Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Snusanvändning innebär risker för hälsan. Här sammanfattar vi kunskapen om hälsorisker vid användning av snus.

Användning av tobaks- och nikotinprodukter är beroendeframkallande och användning innebär hälsorisker. Här kan du hitta information om hälsorisker och skador vid rökning, användning av snus och elektroniska cigaretter.

Rökfria tobaksvaror som tillhandahålls konsumenter på den svenska marknaden ska uppfylla lagens produktkrav. Exempelvis ska en styckförpackning med portionsförpackat snus innehålla minst 20 portioner.

Det finns produkter med enbart nikotin, till exempel e-cigaretter och nikotinsnus. Benämningar som vape, tobaksfritt snus och vitt snus kan få dem att framstå som mindre skadliga men nikotinets toxiska och beroendeframkallande egenskaper kan påverka hälsan negativt.

Bland personer som använder e-cigaretter (elektroniska cigaretter) eller snus är det fler som med tiden börjar röka jämfört med personer som inte använder produkterna. En kunskapssammanställning visar på möjliga samband mellan att använda e-cigaretter eller snus och rökning. Här sammanfattar vi de viktigaste resultaten.

I Sverige har rökningen minskat stadigt under lång tid, men fortfarande är det 5,4 procent i befolkningen som röker dagligen och skillnaderna mellan olika grupper är stora. Ny statistik från Folkhälsomyndigheten visar också att användningen av e-cigaretter och nikotinsnus ökar och är vanligast bland unga 16–29 år.

Användning av nikotinprodukter, som nikotinsnus och e-cigaretter, har ökat bland unga. Det visar resultat från undersökningarna Skolbarns hälsovanor och Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN:s) nationella skolundersökning.

Rapporten innehåller en sammanställning av befintlig kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar i form av brukets omfattning, hälsorisker, sjukdomsbörda och dödlighet samt samhällskostnader. Skadeverkningarna beskrivs i relation till varandra utifrån vetenskaplig grund.

Den dagliga rökningen av cigaretter har minskat i Sverige sedan 1980-talet. Minskningen sammanfaller med det breda tobaksförebyggande arbete som bedrivits under samma tid.

Faktabladet, från Utblick folkhälsa, riktar sig till verksamheter och professioner som arbetar med hälsofrämjande och förebyggande arbete inom ANDTS på nationell, regional och lokal nivå.

Vägledningen är ett stöd för tillsyn över märkning av tobaksvaror, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare, örtprodukter för rökning samt tobaksfria nikotinprodukter.

Vägledningen är ett stöd för tillsyn över detaljhandel med tobaksvaror, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare, örtprodukter för rökning samt tobaksfria nikotinprodukter.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Tillsyn och marknadskontroll enligt lagen om tobak och liknande produkter samt tillsyn enligt alkohollagen, lagen om tobaksfria nikotinprodukter och lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Rapporten är baserad på en självselekterad, webbaserad enkätstudie som utfördes hösten 2014. Utgångspunkten är Folkhälsomyndighetens uppdrag att följa upp hälsan bland homo- och bisexuella samt transpersoner.

Rapporten riktar sig främst till beslutsfat­tare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå. Den utgör ett unikt underlag för prioriteringar och åtgärder för att förebygga ohälsa och uppnå en god och jämlik hälsa, till exempel i arbetet med folkhälsopolitikens målområden, miljömålen och Agenda 2030.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de miljöer och grupper i samhället som riskerar de allvarligaste konsekvenserna av covid-19.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar som har genomförts i Sverige vart fjärde år sedan 1985/86. Den genomförs dessutom i närmare 50 länder i Europa, Nordamerika och Asien.

Eftersom snusinnehållet varierar mellan olika länder så berättar vi här vad vi vet om hälsorisker med snus som används i Sverige. Tobakssnus innehåller tobak och nikotin. Nikotinssnus innehåller enbart nikotin. Användning av tobakssnus kan ge en ökad risk för tillfälligt högt blodtryck, diabetes typ 2 och vissa cancerformer…

Yttrande från Folkhälsomyndigheten