Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Information om vaccinationsprogrammet genom tiderna finner du här nedan. Att vi i tabellen inte alltid anger exakta årtal beror på att vaccineringen började vid olika tidpunkter i olika delar av landet.

Anteckningar från Folkhälsomyndighetens referensgrupp för nationella vaccinationsprogram, den 17 oktober 2022 (kl. 13:00–16:00).

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Faktablad till föräldrar om vaccination mot rotavirusinfektion i det svenska vaccinationsprogrammet. Översättningar finns till andra språk.

Information till föräldrar om HPV och vaccination som alla barn i årskurs 5 erbjuds inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Översättningar finns till andra språk.

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Ett informationsblad till föräldrar som beskriver sjukdomarna som ingår i vaccinationsprogrammet för barn och ger en överblick av vilka vaccinationer som ges vid vilken ålder inom BVC och elevhälsan. Översättningar finns till andra språk.

Faktabladet vänder sig till elever, barn och unga i skolan, om vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta. Finns översatt till olika språk.

Ett faktablad till vårdnadshavare om vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund i det svenska vaccinationsprogrammet. Översättningar finns till andra språk.

Information till föräldrar med barn som av olika anledningar inte vaccinerats mot sjukdomarna som ingår i det svenska vaccinationsprogrammet. Översättningar finns till andra språk.

Ett faktablad till elever, barn och unga i skolan, om vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund i det svenska vaccinationsprogrammet.

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar förebyggande åtgärder mot invasiv meningokockinfektion i form av postexpositionsprofylax med antibiotika och i form av preexpositionsprofylax med vaccination.

Denna kartläggning och analys av covid-19-pandemins konsekvenser för folkhälsoarbetet kan vara ett stöd för kommuner och regioner för att återuppta de folkhälsorelevanta insatserna efter pandemin och för att bedöma om vissa insatser eller grupper behöver prioriteras extra. Detta har i sin tur

The Communicable Diseases Ordinance contains 13 criteria that form the basis of an investigation of vaccination programmes. This knowledge base is a scientific review based on these criteria. 

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Denna vägledning ger information om de läkemedel som finns i beredskap inför en influensapandemi, hur de tillgängliggörs och hur de ska användas. Det ger stöd för regionernas planering av hur de kan hantera och genomföra medicinska motåtgärder och en kort beskrivning av de involverade nationella

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Rapporten beskriver resultaten från en studie i Västerbottens län där föräldrar till 5 163 treåringar under 2014–2016 fått svara på 31 frågor för att undersöka socioemotionell förmåga hos deras barn.

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.