hälsovanor för var och en av Sveriges 21 regioner. Det är möjligt tack vare det utökade urvalet i undersökningen, från cirka 10 000 elever till närmare 100 000 elever.

Här finner du enkäterna som har använts i de senaste årens undersökningar av Skolbarns hälsovanor.

Denna rapport bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2005, inom ramen för tvärsnittsundersökningen Skolbarns hälsovanor. Undersökningen äger sedan 1985/86 rum vart fjärde år och genomförs i ett flertal länder, senast i ett drygt 40-tal länder,inom ramen för ett WHO-samarbete. I denna rapport finns därför även vissa uppgifter från tidigare år. Internationella jämförelser publiceras dock i en separat rapport utgiven av WHO.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Nästan tre av tio skolbarn har en långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller annat långvarigt hälsoproblem. Det kan handla om till exempel diabetes, allergi, eksem eller adhd.

Rapporten bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2001. Mer fördjupade analyser kommer att publiceras senare och de internationella resultaten publiceras i en separat rapport från WHO.

Denna rapport innehåller delar av resultaten från 2009/10 års undersökning och jämförelser med de föregående årens resultat, uppdelat på kön och ålder. Rapporten vänder sig till sakkunniga, praktiker och politiker inom området barn och ungas uppväxtvillkor.

Hur har barns och ungas levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2013/14. Det är en enkätundersökning av levnadsvanor och hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar som har genomförts i Sverige vart fjärde år sedan 1985/86.

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar som har genomförts i Sverige vart fjärde år sedan 1985/86. Den genomförs dessutom i närmare 50 länder i Europa, Nordamerika och Asien.

Varje land som deltar i den internationella undersökningen Skolbarns hälsovanor har en forskningsledare och ett antal medarbetare i sitt team.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Trivseln i skolan fortsätter att minska sedan 2013/2014 för både flickor och pojkar i åldrarna 13 och 15 år. Skolstressen fortsätter att öka sedan 2009/2010 för både flickor och pojkar i alla åldrarna. Allt fler mobbas i skolan sedan 2009/2010.

Under 2021/2022 genomfördes den tionde datainsamlingen inom studien Skolbarns hälsovanor. Fler skolor än tidigare bjöds in för att resultaten ska kunna presenteras för varje region. Undersökningen visar hur 11-, 13- och 15-åringar mår, har det i skolan och hemma samt vilka levnadsvanor de har.

Pojkar skattar sin hälsa högre, är mer tillfreds med livet och har färre hälsobesvär jämfört med flickor. Däremot är övervikt och fetma vanligare bland pojkar än flickor. Det är ungefär lika vanligt bland pojkar och flickor att ha en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.

Andelen skolbarn som har snusat ökar. Vidare har de senaste decenniernas nedåtgående trend i alkoholkonsumtion avstannat. Endast en femtedel av skolbarnen är tillräckligt fysiskt aktiva. Utvecklingen av matvanor är blandad, allt färre äter frukost varje dag men allt fler äter grönsaker.

Under lång tid har andelen barn som kan prata med sin mamma om problem varit hög. Andelen som kan prata med sin pappa har dock ökat över tid. Var femte flicka och var tionde pojke känner sig ensam.

Faktablad med data från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor bland 11–15-åringar. Finns även på engelska.

Hur mår skolbarn i Sverige och vilka vanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn? Det tar Folkhälsomyndigheten reda på genom undersökningen Skolbarns hälsovanor.

WHO:s rapport med internationella resultat från 45 olika länder 2017/18 visar att skolbarn i Sverige har jämförelsevis goda relationer till föräldrar och lärare samt goda levnadsvanor. De rör sig dock lite och har oftare psykosomatiska besvär jämfört med skolbarn i andra länder.

Rapporten visar att sju av tio barn i grundskolan uppgav att de var oroliga för coronaviruset och drygt hälften av barnen uppgav att covid-19-pandemin påverkade deras fritidsaktiviteter mycket eller ganska mycket. Det visar resultaten från en ny pilotstudie.

Faktabladet handlar om skillnader i skolbarns konsumtion av grönsaker och godis, inklusive choklad, utifrån ett antal socioekonomiska faktorer och kön. Resultaten kommer från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

Resultat från Skolbarns hälsovanor visar att dessa barn är mer utsatta för mobbning i skolan, något oftare har riskabla levnadsvanor och något mindre hälsosamma levnadsvanor än barn som bor på annat sätt. Detta innebär en ökad risk för ohälsa bland dessa barn.

I denna rapport presenterar vi resultat från en undersökning av sambandet mellan skolbarns fysisk aktivitet och deras rapporterade psykiska hälsa.