Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten ger grundläggande kunskap om hur suicid kan påverka efterlevande och om deras olika behov av stöd. Vidare beskriver vi olika roller när det gäller stöd till efterlevande vid suicid. Materialet syftar till att ge en överblick över området och innehåller länkar som kan vara användbara, både

Webbinarium 13 oktober 2023 där vi presenterade avsikten med guiden "En guide för yrkesverksamma om vetenskapligt baserad ANDTS-prevention – en svensk version av European Prevention Curriculum (EUPC)".

Kunskapsstödet innehåller kunskap, internationella riktlinjer och hur man arbetar evidensbaserat och etiskt med substansanvändning i praktiken. Guiden riktar sig framför allt till samordnare men även till andra yrkesverksamma inom det hälsofrämjande och ANDTS-förebyggande området. 

Faktabladet vänder sig till främst till professionen inom områdena folkhälsa, psykisk hälsa och suicidprevention men även yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården.

Faktabladet vänder sig till främst till professionen inom områdena folkhälsa, psykisk hälsa och suicidprevention men även yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården.

Faktabladet riktar sig främst till yrkesverksamma inom suicidprevention och psykisk hälsa och som har samordnande, planerande eller beslutande funktioner på nationell, regional eller lokal nivå.

Rapporten presenterar resultatet av en befolkningsundersökning om kunskaper och attityder till psykisk ohälsa och suicid. Den vänder sig till yrkesverksamma på kommunal, regional och nationell nivå. Särskilt användbart kan underlaget vara för dig som arbetar med psykisk hälsa, suicidprevention, jämlikhets- eller rättighetsfrågor.

I samband med suicidpreventiva dagen den 10 september lanserar Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen nytt kunskapsmaterial om stöd till efterlevande vid suicid. I en bred informationsinsats lyfts även vikten av att stödja den som mår dåligt.

I rapporten redovisas vilken betydelse de statliga stimulansmedlen har haft för ungdomsmottagningarnas arbete med att främja ungas psykiska hälsa, förebygga psykisk ohälsa samt erbjuda behandling.

Kunskapshöjande information och positiva berättelser i media om personer som har sökt hjälp kan ha en skyddande effekt på suicidtankar för personer med ökad risk för suicid. Det visar ett nytt faktablad från Folkhälsomyndigheten.

En ny rapport från Folkhälsomyndigheten visar att det finns stora kunskapsluckor inom forskningen när det gäller äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor. Samtidigt visar rapporten att många äldre hbtq-personer känner oro för framtida vård och omsorg och att äldre sexuella minoriteter löper en

Folkhälsomyndigheten har i ett regeringsuppdrag kartlagt äldre hbtqi-personers livsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall. Resultaten visar att äldre hbtqi-personer överlag beskriver en god hälsa, men att de har sämre hälsa jämfört med heterosexuella äldre.

Psykisk ohälsa, t.ex. besvär av ångest, depression och stress, är den vanligaste orsaken till att studenter söker sig till en studentmottagning. Högskolor och universitet är därmed en viktig arena för att nå unga vuxna med insatser som främjar psykisk hälsa och förebygger psykisk ohälsa.

Faktabladet handlar om erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisning. Det bygger på resultat från undersökningen SRHR2017, en enkätstudie där personer i åldern 16–84 år fick svara på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). SRHR2017 visar att nästan en femtedel av

För att skapa förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa bland unga behöver kunskap, attityder och beteenden som bibehåller ett ojämställt och ojämlikt synsätt på sexualitet och relationer bland unga diskuteras bland yrkesverksamma inom skolan.

Sedan år 2016 har staten betalat 130-150 miljoner kronor per år till regioner och kommuner för ungdomsmottagningarnas arbete med psykisk hälsa. Här berättar forskarna Isabel Goicolea och Anne Gotfredsen om den utvärdering som Umeå universitet gör på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Regionförbundet Uppsala län i samarbete med Uppsala universitet.

Utgångspunkten för narkotikaförebyggande arbete är att förbättra människors livsvillkor och levnadsvanor. Arbetet ska sträva mot att så få som möjligt ska börja använda narkotika, och de som gjort det ska förmås sluta innan ett beroende har utvecklats.

Många i befolkningen upplever stress, ängslan, oro eller ångest, och vanligast är detta bland de som inte arbetar. Det visar ny statistik från Folkhälsomyndighetens nationella befolkningsundersökning, Hälsa på lika villkor.

Ungdomsmottagningarna fyller en viktig funktion i arbetet med att främja och stödja ungas psykiska hälsa samt förebygga, och ibland behandla, psykisk ohälsa. Det visar en undersökningen, som har genomförts av forskare vid Umeå universitet.

Ett förebyggande arbete behöver bedrivas på ett strukturerat sätt för att bli framgångsrikt. Här förklarar vi hur du och din arbetsgrupp kan lägga upp ett arbete med hög kvalitet utifrån lokala och regionala behov med hjälp av snabbguidens modell.

Den 30 september startar Folkhälsomyndigheten den rikstäckande kampanjen ”Tanke”, med syfte att främja psykisk hälsa bland studenter på högskolor och universitet. Kampanjen genomförs i samarbete med landets studenthälsor.

I denna litteraturöversikt undersöks effekter av positiva medieberättelser på suicidtankar och på attityder till och avsikter att söka hjälp. I kunskapssammanställningen kompletterar vi med ytterligare kunskap om mediernas roll i det suicidpreventiva arbetet.

Här hittar du exempel på analyser av hur hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och hur olika bestämningsfaktorer påverkar ojämlikheten i hälsa.

Kunskapsstöd för ett hälsofrämjande och narkotikaförebyggande arbete Faktabladet sammanfattar resultaten från en registerbaserad skattning av antalet personer med problematiskt narkotikabruk i Sverige 2007–2020. Resultaten visar att det skattade antalet har varierat mellan 63 000 och 83