Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Affischen visar snabbguidens arbetscykel och de fyra aspekter som behöver övervägas för att arbetet ska bli framgångsrikt.

Andelen skolbarn som har snusat ökar. Vidare har de senaste decenniernas nedåtgående trend i alkoholkonsumtion avstannat. Endast en femtedel av skolbarnen är tillräckligt fysiskt aktiva. Utvecklingen av matvanor är blandad, allt färre äter frukost varje dag men allt fler äter grönsaker.

Tobaksfria nikotinprodukter regleras i lagen om tobaksfria nikotinprodukter. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om produktanmälan, produktkrav, försäljning och marknadsföring av tobaksfria nikotinprodukter.

Från och med den 1 januari 2023 omfattas tobaksfria nikotinprodukter av flera nya lagkrav. Kraven gäller både produkterna och förpackningarna, som ska märkas med hälsovarningar och innehållsdeklaration. De nya reglerna liknar de som sedan tidigare gäller för tobaksvaror och e-cigaretter.

Det finns produkter med enbart nikotin, till exempel e-cigaretter och nikotinsnus. Benämningar som vape, tobaksfritt snus och vitt snus kan få dem att framstå som mindre skadliga men nikotinets toxiska och beroendeframkallande egenskaper kan påverka hälsan negativt.

Det har blivit vanligt bland unga att använda nyare nikotinprodukter som nikotinsnus och e-cigaretter. Nästan var femte kvinna i åldern 16-29 år uppger att de använder nikotinsnus, visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten.

Hur mår skolbarn i Sverige och vilka vanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn? Det tar Folkhälsomyndigheten reda på genom undersökningen Skolbarns hälsovanor.

En stor undersökning bland elever visar att trivseln i skolan minskar, samtidigt som skolstressen ökar. Allt fler unga har också en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom, så som adhd eller allergi. Flera av resultaten i undersökningen presenteras även på regional nivå och kan utgöra underlag

Perioder av höga temperaturer kan vara påfrestande på hälsan, och med klimatförändringen förväntas värmeböljor bli vanligare. Därför har Folkhälsomyndigheten sammanställt kunskap på området och tagit fram en vägledning och informationsmaterial som stöd i samhällets beredskap för värmeböljor.

I Sverige beräknas den totala alkoholkonsumtionen vara 8,8 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Ungefär 16 procent av befolkningen har en riskkonsumtion, vilket är en konsumtion som ger en tydligt ökad risk för skador och sjukdomar.

Rapporten innehåller svenska transpersoners beskrivningar och utsagor kring möjligheter och hinder för sexuell hälsa, samt berör sexuellt risktagande och möten med personal inom hälso- och sjukvården.

Rapporten beskriver erfarenheter och insikter från ungdomar om snus och snusanvändning, framförallt nikotinsnus. Den baseras på intervjuer med 25 ungdomar mellan 13 och 19 år om användning, exponering, hälsa och smaksättning av snus.

Rapporten presenterar hur kommuner, regioner och privata aktörer kan arbeta förebyggande med hälsoeffekter av värmeböljor och minska risken för att dö eller insjukna på grund av värmeböljor.

Grundförfattning. Beslutade: 26 april 2016. Gäller från och med: 20 maj 2016.

Rapporten sammanfattar Sveriges narkotikasituation under 2022 (delvis 2023) och innehåller till största del uppgifter som Folkhälsomyndigheten tillsammans med flera andra myndigheter rapporterat in till EU:s narkotikamyndighet, EMCDDA, år 2023.

Kunskapsunderlaget presenterar en sammanfattning av olika synpunkter på hur snabbsvarstester för syfilis kan användas i avsikt att öka den frivilla testningen. Ett stöd till de mottagningar som använder, eller planerar att börja använda, snabbsvarstester för syfilis.

Vägledningen är ett stöd för tillsyn över märkning av tobaksvaror, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare, örtprodukter för rökning samt tobaksfria nikotinprodukter.

Rapporten som utgör en sammanställning av den senaste vetenskapen inom området belyser de hälsofrämjande effekter som tillgång till dagsljus ger. Bebyggelsens utformning är den viktigaste bestämningsfaktorn för dagsljusexponering och särskilt viktigt är det att planera för goda ljusförhållanden i

Vägledningen ger stöd och rekommendationer till arbetet i kommuner och regioner med att utveckla handlingsplaner för att förebygga och hantera negativa hälsoeffekter av värmeböljor.

Rapporten beskriver hur Folkhälsomyndigheten i ett pilotprojekt har testat att tillämpa en systemanalytisk metod på några avgränsade områden inom livsmedelskonsumtion.

Rapporten beskriver den aktuella situationen och utvecklingstrender inom ANDTS-området utifrån kunskapsunderlag och webbstatistik publicerad av myndigheter och ideella organisationer. I en avslutande kommentar uppmärksammar vi vissa av de förhållanden och trender som inte är i linje med politikens

Rapporten beskriver nationella myndigheters arbete inom området alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS) under 2022. Syftet är att redovisa vilket arbete som myndigheterna har bedrivit, men också att svara på om det har gjorts i enlighet med

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

Detta är den första genetiska karakteriseringen av SARS-CoV-2 i Sverige. Den fokuserar på de genetiska grupper som identifierats i diagnostiken under den tidiga fasen av pandemins utbredning i Sverige och omfattar isolat från fall diagnosticerade under perioden 31 januari 2020 när landets första

Resultaten från en undersökning om sexuell kommunikation, samtycke och hälsa. Rapporten beskriver hur människor upplever sin förmåga att kommunicera i sexuella situationer, och på vilket sätt man visar att man vill ha sex samt tolkar andra. Vidare beskrivs hur kommunikationsförmågan upplevs påverka