Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
Lyssna153 träffar på suicid sverige inom Hela webbplatsen
-
Suicid bland barn i Sverige – Kunskapsstöd
Publicerad:Faktabladet sammanfattar resultat från en forskningsstudie bland barn i Sverige som dött i suicid under perioden 2000-2018 samt myndighetens egna analyser om psykiatriskt vårdutnyttjande och uttag av psykofarmaka för denna grupp.
-
Efterlevande efter suicid
Uppdaterad:Ett suicid drabbar många människor kring den som avlidit och kan leda till både sämre psykisk hälsa och högre suicidrisk hos de närstående. Stöd till de efterlevande är därför en viktig del av det suicidpreventiva arbetet.
-
Suicid i världen
Uppdaterad:Varje år dör omkring 700 000 människor i världen av suicid, och de flesta som avlider är män. Det finns stora geografiska skillnader i hur vanligt suicid är, både bland män och kvinnor.
-
Statistik om suicid
Uppdaterad:Samlad statistik om suicid, suicidförsök och suicidtankar i olika grupper i befolkningen. Vi presenterar också utvecklingen över tid, och variationer över året.
-
Alkohol och suicid – Analyser av svenska data
Publicerad:Rapporten påvisar inget samband mellan alkoholkonsumtion och självmord för perioden 1995–2015. En ökning i lokala alkoholförebyggande insatser är relaterad till en minskning av suicidförsök vilket ger visst stöd för att lokalt alkoholpreventivt arbete kan minska suicidförsök.
-
Psykisk hälsa och suicid i Sverige – Statistik om nuläge och utveckling fram till 2022
Publicerad:Rapporten sammanställer statistik från olika datakällor för att ge en sammanfattande och aktuell lägesbild av psykisk hälsa och suicid, bland barn och vuxna, samt att beskriver utvecklingen under 2000-talet.
-
Konferens kraftsamlar för att minska suicid
Publicerad:Den 25-26 oktober samlas över 500 deltagare på den nationella suicidpreventiva konferensen i Östersund. Folkhälsomyndigheten är en av arrangörerna, och i samband med konferensen publicerar vi en ny temarapport om suicidprevention för att belysa myndighetens arbete på området.
-
Ingen ökning av suicid i covid-19-pandemins tidiga skede
Publicerad:Faktabladet sammanfattar Folkhälsomyndigheten resultaten från en multinationell observationsstudie. I studien undersöktes förekomsten av suicid i början av covid-19-pandemin, jämfört med antalet förväntade suicid, i totalt 21 länder. Sammanställningen visar att förekomsten av suicid tycks vara i stort sett oförändrad eller minskad under den studerade perioden.
-
Ökning av suicid bland unga vuxna 20–29 år – Fördjupad analys
Publicerad:Faktabladet riktar sig främst till yrkesverksamma inom suicidprevention och psykisk hälsa och som har samordnande, planerande eller beslutande funktioner på nationell, regional eller lokal nivå.
-
Suicid ökar bland unga vuxna men inte bland tonåringar
Publicerad:Folkhälsomyndigheten har tidigare rapporterat om att antalet suicid har ökat i gruppen 15–29 år. Djupare analyser visar att det är åldersgruppen 20-29 år som står för ökningen medan utvecklingen varit oförändrad i åldersgruppen 15-19 år.
-
Högre risk för suicid bland personer som blir sjukskrivna eller arbetslösa
Publicerad:I det här faktabladet redovisar vi resultat från analyser om sysselsättning, inkomst och suicid. Resultatet visar genomgående att skiften från förvärvsarbete till andra former av sysselsättningar eller inkomstkällor innebar en ökad risk för suicid jämfört med att stanna kvar i förvärvsarbete. Faktabladet riktar sig till aktörer som arbetar med suicidprevention, exempelvis i kommuner, regioner och ideella organisationer.
-
Riskfaktorer och förebyggande insatser för suicidförsök och suicid bland äldre
Publicerad:Uppdaterad:Faktabladet riktar sig till främst till professionen inom hälso- och sjukvården, vårdgivare, omsorgspersonal och forskare som arbetar med frågor om äldres hälsa.
-
Hur vi tar fram statistik om psykisk hälsa och suicid
Publicerad:Faktabladet vänder sig till dig som arbetar regionalt med psykisk hälsa eller suicid och som vill veta mer om den statistik som används för att följa utvecklingen inom området.
-
Stöd till efterlevande vid suicid – Samlad kunskap för yrkesverksamma
Publicerad:Rapporten ger grundläggande kunskap om hur suicid kan påverka efterlevande och om deras olika behov av stöd. Vidare beskriver vi olika roller när det gäller stöd till efterlevande vid suicid. Materialet syftar till att ge en överblick över området och innehåller länkar som kan vara användbara, både i ett strategiskt utvecklingsarbete och i mötet med efterlevande.
-
Synen på psykisk ohälsa och suicid – En befolkningsundersökning om kunskaper och attityder
Publicerad:Rapporten presenterar resultatet av en befolkningsundersökning om kunskaper och attityder till psykisk ohälsa och suicid. Den vänder sig till yrkesverksamma på kommunal, regional och nationell nivå. Särskilt användbart kan underlaget vara för dig som arbetar med psykisk hälsa, suicidprevention, jämlikhets- eller rättighetsfrågor.
-
Statistik om stigmatisering av personer med psykisk ohälsa och suicid
Uppdaterad:De flesta i Sverige tror att psykisk ohälsa gör det svårare få anställning, vänner och familj, det visar resultatet av en befolkningsundersökning som Folkhälsomyndigheten har genomfört. Samtidigt svarar många att de tror att de flesta som lever med långvarig psykisk ohälsa har meningsfulla liv.
-
Statistik om psykisk hälsa i Sverige
Uppdaterad:Flertalet barn och vuxna i Sverige svarar att de har en god allmän hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt är det vanligt att ha olika typer av psykiska besvär, såsom oro, stress och sömnbesvär. Det är också fler idag än tidigare som får psykiatrisk vård. Här sammanfattar vi den senaste statistiken om psykisk hälsa i befolkningen, baserat på våra vanligaste datakällor.
-
Vilken sjukvård har unga och unga vuxna som tagit sitt liv fått? – Resultat från en studie baserad på retrospektiv granskning av sjukvårdsjournaler
Publicerad:Den här rapporten redovisar resultaten av en delstudie baserad på en retrospektiv granskning av sjukvårdsjournaler och lex Maria-anmälningar av suicid bland unga och vuxna i åldrarna 15–44 år som tagit sitt liv i fyra olika regioner i Sverige under 2015.
-
Stigmatisering vid ångestsyndrom i Sverige och internationellt
Publicerad:I det här faktabladet beskriver vi befolkningens attityder till personer med ångestsyndrom, både i Sverige och internationellt. Särskilt vanlig är föreställningen att ångesten är orsakad av personen själv och att man kan komma över sina problem genom att ta sig samman.
-
Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2023
Publicerad:Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.
-
Små förändringar i psykisk hälsa under covid-19-pandemin i Sverige
Publicerad:Faktabladet vänder sig till främst till professionen inom områdena folkhälsa, psykisk hälsa och suicidprevention men även yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården.
-
Kartläggning av insatser som syftar till att minska stigma om psykisk ohälsa – En litteraturöversikt av grå litteratur
Publicerad:Rapporten riktar sig till tjänstemän och andra intressenter på nationell, regional och lokal nivå som är involverade i planering av folkhälsoinsatser för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid.
-
Covid-19-pandemins tänkbara konsekvenser på folkhälsan
Publicerad:Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån situationen i Sverige under våren 2020.
-
Tema Suicidprevention – Aktuell kunskap från Folkhälsomyndigheten 2023
Publicerad:Rapporten ger en samlad bild av och sprida information om Folkhälsomyndighetens arbete inom området suicidprevention under de senaste åren. Rapporten innehåller exempel på bland annat samarbetsprojekt som genomförts med andra aktörer samt material och publikationer som tagits fram om suicid och suicidprevention.
-
Hälsa hos personer som är utrikes födda – skillnader i hälsa utifrån födelseland
Publicerad:Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer som bor i Sverige.