Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Informationsbladet vänder sig till näringsidkare som säljer eller lämnar ut folköl, tobaksvaror, e-cigaretter och påfyllningsbehållare samt receptfria läkemedel.

Publikationen fungerar som ett stöd för kommunen och kontrollköparen i arbetet med att planera och utföra kontrollköp.

Vägledningen riktar sig till dig som jobbar på kommunen och som i din yrkesroll ska bedöma ett egenkontrollprogram vid ansökan om tillstånd att sälja tobaksvaror, samt tillsyn av försäljning av tobaksvaror, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare samt tobaksfria nikotinprodukter. Vägledningen ger stöd för vilka rutiner ett egenkontrollprogram bör innehålla.

Vägledningen riktar sig till dig som är detaljhandlare som vill börja sälja eller säljer tobaksvaror, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare eller tobaksfria nikotinprodukter samt partihandlare som vill börja sälja eller säljer tobaksvaror. Vägledningen ger stöd för vilka rutiner ett egenkontrollprogram bör innehålla.

I faktabladet kan du läsa mer om lagen och skolans ansvar. Faktabladet vänder sig till dig som är ansvarig för rökförbudet eller arbetar i skola/barnomsorg.

Ändringsförfattning. Beslutade: 18 oktober 2023. Gäller från och med: 1 december 2023.

Ändringsförfattning. Beslutade: 7 oktober 2020. Gäller från och med: 15 november 2020.

Vägledningen är ett stöd för tillsyn över detaljhandel med tobaksvaror, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare, örtprodukter för rökning samt tobaksfria nikotinprodukter.

Den här rapporten visar hur frågorna i Sveriges nationella folkhälsoenkät för år 2022 delas in och redovisas. Målgrupp är i första hand de personer som vill veta mer om enkätfrågorna och kunna göra analyser av datamaterialet.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Rapporten redovisar den första heltäckande svenska undersökningen om hur det kan vara att leva med hiv i Sverige idag. Rapporten syftar till att ge ny och uppdaterad kunskap om hur personer med hiv skattar sin livskvalitet relaterat till hälsoutfall, levnadsvanor och livsvillkor samt om skillnader

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Rapporten är baserad på en självselekterad, webbaserad enkätstudie som utfördes hösten 2014. Utgångspunkten är Folkhälsomyndighetens uppdrag att följa upp hälsan bland homo- och bisexuella samt transpersoner.

Kartläggande litteraturöversikt av longitudinella studier från Norden Rapporten redovisar resultat från en kartläggande litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar baserade på nordiska studier om risk- och skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn,

Kunskapsstödet innehåller kunskap, internationella riktlinjer och hur man arbetar evidensbaserat och etiskt med substansanvändning i praktiken. Guiden riktar sig framför allt till samordnare men även till andra yrkesverksamma inom det hälsofrämjande och ANDTS-förebyggande området. 

Folkhälsomyndighetens återrapportering av uppdraget från regeringen att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet.

I rapporten undersöks hur ojämlikheten utvecklats över tid med hjälp av ett antal kärnindikatorer för hälsa och förutsättningar för hälsa. För att ge en rättvisande bild av ojämlikhet är det bra att använda en kombination av olika mått på ojämlikhet som att titta på både absoluta och relativa

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Hur har barns och ungas levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2013/14. Det är en enkätundersökning av levnadsvanor och hälsa