Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Rapporten visar att personer 65 år och äldre som vaccinerade sig med en påfyllnadsdos mot covid-19 under hösten 2022 fick ett betydligt bättre skydd mot allvarlig sjukdom och död under efterföljande vinter, än de som avstod en påfyllnadsdos.

Folkhälsomyndigheten presenterar i denna rapport en kartläggning av processen för smittspårning av covid-19 i samhället. Rapporten innehåller också en analys av regionernas behov av att effektivisera denna process och förslag om ett digitalt ärendehanteringssystem som stöd för smittspårning.

This report describes the monitoring systems for influenza in use during the winter season of 2019–2020 and the results of both epidemiological and virological surveillance. Data are also compared to previous influenza seasons. The report has been prepared for the World Health Organization (WHO)

Sars lamslog delar av världen 2002-2003. Sedan utbrottet bringades under kontroll i bland annat Kina har inga humanfall av sars rapporterats sedan början av 2004. Utfall Inga fall av sars har rapporterats i Sverige under 2016. Tabellsamling – årsrapporter 2016 Statistik och årsrapporter för andra sjukdomar Sjukdomsinformation om sars Severe Acute Respiratory Syndrome…

Information från Folkhälsomyndigheten

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

I denna analys undersöker vi hur individers risk för intensivvård med covid-19 samvarierar med typen av område de bor i. Risken för intensivvård med covid-19 har varit högst i områden med hög befolkningstäthet, hög andel som lever i relativ fattigdom och hög andel utrikesfödda. Det visar en analys

Rapporten besrkvier ett digitalt smittspårningsverktyg för covid-19 och de data som samlats in av sju regioner och exporterats från verktyget till Folkhälsomyndigheten.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Denna kartläggning och analys av covid-19-pandemins konsekvenser för folkhälsoarbetet kan vara ett stöd för kommuner och regioner för att återuppta de folkhälsorelevanta insatserna efter pandemin och för att bedöma om vissa insatser eller grupper behöver prioriteras extra. Detta har i sin tur

Rapporten Utrikesfödda och covid-19 redovisar statistik över fall, IVA-vårdade, och dödlighet i covid-19. Rapporten bygger på analyser av uppgifter för perioden 13 mars 2020–15 februari 2021. Den visar att utrikesfödda i Sverige har drabbats hårdare än svenskfödda av covid-19, med högre incidens av

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen. Rapporten vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men den kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

2024-09-12 1 Antiviral behandling vid covid-19 Sara Cajander, ÖL Infektionskliniken USÖ Biträdande lektor Örebro UniversitetCOI Medverkar i Independent Data Monitoring Committee (IDMC) till TILIA studien som drivs av Astra Zeneca 2024-09-12 2Pandemin- våren 2020 Stort inflöde av patienter med

Rapporten är en delrapportering av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/08831). Här presenteras nationella och regionala scenarier för smittspridning av covid-19 fram till och

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Veckorapport om covid-19, vecka 21 2024, och sammanfattning av

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 67 529 fall av covid-19 motsvarande en incidens av 640 fall per 100 000 invånare. Medelåldern bland samtliga fall var 69 år och 54 procent av fallen var kvinnor. Antalet bekräftade fall av covid-19 var som högst i början och slutet av året, och

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

Den här vägledningen vänder sig främst till kommunerna, och ska fungera som ett stöd i deras arbete med att spåra och undanröja objektburen smitta. Vägledningen tydliggör kommunens ansvar enligt miljöbalkens 9 kapitel 14–15 §§.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Sammanfattning och bedömning Under övervakningsperioden från vecka 40 2022 till och med vecka 20 2023 rapporterades 23 015 laboratoriebekräftade fall av influensa motsvarande en incidens av 220 fall per 100 000 invånare. Spridningen av influensa A(H1)pdm09 och influensa A(H3) var under säsongen

Sammanfattning och bedömning Under säsongen 2022–2023 rapporterades 15 439 fall av respiratoriskt syncytialvirus (RS-virus), motsvarande en incidens av 148 fall per 100 000 invånare. Säsongen 2022–2023 kännetecknades av en tidig epidemistart, en lång säsong och ett stort antal rapporterade fall

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2005.