Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Vägledningen har tagits fram i samråd med en referensgrupp med representanter från Svenska Hygienläkarföreningen, Svensk Förening för Vårdhygien, MAS/MAR-riksförening, Föreningen för klinisk mikrobiologi, NAG Vårdhygien och Smittskyddsläkarföreningen.

Vägledningen tar upp relevant miljölagstiftning och framförallt miljöfaktorer såsom städning och rengöring, luftkvalitet och ventilation, allergener, smittskydd och hygien. I vägledningen framgår exempel på vad som kan ingå i verksamhetsutövarens egenkontroll inom hälsoskydd och vad som kan kontrolleras vid tillsyn.

Utbrottet av vankomycinresistenta enterokocker i Gävleborg bedöms avslutat från december 2014.

Mötesanteckningar från Folkhälsomyndighetens Samverkansgrupp för vårdhygieniska frågor, 2023-10-24.

Mötesanteckningar från Folkhälsomyndighetens Samverkansgrupp för vårdhygieniska frågor 2024-10-24.

Mötesanteckningar från Folkhälsomyndighetens Samverkansgrupp för vårdhygieniska frågor, 2024-05-14.

Denna rapport sammanställer aktuell kunskap avseende epidemiologi, diagnostik och vårdhygien samt ger förslag till handläggning utifrån aktuella evidens och erfarenheter. Dessutom ges exempel på hur landsting och kommuner har arbetat för att kartlägga, hantera och förebygga norovirusutbrott.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Kunskapsunderlag innehåller rekommendationer, referensmetodik och bakgrundsdokumentation angående diagnostik, screening, epidemiologisk typning, smittspårning och förebyggande av smittspridning då det gäller vankomycinresistenta enterokocker (VRE).

Rapporten visar att trots att många barn har allergibesvär saknar många skolor och förskolor ett generellt, förebyggande allergiarbete. I stället fokuserar man arbetet på enskilda barn med redan konstaterade svåra besvär och ofta med särlösningar som pekar ut barnet.

Den här vägledningen om bassängbad utgör tillsammans med Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLF-FS 2021:11) om bassängbad ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också användas av verksamhetsutövare och andra intresserade.

Denna rapport sammanfattar kunskap och föreslår förebyggande åtgärder, åtgärder för övervakning samt hantering av utbrott orsakade av Clostridioides difficile.

Planeringsstödet ska fungera som bakgrund och stöd i planeringen för en pandemi för berörda nationella myndigheter, regionernas smittskyddsläkare, beredskapschefer och beredskapssamordnare, samt för övriga verksamhets- och planeringsansvariga inom regionernas och kommunernas vård och omsorg.

Här finns samlad information om aktuella vacciner och vaccinationer mot covid-19, riktad till vårdpersonal som utför vaccinationerna. Vägledningen uppdateras löpande.

Swedish Antibiotic Utilisation and Resistance in Human Medicine Swedres 2013 – i korthet sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan. Under 2013 minskade antibiotikaförsäljningen i Sverige med 8 procent.

Underlag för samverkansgruppens fortsatta arbete Handlingsplanen har tagits fram av de 26 myndigheter och organisationer som vid tidpunkten ingick i den Nationella samverkansfunktionen för arbetet mot antibiotikaresistens. Den omfattar hälso- och sjukvård, folkhälsa, den yttre

Tillsynsvägledningen om förebyggande åtgärder mot objektburen smitta ska fungera som ett stöd för tillsynsmyndigheterna i deras hälsoskyddstillsyn enligt miljöbalken.

I rapporten har Folkhälsomyndigheten undersökt hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat äldre ungdomars och unga vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa så här långt.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Vilka överväganden görs när antibiotika förskrivs inom den svenska slutenvården? Hur ser läkarna på sin egen kunskap om antibiotika och resistens? Vilka stöd och hinder upplever läkarna i sin förskrivning av antibiotika? Vad kan göras för att optimera antibiotikaanvändningen och minska onödig

Varje rörelse räknas handlar om vardagsrörelsen och i boken ges tips på hur stillasittandet kan brytas till fördel för mer rörelse i vardagen. Boken ger en kort inblick i vad forskningen säger om varför det är så viktigt samt hur aktuella rekommendationer om fysisk aktivitet ser ut och hur mycket

Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande ger rekommendationer för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige, oavsett kön, kulturell bakgrund, socioekonomisk status eller funktionsnedsättning. Det övergripande budskapet är att all rörelse räknas.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och